Antalet nötkreatur i Sverige har ökat med nästan 25 500 på ett år. Det kan vara början på en återhämtning efter flera år med minskande djurbesättningar. Samtidigt visar nya siffror att den svenska nötköttsproduktionen redan har ökat. Men det dröjer innan fler kalvar ger mer kött i butikerna, och lägre priser är långtifrån säkert.

Fler nötkreatur i Sverige – kalvarna står för största ökningen

I juni 2026 fanns omkring 1 425 000 nötkreatur i Sverige. Det är nästan 25 500 fler än samma månad 2025, en ökning med cirka 1,8 procent.

Enligt Jordbruksverkets preliminära statistik, som publicerades den 15 oktober, är det framför allt kalvarna som ligger bakom förändringen.

Antalet kalvar har ökat med omkring 15 500. Dessutom finns cirka 7 700 fler dikor, alltså kor som hålls för att föda upp kalvar, och ungefär 4 000 fler mjölkkor.

Däremot har antalet kvigor, tjurar och stutar sammantaget minskat något.

Utvecklingen är ett välkommet trendbrott för den svenska nötköttsproduktionen, där djurbesättningarna har minskat under en längre period. Men det är viktigt att skilja på hur många djur som finns i landet och hur mycket nötkött som faktiskt produceras.

En kalv som föds under 2026 kan inte omedelbart bidra med kött till butikerna. Först ska djuret växa och nå slaktmogen ålder.

Svensk nötköttsproduktion har redan börjat öka

Det finns samtidigt tecken på att tillgången på svenskt nötkött förbättras redan nu.

Jordbruksverkets slaktstatistik visar att produktionen ökade under både juni, juli och augusti 2026 jämfört med samma månader föregående år.

Ökningen i slakten är en mer direkt signal om tillgången på nötkött än det växande antalet levande djur.

Under hela 2025 producerades omkring 128 100 ton nötkött i Sverige, vilket var ungefär 11 400 ton mindre än året före. Sommarens utveckling under 2026 innebär alltså en återhämtning från en lägre produktionsnivå.

Men det betyder inte att ökningen av antalet kalvar redan har gett resultat i slakterierna. De djur som slaktats under sommaren har fötts och fötts upp tidigare.

Slaktvolymerna visar heller inte exakt hur mycket nötkött som hamnar i svenska livsmedelsbutiker. Köttet ska styckas och förädlas, och en del säljs genom andra kanaler, exempelvis restauranger.

När kan fler kalvar bli mer nötkött i butikerna?

För konsumenterna finns två olika tidsperspektiv.

Den ökade slakten under sommaren 2026 innebär att mer svenskt nötkött redan har producerats än under motsvarande månader 2025. Det kan förbättra tillgången på kort sikt.

De fler kalvarna påverkar däremot främst framtidens produktion.

Uppfödningstiden varierar beroende på djur och produktionsform. Många ungtjurar slaktas när de är ungefär ett till två år gamla, medan andra djur kan födas upp under längre tid.

En del av kalvarna som ingår i årets statistik kan därför bidra till köttproduktionen under 2027 eller senare.

Ökningen av antalet dikor kan också få betydelse på längre sikt. Fler kor som hålls för kalvproduktion ger förutsättningar för fler födda kalvar och därmed en större framtida produktion.

Det går däremot inte att ange någon säker tidpunkt när bristen på svenskt nötkött kan vara över. Det beror bland annat på hur djuruppfödningen utvecklas, hur många djur som faktiskt går till slakt och hur efterfrågan förändras.

Kommer nötköttet att bli billigare?

Att produktionen ökar behöver inte betyda att priset i butik sjunker.

Tvärtom visar Jordbruksverkets prisstatistik att ersättningen till producenterna fortfarande ligger betydligt högre än för ett år sedan.

Under vecka 38 i september 2026 låg det genomsnittliga svenska avräkningspriset för ungtjur i klass R3 på 89,39 kronor per kilo. Det var omkring 27 procent högre än motsvarande vecka 2025.

Avräkningspriset är det pris producenten får för djuret vid slakt. Det ska inte förväxlas med butikens kilopris på exempelvis nötfärs, högrev eller entrecôte.

Som vi tidigare har visat i vår genomgång av matpriserna i augusti 2026 har flera nötköttsprodukter fortsatt att stiga i pris även när andra livsmedel blivit billigare.

En större svensk produktion kan på sikt minska pressen på tillgången, men butikernas priser påverkas också av kostnader för uppfödning, slakt, transporter och förädling samt av importpriser och efterfrågan.

Det finns därför inget stöd för att den senaste ökningen av antalet nötkreatur skulle innebära omedelbart billigare nötkött.

Sverige är fortfarande beroende av importerat nötkött

En viktig förklaring till situationen är att Sverige producerar betydligt mindre nötkött än landet konsumerar.

Under 2025 låg den svenska försörjningsgraden för nötkött på omkring 54 procent, jämfört med 57 procent under 2024.

Det betyder att den svenska produktionen motsvarade drygt hälften av den totala svenska konsumtionen. Försörjningsgraden är däremot inte samma sak som andelen svenskt kött i livsmedelsbutikerna.

Importen fyller en viktig funktion för att möta efterfrågan. Därför behöver en brist på svenskt nötkött inte betyda att allt nötkött saknas i butikerna.

Den nya statistiken ger ändå två positiva besked för den svenska produktionen. Djurbesättningarna har börjat växa igen och slakten har ökat under sommaren.

För konsumenterna är den avgörande frågan nu om återhämtningen håller i sig tillräckligt länge för att förbättra tillgången på svenskt nötkött. Någon säker prisnedgång går ännu inte att utläsa av siffrorna.