Gigasun begär ytterligare ett års uppskov med obligationslånet SOLT4. Trots höstens emissioner och en kraftigt minskad skuldsättning bedömer bolaget att pengarna inte räcker för att betala tillbaka lånet den 8 november 2026. Nu måste obligationsägarna ta ställning till en förlängning till november 2027.

Gigasun meddelade den 14 oktober att bolaget vill flytta fram förfallodagen för SOLT4 till den 8 november 2027. Den kvarvarande obligationsskulden beräknas uppgå till cirka 49,2 miljoner kronor när den nyligen genomförda kvittningsemissionen har registrerats.

Det är andra året i rad som Gigasun behöver begära mer tid för samma obligationslån. Förra året flyttades förfallodagen från november 2025 till november 2026.

Den nya förlängningen är ännu inte godkänd. Obligationsägarna ska rösta om förslaget, och om det avslås riskerar bolaget att inte kunna betala på förfallodagen.

Gigasun har minskat skulderna – men inte fått in lika mycket pengar

Det centrala i Gigasuns finansieringsproblem är skillnaden mellan att minska en skuld och att få in nya pengar.

Under hösten har bolaget genomfört en företrädesemission och en separat kvittningsemission riktad till innehavare av SOLT4. Tillsammans innebär kvittningarna att skulder på omkring 80 miljoner kronor ska omvandlas till aktier.

Det stärker balansräkningen och minskar framtida räntekostnader. Men en kvittning ger inga nya kontanter till bolaget.

Det slutliga emissionsutfallet visar skillnaden:

Gigasun får alltså in omkring 9–9,5 miljoner kronor efter beräknade emissionskostnader, samtidigt som enbart den kvarvarande SOLT4-skulden uppgår till mer än 49 miljoner kronor.

Det beräknade kontanttillskottet motsvarar mindre än en femtedel av obligationsskulden. Det är dessutom inte samma sak som bolagets disponibla kassa, eftersom även andra betalningar och åtaganden behöver hanteras.

I Hurbra:s tidigare genomgång av Gigasuns emission redovisades ett preliminärt kontantutfall på 9,3 miljoner kronor före kostnader. Det slutliga utfallet blev något bättre, med 11 miljoner kronor i kontant teckning före kostnader. Förbättringen räcker ändå inte för att lösa obligationslånet.

Stora tillgångar i Kina – nästan tom kassa i moderbolaget

Gigasuns senaste publicerade halvårsrapport visar hur stor skillnaden kan vara mellan en koncerns tillgångar och pengarna som finns tillgängliga i moderbolaget.

Vid utgången av juni 2026 hade koncernen tillgångar på cirka 2,52 miljarder kronor, huvudsakligen kopplade till solenergiverksamheten i Kina.

Samtidigt redovisade koncernen 9,5 miljoner kronor i kassa och bank. I det svenska moderbolaget uppgick motsvarande belopp till endast 107 000 kronor.

Det är siffror från halvårsskiftet, inte en uppgift om hur mycket pengar Gigasun hade den 14 oktober. De visar däremot varför tillgångarnas bokförda värde inte ger hela bilden av betalningsförmågan.

Solcellsanläggningar kan generera intäkter under många år och representera betydande värden. Men de kan inte användas direkt för att betala en obligation i Sverige.

För det krävs tillgängliga pengar, exempelvis från löpande överskott, försäljningar, utdelningar från dotterbolag eller ny finansiering. Kapitalet måste också kunna föras till det bolag som ska göra betalningen.

Gigasun har tidigare försökt skapa likviditet genom att sälja delar av sina kinesiska solenergianläggningar.

Redan i september 2025 beskrev bolaget en försäljningsplan där en första delbetalning väntades inom tre till sex månader. Den planen var en del av bakgrunden till att SOLT4 då förlängdes med ett år.

Nu konstaterar Gigasun att transaktioner med betalning direkt till Sverige har varit svårare att genomföra än väntat.

Bolaget hänvisar bland annat till geopolitisk osäkerhet. Det är däremot inte klarlagt exakt vilka transaktioner som försenats eller hur stora belopp som skulle ha kunnat frigöras.

Det innebär inte att alla tillgångar i Kina är blockerade. Problemet är att den planerade finansieringen hittills inte har gett tillräckligt mycket tillgänglig likviditet för obligationsbetalningen.

Lägre ränta hjälper – men löser inte förfallodagen

Kvittningsemissionen minskar SOLT4:s nominella skuld från 70,37 miljoner till cirka 49,23 miljoner kronor.

Med en årsränta på 14,25 procent motsvarar det en beräknad minskning av den årliga räntekostnaden från omkring 10 miljoner till 7 miljoner kronor, förutsatt oförändrad räntesats under ett helt år.

Besparingen på SOLT4 blir därmed cirka 3 miljoner kronor årligen.

Gigasun har uppskattat att höstens båda emissioner tillsammans kan minska de årliga räntekostnaderna med omkring 4 miljoner kronor.

Det förbättrar förutsättningarna framåt, men innebär inte att bolaget har pengar till kapitalbeloppet som förfaller i november.

Dessutom ska upplupen och obetald ränta på de obligationer som kvittas mot aktier fortfarande betalas kontant. Den beräknade utbetalningsdagen är den 30 oktober 2026.

Även efter skuldminskningen finns alltså närliggande betalningsbehov.

Gigasun har också förbättrat lånevillkoren i Kina genom en finansieringslösning på 100 miljoner yuan. Räntan på den finansieringen sänks från 6,8 till 4,8 procent.

Men det handlar om en omläggning av befintlig finansiering, inte om motsvarande belopp i nya kontanter till moderbolaget i Sverige.

Obligationsägarna ska rösta senast den 6 november

Enligt Gigasuns besked om den föreslagna SOLT4-förlängningen ska obligationsinnehavarna ta ställning genom ett skriftligt röstningsförfarande.

Sista ordinarie tidpunkt för att lämna sin röst är den 6 november 2026 klockan 12.00.

För att det första förfarandet ska vara beslutsfört krävs deltagande från innehavare som representerar minst 50 procent av det justerade nominella obligationsbeloppet.

Minst 75 procent av det belopp som deltar i omröstningen måste sedan stödja förslaget.

Om deltagandet är för lågt kan ett andra skriftligt förfarande genomföras utan samma krav på deltagande.

Ett giltigt beslut blir bindande även för de obligationsägare som röstar nej eller inte deltar.

Om erforderlig majoritet uppnås tidigare kan beslutet också bli klart före den 6 november.

Vad händer om Gigasun får nej?

Om obligationsägarna avslår förslaget kvarstår den nuvarande förfallodagen den 8 november 2026.

Gigasun har uttryckligen varnat för att bolaget då riskerar att inte kunna återbetala lånet. Bolaget har heller ingen prognos för när skulden i så fall skulle kunna regleras.

Ett nej betyder inte automatiskt konkurs. Men om betalningen uteblir kan det få allvarliga finansiella och avtalsrättsliga följder enligt obligationsvillkoren.

Ett ja löser inte heller finansieringsfrågan fullt ut.

Det skulle ge Gigasun ytterligare ett år att frigöra kapital, genomföra försäljningar eller ordna annan finansiering. Samtidigt fortsätter den kvarvarande obligationsskulden att belasta bolaget med ränta.

Den avgörande frågan blir därför inte bara om obligationsägarna accepterar ett nytt uppskov, utan om Gigasun under det kommande året kan omvandla värdena i den kinesiska verksamheten till pengar som faktiskt kan användas för återbetalning i Sverige.

Höstens emissioner har gjort skulden mindre. Det återstår att lösa betalningen.