Brommapojkarna förstärker organisationen med den tidigare kriminalkommissarien Fredrik Gårdare. Han blir klubbens Integrity Officer och får ett brett uppdrag som bland annat omfattar matchfixning, spelmissbruk, agenter och spelarövergångar.
Rekryteringen sticker ut i svensk elitfotboll. Inte för att rollen som Integrity Officer är ny, den finns redan i klubbarna i Allsvenskan och Superettan, utan för att BP väljer att lägga ansvaret på en person med lång erfarenhet av att bekämpa kriminalitet inom idrotten.
Fredrik Gårdare ledde tidigare polisens särskilda aktionsgrupp mot kriminalitet inom idrotten och har under många år arbetat med frågor som matchfixning, hot, våld, organiserad brottslighet och oseriösa aktörer runt idrottsrörelsen.
Nu går han in i en allsvensk klubborganisation.
Gårdare får bred roll i Brommapojkarna
Enligt Fotbollskanalen ska Gårdare arbeta med flera av de områden där svensk fotboll under senare år försökt stärka sitt skydd.
Det handlar bland annat om spelmissbruk och matchfixning, men uppdraget stannar inte där.
Gårdare ska också arbeta tillsammans med klubbdirektören och sportcheferna kring avtal, spelarövergångar och agentsamarbeten ur ett integritetsperspektiv.
Det gör BP:s satsning betydligt bredare än ett traditionellt arbete mot manipulerade matcher.
Spelarövergångar och agentkontakter är centrala delar av elitfotbollens vardag, och samtidigt områden där stora ekonomiska värden, unga spelare och externa aktörer möts.
För BP, som både är en allsvensk klubb och en av Sveriges största ungdomsföreningar, blir frågorna särskilt viktiga.
Integrity Officer finns redan i elitklubbarna
Titeln Integrity Officer är i sig inte ny.
Klubbarna i Allsvenskan och Superettan har sedan flera år tillbaka personer med ansvar för integritetsfrågor inom Svensk Elitfotbolls arbete mot bland annat matchfixning och problematiskt spelande.
Det som gör BP:s rekrytering ovanlig är i stället Gårdares bakgrund och omfattningen av hans uppdrag.
I många klubbar kan rollen ligga hos en redan anställd person, exempelvis inom sportorganisationen. Brommapojkarna väljer nu att ta in en specialist som under lång tid arbetat specifikt med kriminalitet kopplad till idrotten.
Det innebär i praktiken att klubben bygger in polisiär och brottsförebyggande kompetens i den egna organisationen.
Ledde polisens grupp mot idrottskriminalitet
Fredrik Gårdare är ett välkänt namn i arbetet mot kriminalitet inom svensk idrott.
Mellan 2017 och 2021 ledde han polisens Aktionsgrupp Idrott. Gruppen arbetade med bland annat organiserad kriminalitet i idrottsmiljöer, matchfixning, hot och våld mot klubbföreträdare och brottslighet i anslutning till spelarövergångar.
Efter mer än 30 år inom polisen fortsatte Gårdare arbeta med frågorna utanför myndigheten.
Han har bland annat varit involverad i kartläggningar av kriminalitet och otrygghet inom svensk idrott.
Nu flyttas den erfarenheten direkt in i en fotbollsklubb.
Kriminalitet inom idrotten har fått större fokus
BP:s beslut kommer samtidigt som kriminalitet och otillåten påverkan inom fotbollen fått allt större uppmärksamhet.
Under 2026 har både Polismyndigheten och idrottsrörelsen lyft behovet av att arbeta bredare mot organiserad brottslighet kopplad till fotboll.
Det handlar inte bara om ordningsproblem på läktarna.
Bland riskområdena finns även matchfixning, otillåten påverkan, oseriös agentverksamhet, ekonomisk brottslighet och försök att utnyttja unga spelare eller föreningsmiljöer.
En kartläggning från Riksidrottsförbundet och Stiftelsen Tryggare Sverige visade tidigare under året att svenska idrottsföreningar möter flera former av organiserad brottslighet och idrottskorruption.
Fotbollen hör till de idrotter där bland annat matchfixning och problem kring förmedlarverksamhet har identifierats som risker.
Det är också områden som ligger nära Gårdares nya arbetsuppgifter.
BP:s stora ungdomsverksamhet gör frågan extra viktig
Brommapojkarna är inte bara ett lag i Allsvenskan.
Föreningen har flera tusen aktiva spelare och en mycket omfattande barn- och ungdomsverksamhet. Den storleken skapar både möjligheter och särskilda krav på kontroll och trygghet.
Unga talanger kan tidigt hamna i kontakt med agenter, rådgivare och andra personer som ser ekonomiska möjligheter i framtida spelarövergångar.
Gårdare har själv betonat vikten av att skydda barn, ungdomar och unga vuxna från att utnyttjas av kriminella aktörer.
Det perspektivet gör rekryteringen särskilt logisk i BP.
Klubbens organisation hanterar varje år ett stort antal spelare på olika nivåer, samtidigt som herrlaget verkar på den högsta svenska serienivån och regelbundet är involverat i övergångar på den allsvenska marknaden.
Matchfixning är bara en del av uppdraget
Matchfixning blir sannolikt den mest uppmärksammade delen av Gårdares nya roll, särskilt när frågan åter är aktuell inom svensk fotboll.
Men statistiken visar inte någon enkel bild där antalet upptäckta fall hela tiden ökar.
Spelinspektionen rapporterade tidigare i år att antalet inkomna misstänkta matchfixningsärenden minskade under 2025. Samtidigt har myndigheten betonat att manipulation kan vara svår att upptäcka och att statistiken inte behöver visa hela omfattningen.
Det bredare problemet handlar därför lika mycket om förebyggande arbete.
För en klubb innebär det att försöka upptäcka risker innan de utvecklas till konkreta fall, oavsett om det gäller spel, agenter, kontrakt eller påverkan från personer utanför organisationen.
En ovanlig förstärkning av BP:s organisation
Brommapojkarnas värvning av Fredrik Gårdare säger därför något om hur elitfotbollens säkerhetsarbete håller på att förändras.
Integritetsfrågor är inte längre bara en utbildning om spelregler eller en kontaktperson vid misstänkt matchfixning.
När stora pengar, unga spelare, internationella övergångar och externa aktörer finns runt klubbarna blir frågorna en del av den dagliga verksamheten.
BP har nu valt att möta det genom att ta in en tidigare kriminalkommissarie med just dessa frågor som specialområde.
För en klubb med både allsvenskt herrlag och en av landets största fotbollsverksamheter är det en ovanligt tydlig markering om att integritet ska behandlas som en egen kompetensfråga.