En av Europas största tänkbara börsaffärer är tillbaka på bordet. Euronexts vd Stéphane Boujnah öppnar för en sammanslagning med Deutsche Börse – och investerarna reagerade direkt genom att handla upp båda bolagens aktier. Några förhandlingar pågår däremot inte.

Euronexts vd Stéphane Boujnah har återigen väckt liv i tanken på en fusion mellan två av Europas viktigaste börsoperatörer.

I en intervju med Financial Times säger Boujnah att det finns en stark industriell logik bakom en kombination av Euronext och Deutsche Börse. Ett samgående skulle föra samman marknadsinfrastruktur för flera av Europas största ekonomier och skapa en koncern med betydligt större internationell tyngd.

Marknaden reagerade omedelbart på beskedet den 14 september. Euronext steg omkring 2,2 procent i den tidiga handeln medan Deutsche Börse avancerade omkring 2,5 procent, trots en något svagare utveckling för Europabörserna i stort.

Det betyder inte att en fusion är nära.

Deutsche Börse har klargjort att några samtal mellan bolagen inte pågår. Boujnah har alltså öppnat dörren för en möjlig framtida affär – inte presenterat en pågående förhandling.

En börsjätte värd omkring 66 miljarder euro

Storleken gör ändå att varje antydan om en affär får stor betydelse.

Euronext värderas till omkring 16 miljarder euro och Deutsche Börse till ungefär 50 miljarder euro. Tillsammans skulle de med dagens börsvärden bilda en koncern värd runt 66 miljarder euro, innan hänsyn tas till eventuell budpremie eller hur en fusion faktiskt skulle struktureras.

Euronext driver i dag reglerade marknader i bland annat Frankrike, Italien, Nederländerna, Belgien, Irland, Norge, Portugal och Grekland. På koncernens marknader finns över 1 800 noterade bolag med ett sammanlagt börsvärde på omkring 7 000 miljarder euro.

Deutsche Börse är större som företag och har dessutom betydande verksamheter utanför den traditionella aktiebörsen.

I koncernen finns bland annat den tyska handelsplattformen Xetra, derivatbörsen Eurex och värdepappersinfrastrukturen Clearstream. Deutsche Börse är också stort inom energi, data, index och investeringstjänster.

En sammanslagning skulle därför vara betydligt större än att bara slå ihop två aktiebörser.

Den nya koncernen skulle kunna kontrollera viktiga delar av kedjan från börsnotering och handel till derivat, clearing, värdepappersförvaring, avveckling och marknadsdata.

Därför blir frågan aktuell just nu

Tidpunkten är knappast en slump.

EU har under flera år försökt komma åt ett av Europas stora strukturella ekonomiska problem: kapitalmarknaderna är fortfarande betydligt mer fragmenterade än i USA.

Ett tyskt företag, ett franskt företag och ett italienskt företag arbetar fortfarande i många avseenden på olika nationella marknader med olika regler, system och kapitalflöden. Det gör det svårare att skapa samma djupa marknad för investeringar och riskkapital som finns i USA.

EU-kommissionens satsning på en Savings and Investments Union syftar till att få mer europeiskt sparande att finansiera europeiska företag och investeringar.

Behovet är stort.

Mario Draghis uppmärksammade rapport om Europas konkurrenskraft uppskattade att Europa behöver ytterligare omkring 750–800 miljarder euro i investeringar per år fram till 2030.

En större och mer sammanhängande kapitalmarknad ses därför inte längre bara som en finanspolitisk detalj. Den har blivit en central fråga om Europas konkurrenskraft mot framför allt USA och Kina.

En fusion mellan Euronext och Deutsche Börse skulle passa direkt in i den diskussionen.

Euronext skulle föra in bland annat Paris och Milano i kombinationen medan Deutsche Börse tillför Frankfurt och en mycket stor infrastruktur inom derivat och clearing. Därmed skulle marknaderna i EU:s tre största ekonomier knytas betydligt närmare samma börsgrupp.

Boujnah har öppnat dörren mer än tidigare

Stéphane Boujnah har inte kommit på idén nu.

Så sent som i maj 2026 sade Euronext-chefen att en sammanslagning med Deutsche Börse i princip vore logisk. Då tonade han samtidigt ned möjligheten till en affär inom den närmaste framtiden.

Nu är budskapet öppnare.

Det betyder fortfarande inte att han presenterar en konkret plan, men förändringen i tonläge är tillräcklig för att marknaden ska reagera.

En ytterligare osäkerhet är att Boujnah väntas lämna vd-posten i Euronext i maj 2027. En eventuell efterträdare kan ha en annan syn på hur koncernen ska växa.

Euronext har under Boujnah i stället byggt sin europeiska position genom en rad mindre och medelstora affärer, där förvärvet av Borsa Italiana från London Stock Exchange Group blev särskilt betydelsefullt.

Europa har försökt förut – och misslyckats

Historiken visar samtidigt hur svårt ett verkligt samgående kan bli.

Deutsche Börse försökte redan 2006 köpa Euronext. Den affären blev aldrig av. Euronext valde i stället en sammanslagning med New York Stock Exchange och blev en del av NYSE Euronext.

