EuroLeague är berett att konkurrera direkt med NBA Europe om parterna inte når en uppgörelse. Samtidigt har NBA fått bud från fler än 20 basket- och fotbollsklubbar inför den planerade starten i oktober 2027. Många av budgivarna uppges redan spela i EuroLeague, vilket kan tvinga Europas största klubbar att välja sida.

EuroLeague förbereder sig för båda utfallen

EuroLeague-chefen Chus Bueno vill fortfarande hitta en gemensam lösning med NBA och Internationella basketförbundet FIBA. Men förhandlingarna sker inte utan en reservplan.

– Om vi inte når en uppgörelse i Europa kommer vi att konkurrera i Europa, säger Bueno till Reuters.

Hans krav är att ett samarbete ska gynna båda organisationerna. NBA kan bidra med sin globala räckvidd, kommersiella styrka och erfarenhet av att driva stora ligor. EuroLeague anser i sin tur att de europeiska klubbarna tillför något som inte kan byggas från grunden: historiska varumärken, lokala supporterbaser och en etablerad tävling.

Det är kärnan i maktkampen. NBA Europe behöver Europas största klubbar för att snabbt få sportslig och kommersiell tyngd. EuroLeague behöver behålla samma klubbar för att försvara sin ställning som kontinentens främsta klubbliga.

NBA har fått bud på upp till en miljard dollar

NBA Europe planeras få 16 lag. Tolv ska vara permanenta franchiser, medan fyra platser ska kunna nås genom sportsliga resultat varje år.

NBA:s målstäder är Aten, Barcelona, Berlin, Istanbul, London, Lyon, Madrid, Manchester, Milano, München, Paris och Rom.

Efter den slutliga budrundan uppgav NBA att det hade kommit bud inom eller över spannet 500 miljoner till en miljard dollar i samtliga tolv städer. Fler än 20 befintliga basket- och fotbollsklubbar hade lämnat bud. Många av dem uppges vara nuvarande EuroLeague-klubbar.

NBA har inte offentliggjort hela listan över budgivare. Det går därför inte att slå fast att exempelvis Real Madrid, Barcelona, Bayern München eller någon annan namngiven storklubb har bestämt sig för att lämna EuroLeague.

Budbeloppen är inte heller samma sak som att tolv färdiga franchiseavtal redan har undertecknats och betalats. NBA och FIBA ska först färdigställa villkoren. Lagen väntas sedan presenteras löpande.

Så skiljer sig de två planerna

Beloppen är inte direkt jämförbara. NBA-uppgifterna gäller rapporterade bud på permanenta platser. EuroLeagues summa gäller avgifter i bindande förslag inom den egna expansionsprocessen.

Europas största klubbar sitter på makten

NBA:s stadskarta går rakt in i EuroLeagues viktigaste områden. Säsongen 2026/27 finns Real Madrid, Barcelona, Bayern München, Olimpia Milano, Paris Basketball och ASVEL i ligan. Aten och Istanbul representeras av flera stora klubbar.

EuroLeague har dessutom arbetat för att binda sin kärna längre. De 13 nuvarande aktieägarklubbarnas licenser ska omvandlas till permanenta franchiser utan ny inträdesavgift. Real Madrids nya tioårslicens godkändes i juni.

Samtidigt visar buden till NBA att långa avtal inte nödvändigtvis har avslutat diskussionen. De framtida villkoren för att lämna EuroLeague är inte offentligt redovisade, och intresse för NBA Europe behöver inte betyda att en klubb redan har valt bort den nuvarande ligan.

Ett bud kan också vara en försäkring. Europas största klubbar vill inte riskera att stå utanför om NBA Europe blir den starkaste tävlingen. Genom att delta i processen kan de behålla sina alternativ och samtidigt få större inflytande över en möjlig gemensam lösning.

Om ligorna verkligen startar parallellt blir ett klubbval ändå svårt att undvika. Två fullskaliga europeiska ligor ovanpå nationellt seriespel och landslagsfönster skulle skapa ett mycket pressat matchprogram. Det finns inget offentligt besked om att deltagande i båda tävlingarna ska förbjudas, men det praktiska utrymmet är begränsat.

TV-rättigheterna kan bli den hårdaste striden

EuroLeague går inte in i 2027 med tomma händer. De spanska TV-rättigheterna är sålda till Movistar Plus+ fram till 2031. Avtal i Tyskland och Turkiet sträcker sig till 2029.

