Everton trodde att Folarin Balogun-affären var räddad. Klubben hade omförhandlat övergången med Monaco efter frågetecknen under läkarundersökningen och lämnat in ett deal sheet för att få extra tid efter transferdeadline. Då kom den sista vändningen. Balogun ändrade sig själv och valde att inte genomföra flytten.

Det blev ett extremt slut på en övergång som flera gånger under deadline day såg ut att vara både klar och död.

Everton hade först kommit överens med Monaco om en affär värd omkring 40 miljoner pund. Balogun hade accepterat personliga villkor och rest till Merseyside för att genomföra övergången.

Problem under läkarundersökningen fick sedan Everton att tveka. Klubben började leta efter andra anfallare och såg ut att ha lämnat Balogun-spåret.

Men sent på kvällen återupptogs förhandlingarna.

Everton och Monaco hittade en ny ekonomisk konstruktion, deal sheet skickades in före deadline och affären levde vidare efter att fönstret hade stängt.

Sedan stoppade Balogun själv allt.

Everton och Monaco hade först en affär på omkring £40 miljoner

Den första överenskommelsen mellan klubbarna uppgavs vara värd 45 miljoner euro i fast övergångssumma och ytterligare 5 miljoner euro i möjliga bonusar. Monaco skulle dessutom få en andel vid en framtida försäljning.

Balogun hade samtidigt accepterat ett kontrakt på fyra år med möjlighet till ytterligare en säsong.

Allt pekade därför mot att den amerikanske landslagsanfallaren skulle lämna Ligue 1 och återvända till Premier League, där han tidigare tillhörde Arsenal.

Den sammanlagda affären motsvarade omkring 40 miljoner pund.

Nästa steg var läkarundersökningen.

Det var där övergången började falla sönder.

Läkarundersökningen förändrade hela affären

Balogun reste till Merseyside under tisdagen den 1 september. Under läkarundersökningen uppstod medicinska frågetecken som gjorde att Everton inte längre var berett att slutföra övergången på de ursprungliga villkoren.

Franska uppgifter gjorde gällande att anfallaren hade känt smärta i ett knä under dagarna före undersökningen.

Någon offentlig och verifierad diagnos har däremot inte presenterats.

Monaco uppges ha bedömt situationen som mindre allvarlig än Everton.

För Everton innebar osäkerheten att klubben snabbt började undersöka andra möjligheter på marknaden.

Joshua Zirkzee i Manchester United blev ett alternativ. Everton försökte även få till en lösning med Tammy Abraham från Aston Villa.

Inget av försöken lyckades.

Därmed gick klubben tillbaka till Balogun.

Affären räddades genom nya villkor

Det såg först ut som att de medicinska frågetecknen hade dödat övergången.

I stället kom Everton och Monaco överens ännu en gång.

Den ursprungliga betalningsstrukturen ändrades så att Everton skulle betala en mindre del av summan garanterat och direkt. En större del av affärens värde flyttades i stället över till bonusar och villkorsberoende tillägg.

Exakt hur stor den nya garanterade summan var har inte blivit offentligt känt.

Det är därför missvisande att beskriva det som att Everton och Monaco sänkte själva slutpriset till en verifierad ny nivå. Det som är känt är att risken för Everton minskades genom att mer av betalningen gjordes beroende av framtida utfall.

Klubbarna accepterade den nya konstruktionen.

Everton hade därmed återigen en väg till en Balogun-värvning.

Deal sheet skickades in före deadline

När klockan närmade sig transferfönstrets stängning hann Everton inte slutföra hela registreringsprocessen.

Klubben lämnade därför in ett deal sheet.

Ett deal sheet används när två klubbar har nått en överenskommelse före transferdeadline, men behöver mer tid för att färdigställa dokumentationen. Premier League beskriver själv hur systemet fungerar i sin förklaring av deadline day och deal sheets.

Det viktiga är att dokumentet måste vara inskickat innan fönstret stänger.

Det gjorde Everton.

Klubben fick därmed extra tid att färdigställa övergången efter klockan 23 brittisk tid.

Affären hade alltså överlevt både läkarundersökningen och den ordinarie transferdeadlinen.

Då kom nästa problem.

Balogun ändrade sig efter midnatt

Det blev till slut inte Everton eller Monaco som stoppade affären.

Det gjorde Balogun.

Efter att klubbarna hade hittat en ny överenskommelse och Everton hade säkrat den extra tiden ändrade anfallaren sitt beslut och valde att återvända till Monaco.

Exakt varför är fortfarande oklart.

