Två centrala personer bakom Malmöorganisationen Flamman har häktats efter en omfattande utredning om ekonomisk brottslighet. Misstankarna omfattar 193 fall av grov förskingring under flera år, men hur mycket pengar som totalt misstänks ha förskingrats är ännu inte offentligt klarlagt.

De två männen, Rafi Farouq och Flamman-grundaren Juan Paez, greps tidigare i veckan. Under fredagen den 18 september häktades de efter åklagarens framställan.

Utredningen är betydligt större än de 193 misstänkta förskingringsbrotten. Männen misstänks också för fem fall av grovt bokföringsbrott och fem fall av försvårande av skattekontroll.

Båda förnekar brott.

193 misstänkta fall under fyra år

De 193 fallen av grov förskingring ska enligt häktningsuppgifterna ha ägt rum under perioden 2020–2024.

Det är däremot ännu inte offentligt klarlagt exakt vad varje enskild misstanke gäller. Någon fullständig gärningsförteckning som visar hur de 193 fallen fördelas mellan olika utbetalningar eller transaktioner har inte blivit offentlig.

Det innebär också att de stora belopp som förekommer kring Flamman måste hållas isär.

Organisationen har under åren tagit emot mer än 130 miljoner kronor i offentliga bidrag. Det betyder inte att männen misstänks ha förskingrat 130 miljoner kronor.

Den summan beskriver hur mycket offentligt stöd verksamheten sammanlagt har fått – inte storleken på de påstådda brotten.

Åklagaren vill säkra miljonbelopp

Ett betydligt mer konkret belopp i brottsutredningen är omkring 3,3 miljoner kronor.

Åklagaren har uppgetts vilja säkra den summan genom kvarstad. En sådan åtgärd kan användas för att hindra att tillgångar försvinner medan en brottsutredning pågår och inför ett eventuellt framtida krav.

Beloppet ska bland annat ha koppling till en fastighet som Farouq köpt under den period som utredningen omfattar.

Inte heller 3,3 miljoner kronor ska dock beskrivas som ett fastställt totalbelopp för de misstänkta förskingringarna. Utredningen kan omfatta andra summor och rättsprocessen befinner sig fortfarande på misstankestadiet.

Miljonlöner och provisionsmodell granskades

Flammans ekonomi hamnade i fokus långt före veckans gripanden.

En tidigare granskning visade att verksamheten nästan helt finansierades med bidrag. Samtidigt hade personer i ledningen miljoninkomster.

Det framkom även uppgifter om en modell där ledningen kunde få rörlig ersättning när organisationens bidragsansökningar beviljades.

Den typen av ersättningar blev en central del av frågorna kring hur pengar hade hanterats inom verksamheten.

Flamman har tidigare invänt mot delar av beskrivningen och försvarat organisationens sätt att hantera löner, ersättningar och ekonomi.

Brottsmisstankarna innebär därför inte att tidigare uppgifter om ersättningar automatiskt är bevis för förskingring. Det är åklagaren som nu måste visa vad de misstänkta gärningarna faktiskt består av.

Malmö kräver tillbaka över fem miljoner

Parallellt med brottsutredningen har Malmö stad granskat bidragen till Flamman.

Fritidsnämnden beslutade tidigare under 2026 att kräva tillbaka 5 151 650 kronor i verksamhetsstöd från Flamman Ungdomarnas Hus. Återkravet gäller stöd för 2024 och första kvartalet 2025.

Kommunstyrelsen har dessutom beslutat om återkrav på 2,7 miljoner kronor för projekten Hoppa Av och Safe Space. Ytterligare omkring 935 000 kronor har varit föremål för utredning om möjligt återkrav.

Malmö stad har själv redovisat besluten om stoppade stöd och återkrav mot Flamman.

De kommunala återkraven är separata från brottsutredningen. Ett beslut om att kräva tillbaka bidrag betyder inte i sig att mottagaren har begått ett brott.

Flamman fick stora offentliga bidrag

Flamman har under lång tid varit en etablerad del av Malmös förenings- och ungdomsverksamhet.

Redan under 2023 fick organisationen enligt tidigare granskningar mer än 26 miljoner kronor från statliga myndigheter och Malmö stad.

Sedan 2019 hade enbart Malmö kommunstyrelse betalat ut omkring 17,8 miljoner kronor.

Sammanlagt har verksamheter inom Flamman fått offentliga bidrag på över 130 miljoner kronor genom åren.

När uppgifterna om organisationens ekonomi och ledningens ersättningar började granskas följde flera åtgärder. Bidrag pausades, ekonomiska granskningar genomfördes och delar av verksamheten polisanmäldes.

Flamman Socialt Förebyggande Centrum har senare också försatts i konkurs.

Flera Flamman-verksamheter finns i bakgrunden

Flamman har bestått av flera föreningar och verksamheter, vilket gör det viktigt att skilja dem åt.

Flamman Ungdomarnas Hus grundades på Kroksbäck i Malmö 1997 av Juan Paez. Han har senare även haft centrala roller inom andra delar av Flamman-verksamheten.

Rafi Farouq har varit en av organisationens ledande och mest offentliga företrädare.

Alla bidrag, återkrav och verksamheter som förknippats med namnet Flamman tillhör inte nödvändigtvis samma juridiska förening. Det är därför heller inte korrekt att slå ihop samtliga ekonomiska belopp och beskriva dem som en enda misstänkt brottssumma.

Häktning är inte en dom

Att männen har häktats innebär att domstolen bedömt att förutsättningarna för häktning är uppfyllda medan utredningen fortsätter. Det innebär inte att skuld är fastställd.

Båda männen förnekar brott.

Farouqs försvarare har också avvisat åklagarens bild och uppgett att klientens uppfattning är att verksamheten och ekonomin har hanterats korrekt.

Nästa avgörande steg blir därför hur åklagaren preciserar de 193 misstänkta förskingringsfallen och vilka ekonomiska transaktioner som faktiskt läggs männen till last.

Först när den delen av utredningen blir offentlig går det att slå fast hur stora belopp brottsmisstankarna sammanlagt gäller.