Försvarsmakten saknar omkring en femtedel av de meteorologer som behövs. Personalbristen gör att arbetsuppgifter måste flyttas och vissa moment prioriteras bort, samtidigt som väderkompetensen kan vara avgörande när militären snabbt behöver fatta beslut i skarpa lägen.

Sveriges Radio rapporterar att bristen på försvarsmeteorologer nu påverkar både den ordinarie beredskapen och situationer där Försvarsmakten måste agera skarpt.

För att få verksamheten att fungera omfördelas arbetsuppgifter mellan meteorologerna. Vissa moment får samtidigt stå tillbaka.

På F 16 i Uppsala har situationen lett till att studenter tas in för arbete redan medan de utbildar sig.

Saknar omkring var femte meteorolog

Det handlar alltså om en relativt stor del av den bemanning som Försvarsmakten bedömer behövs.

Enligt Sveriges Radio saknas omkring var femte meteorolog.

Försvarsmeteorologen Ylva Bjernhed beskriver för radion hur uppgifter måste fördelas om när personalen inte räcker till och hur verksamheten tvingas prioritera bland det som ska göras.

Problemet är samtidigt inte nytt.

Under flera år har delar av Försvarsmaktens vädertjänst haft svårt att hålla full bemanning. Få utbildade meteorologer och konkurrens om personalen har gjort rekryteringen svår.

Nu sammanfaller bristen med en period där Sveriges försvar växer och där Nato-medlemskapet innebär fler internationella uppgifter.

Därför är meteorologerna viktiga för Försvarsmakten

En försvarsmeteorolog arbetar med betydligt mer än att tala om ifall det blir regn eller solsken.

Väderprognoserna används som underlag när militära chefer ska avgöra om en verksamhet kan genomföras och hur den i så fall ska planeras.

Det gäller i luften, på marken och till sjöss.

För militärflyget kan bland annat sikt, molnhöjd, vind, åska, isbildning och turbulens få direkt betydelse. Förändras vädret snabbt kan det påverka både möjligheten att starta och vilka alternativ som finns för att landa.

Till sjöss spelar vind, vågor, strömmar och andra förhållanden in. Även verksamhet på marken påverkas av exempelvis väder, temperatur och markförhållanden.

Meteorologin blir därför en del av det beslutsunderlag som används innan och under en militär operation.

Vädercentralen är bemannad dygnet runt

Försvarsmaktens meteorologiska och oceanografiska centrum, METOCC, arbetar dygnet runt under hela året.

Där produceras väderunderlag för militär verksamhet både i Sverige och utomlands.

Meteorologerna följer utvecklingen och ska kunna uppdatera förband och beslutsfattare när förutsättningarna förändras. Informationen används även för Försvarsmaktens beredskaps- och räddningsresurser.

Det innebär att behovet finns även när något händer snabbt och utan lång förvarning.

Just där blir personalbristen särskilt känslig.

Det finns inget som visar att Försvarsmaktens incidentberedskap inte fungerar på grund av meteorologbristen. Däremot innebär färre meteorologer att samma verksamhet ska täckas av färre personer och att andra arbetsuppgifter får prioriteras bort.

Viktigt även när Sverige agerar inom Nato

Meteorologerna används också vid svenska insatser tillsammans med andra Natoländer.

När Sverige tidigare under 2026 deltog i Natos incidentberedskap på Island med sex Jas 39 Gripen ingick två meteorologer i den svenska styrkan.

Förhållandena på Island kunde skifta snabbt mellan bland annat hård vind, snö och hagel.

I den typen av verksamhet kan piloter behöva gå från beredskap till uppdrag på kort tid. Då måste det samtidigt finnas ett aktuellt underlag om vädret längs flygvägen och vid möjliga landningsplatser.

Det illustrerar varför vädertjänsten blivit en del även av Sveriges arbete inom Nato.

Bristen påverkar mer än den akuta bemanningen

När personalen är för få handlar konsekvenserna inte bara om vem som arbetar ett visst pass.

Tidigare uppgifter om verksamheten visar att meteorologer fått täcka upp för andra delar av landet och att arbetsuppgifter flyttats mellan olika enheter beroende på var personal funnits tillgänglig.

Underbemanningen kan också göra att mindre tid finns för utbildning, övningar och utveckling av verksamheten.

Det skapar en svår situation för Försvarsmakten. Samtidigt som fler meteorologer behöver utbildas måste den befintliga personalen klara den dagliga verksamheten.

Studenter börjar arbeta redan under utbildningen

Ett sätt att försöka minska bristen är att knyta till sig meteorologer tidigare.

På F 16 i Uppsala tas studenter nu in för arbete redan medan de fortfarande utbildar sig.

Försvarsmakten har också försökt göra vägen till yrket mer attraktiv genom att erbjuda anställning och lön under delar av utbildningen.

Sveriges Radio rapporterar samtidigt att intresset för att studera meteorologi har ökat.

Det kan på sikt förbättra möjligheterna att fylla de tomma platserna.

Men vägen från ny student till färdig försvarsmeteorolog är lång. Rollen kräver både meteorologisk utbildning och kunskap om hur vädret påverkar militär verksamhet.

Den nuvarande bristen måste därför hanteras samtidigt som Försvarsmakten försöker bygga upp nästa generation meteorologer.

Och när omkring var femte meteorolog fortfarande saknas blir vädret inte bara en fråga om prognoser.

Det blir också en bemanningsfråga för en försvarsorganisation som ska kunna reagera snabbt när något händer.