Det finns ännu ingen säker uppgift som visar att beslutet direkt orsakades av läkarundersökningen, Evertons sätt att hantera den eller de nya ekonomiska villkoren.

Det går därför inte att slå fast någon sådan förklaring.

Det som är känt är att Balogun tidigare hade accepterat en flytt, tagit sig till Everton för att genomföra övergången och sett klubbarna komma överens två gånger.

Ändå blev det ingen transfer.

Tidpunkt	Vad hände?
Före deadline day	Everton och Monaco når en affär kring £40 miljoner
1 september	Balogun genomgår läkarundersökning
Under dagen	Medicinska frågetecken uppstår och affären ser ut att falla
Sen kväll	Everton och Monaco omförhandlar betalningsstrukturen
Före deadline	Everton lämnar in deal sheet
Efter deadline	Balogun ändrar sig och stoppar övergången

Everton sålde Beto innan Balogun-affären föll

Slutvändningen blir särskilt kostsam för Everton eftersom klubben redan hade gjort stora förändringar i offensiven.

Beto såldes till Fiorentina.

Iliman Ndiaye lämnade samtidigt för Manchester City i en betydligt större affär.

Everton hade alltså både frigjort plats och tappat offensiv kvalitet innan det stod klart att Balogun inte skulle komma.

Det gör anfallsläget betydligt tunnare än klubben hade planerat.

Thierno Barry blir ensam etablerad nia

När Beto är borta och Balogun-affären har kollapsat återstår Thierno Barry som Evertons enda etablerade centrala senioranfallare.

Det är den stora sportsliga konsekvensen av deadline day.

Everton har fortfarande flera offensiva spelare som kan användas runt honom, men inte någon naturlig och etablerad nia med samma roll.

Klubben försökte lösa problemet under de sista timmarna.

Zirkzee gick inte att få loss från Manchester United.

Tammy Abraham-spåret ledde inte heller någonstans.

Balogun skulle sedan bli lösningen ännu en gång.

När även den affären försvann fanns ingen tid kvar.

För Barry innebär det att hans betydelse i truppen ökar kraftigt. Everton har gått från att kunna ha konkurrens mellan Beto, Barry och ett dyrt nyförvärv till att stå med Barry som den tydliga förstahandslösningen centralt.

Det kan hålla ända fram till januarifönstret.

För en bredare bild av hur Everton byggt sin trupp inför säsongen finns även vår guide till Everton 2026/27: trupp, värvningar och startelva.

Ndiaye-affären gör tappet ännu större

Iliman Ndiaye var en av Evertons största offensiva tillgångar.

Manchester City betalade enligt uppgifter omkring 60 miljoner pund plus möjliga bonusar för honom.

För Everton var det en stor försäljning.

Men timingen gjorde samtidigt behovet av offensiva förstärkningar ännu större.

När både Ndiaye och Beto lämnat behövde klubben inte bara fylla en plats i truppen. Everton behövde ersätta betydande offensiv produktion och samtidigt säkra tillräckligt många alternativ på topp.

Det lyckades inte före deadline.

Balogun-affären stoppade även Chelsea från en värvning

Den sena Balogun-vändningen fick dessutom konsekvenser långt utanför Everton.

När hans första övergång såg ut att kollapsa började Monaco i stället arbeta med en försäljning av Lamine Camara till Chelsea.

Klubbarna uppgavs ha nått en överenskommelse kring 47 miljoner pund.

När Everton därefter återupplivade Balogun-affären ändrades Monacos läge. Klubben räknade återigen med en stor försäljning och valde att inte gå vidare med Camaras flytt till Chelsea.

Sedan drog sig Balogun ur.

Monaco stod därmed kvar med Balogun samtidigt som Camara-affären inte heller blev av.

Det sammanfattar hur snabbt förutsättningarna skiftade under de sista timmarna.

Ett av deadline days märkligaste slut

För Everton är det svårt att hitta en mer frustrerande tidslinje.

Klubben hade en överenskommelse om en anfallare värd omkring 40 miljoner pund.

Affären stötte på problem under läkarundersökningen.

Everton letade alternativ men fick nej.

Klubben återvände till Monaco, förhandlade fram en ny konstruktion och fick den accepterad.

Ett deal sheet lämnades in.

Extra tid säkrades.

Ändå kom ingen spelare.

Den sista vändningen kom först när Balogun själv valde att inte genomföra flytten.

Everton lämnar därför deadline day med stora inkomster efter försäljningarna av Ndiaye och Beto, men också med ett betydligt tunnare anfall än klubben hade räknat med.

Och efter alla turer är den spelare som skulle lösa problemet fortfarande kvar i Monaco.