Bueno har tidigare pekat ut befintliga partneravtal, produktion och klubbarnas immateriella rättigheter som några av de frågor som måste lösas i förhandlingarna. Det räcker inte att komma överens om vilka lag som ska delta. Parterna måste också bestämma vem som får sälja rättigheterna, kontrollera produktionen och använda klubbarnas varumärken.

Om NBA Europe och EuroLeague säljs som separata produkter kommer de att konkurrera om samma TV-bolags budgetar, sponsorer, sändningstider och tittare. Konkurrensen kan pressa upp priset på de bästa matcherna, men också sänka värdet på båda paketen om storklubbarna delas mellan två ligor.

För svenska tittare kan följden bli ännu ett separat sportabonnemang. Redan dagens splittrade sportstreaming kräver flera tjänster för den som vill följa de största ligorna och turneringarna. Vilket bolag som kan visa NBA Europe eller EuroLeague i Sverige efter 2027 är däremot inte klart.

Två vägar till toppen kan rita om hela systemet

Europeisk klubbasket är redan uppdelad mellan EuroLeague och EuroCup på ena sidan och FIBA:s Basketball Champions League på den andra.

NBA Europe är tänkt att bli högsta nivån i en tydligare FIBA-anknuten väg. Enligt FIBA:s officiella presentation av NBA Europe-modellen ska klubbar från anslutna nationella ligor kunna kvalificera sig varje år via Basketball Champions League eller ett särskilt kval.

EuroLeague bygger samtidigt ut sin egen struktur. Ligan ska gå från 20 till 24 lag 2027/28. Planen är att 21 platser ska bli permanenta, medan två kan nås genom EuroCup och återstående utrymme kan användas för wildcard.

En direkt ligakamp skulle alltså skapa två konkurrerande vägar till Europas topp. Det skulle också ge två olika svar på hur mycket som ska avgöras av permanenta licenser och hur mycket som ska avgöras på planen.

FIBA och NBA säger att den nya tävlingen ska anpassas till nationella ligor och landslag. Det kan ge mindre klubbar en synligare väg uppåt och föra in mer kapital i nationell basket. Samtidigt riskerar ännu en stor internationell liga att öka kalendertrycket och göra de rikaste klubbarnas nationella matcher mindre prioriterade.

Spelarmarknaden kan drivas upp och delas

Två toppligor skulle också konkurrera om samma tränare och spelare. NBA:s kapital och globala varumärke kan locka med högre löner och större internationell exponering. EuroLeague har den sportsliga nivån, de etablerade rivaliteterna och arenorna där Europas starkaste klubbkultur redan finns.

På kort sikt kan konkurrensen ge spelarna bättre betalt och tvinga EuroLeague att öka klubbarnas intäkter. På längre sikt finns en risk att kvaliteten tunnas ut om Europas bästa spelare och klubbar fördelas mellan två turneringar.

Hur stor den risken blir går inte att bedöma förrän NBA presenterar sina permanenta lag. Om flera av EuroLeagues största namn byter sida blir maktförskjutningen snabb. Om NBA Europe främst byggs kring nya lag och fotbollsklubbar utan etablerade basketsektioner får EuroLeague ett helt annat utgångsläge.

En gemensam liga är fortfarande möjlig

Både Bueno och NBA-kommissionären Adam Silver säger att en gemensam lösning skulle vara bättre än två rivaliserande ligor. Partnerskap, ett gemensamt bolag eller en större sammanslagning har funnits med i diskussionerna.

En sådan lösning skulle kunna förena NBA:s kommersiella maskin och FIBA:s kvalsystem med EuroLeagues klubbar, publik och befintliga rättigheter. Problemet är att parterna fortfarande måste enas om vem som styr, hur intäkterna fördelas och hur de europeiska klubbarnas värde ska skyddas.

EuroLeague fortsätter därför sin egen expansion. Organisationen uppger att den har tolv bindande förslag värda drygt 800 miljoner euro i avgifter. Ägarna väntas ta ställning till den första tilldelningen av nya franchiser i slutet av september.

NBA och FIBA arbetar parallellt vidare med sina långsiktiga avtal och ska presentera lagen efter hand. Först när en nuvarande EuroLeague-klubb tilldelas en permanent plats i NBA Europe utan att det finns ett gemensamt avtal blir den öppna ligakampen mer än ett trovärdigt hot.