Några år senare kom ett ännu större försök.

Deutsche Börse ville 2011 slå samman sin verksamhet med hela NYSE Euronext. EU-kommissionen stoppade affären året därpå.

Det stora problemet var konkurrensen inom derivathandel. Kombinationen av Deutsche Börses Eurex och NYSE Euronexts Liffe-verksamhet bedömdes skapa en alltför dominerande aktör inom flera delar av den europeiska derivatmarknaden.

Dagens situation är dock annorlunda.

Den Euronext-koncern som finns 2026 är inte samma bolag som NYSE Euronext var vid det tidigare försöket. Liffe ingår exempelvis inte längre i Euronext.

Det går därför inte att utgå från att exakt samma konkurrensproblem automatiskt skulle stoppa en ny affär.

Deutsche Börse har dessutom ytterligare ett misslyckat megaförsök i bagaget. EU-kommissionen stoppade 2017 den planerade fusionen mellan Deutsche Börse och London Stock Exchange Group.

Historien är med andra ord fylld av affärer som sett logiska ut på papperet men fallit när konkurrens, politik och nationella intressen kommit in i bilden.

Konkurrensfrågan blir fortfarande enorm

En ny fusion skulle granskas betydligt bredare än bara utifrån hur stor andel av den europeiska aktiehandeln de två bolagen kontrollerar.

Myndigheterna skulle sannolikt behöva undersöka konkurrensen inom bland annat aktiehandel, derivat, clearing, obligationshandel, marknadsdata, index, avveckling och värdepappersförvaring.

Den verkliga styrkan i en sammanslagen koncern skulle vara just bredden.

Samma grupp skulle kunna erbjuda hela kedjan från notering och handel till clearing och slutlig förvaring av värdepapper.

Det kan ge stora fördelar för kunderna genom lägre kostnader, gemensamma tekniska system och effektivare användning av säkerheter.

Men exakt samma struktur kan också väcka oro för att konkurrerande handelsplattformar, clearinghus eller dataleverantörer får svårare att konkurrera.

Argumentet att Europa behöver större finansföretag för att kunna konkurrera globalt kommer därför att ställas mot traditionella konkurrensfrågor.

Även politiken kan stoppa affären

Det finns dessutom problem som inte går att räkna fram i ett kalkylblad.

Börser betraktas i många länder som strategisk infrastruktur.

Euronexts struktur bygger på flera nationella marknader och bolaget har stora offentliga ägare. Franska Caisse des Dépôts och italienska statliga CDP äger exempelvis betydande poster i koncernen.

Vid en verklig fusion skulle frågor snabbt uppstå om var huvudkontoret ska ligga, vilken stad som får störst inflytande, vem som blir vd, vilka system som ska användas och vilken tillsynsmyndighet som ska få huvudansvaret.

Frankfurt, Paris och Milano skulle alla ha mycket att bevaka.

En affär kan därför vara ekonomiskt logisk utan att automatiskt bli politiskt genomförbar.

Boujnah har själv betonat att en sammanslagning inte får konstrueras som en politisk kompromiss. Den måste också fungera industriellt och skapa värde för aktieägarna.

Kan Europa verkligen konkurrera bättre med USA?

Det kanske starkaste argumentet för fusionen finns på andra sidan Atlanten.

USA har betydligt djupare kapitalmarknader och en större pool av investerare. Det gör det enklare för stora och snabbt växande bolag att ta in kapital.

Europeiska företag har därför återkommande lockats av amerikanska börsnoteringar och den större likviditeten i New York.

En större sammanhängande europeisk börsinfrastruktur skulle kunna minska en del av det gapet.

Om handel, derivat, clearing och avveckling kan ske effektivare över nationsgränserna kan det göra Europa mer attraktivt både för företag som behöver kapital och för globala investerare.

Men en fusion skulle inte lösa Europas kapitalmarknadsproblem på egen hand.

Skillnader mellan medlemsländerna när det gäller skatter, pensionssystem, insolvensregler, sparande och finansmarknadslagstiftning skulle finnas kvar även om Euronext och Deutsche Börse blev ett företag.

Det är därför fullt möjligt att en jättelik europeisk börskoncern blir en del av lösningen utan att vara hela lösningen.

Megafusionen är långt ifrån klar

Det mest betydelsefulla med Boujnahs besked är därför inte att en fusion står för dörren.

Något sådant finns det i nuläget inga belägg för.

Det nya är att en affär som länge framstått som politiskt och regulatoriskt nästan omöjlig nu återigen diskuteras öppet av chefen för en av de två berörda koncernerna.

Europa försöker samtidigt skapa en mer gemensam kapitalmarknad, och både investeringsbehoven och konkurrensen med USA har gjort frågan mer akut.

Det förklarar varför några få uttalanden från Stéphane Boujnah räckte för att lyfta båda aktierna.

En fusion mellan Euronext och Deutsche Börse är fortfarande bara en möjlighet. Men om den någon gång blir verklighet skulle den förändra kartan över Europas finansmarknader i grunden.