Svenska kraftnät varnar för att nya EU-regler kan köra över Sveriges planer för elnätet. Förslaget kan ge EU större inflytande över vilka utlandskablar som ska prioriteras och vem som ska betala. Men det betyder inte att Bryssel redan kan besluta att en kabel ska byggas mot Sveriges vilja.
Kan EU tvinga Sverige att bygga nya elkablar?
Nej, inte ensidigt enligt de regler som gäller i dag. EU-fördraget kräver att ett medlemsland godkänner projekt av gemensamt intresse som berör landets territorium.
Däremot arbetar EU med nya regler som kan förändra hur Europas elnät planeras och finansieras. Det är bakgrunden till Svenska kraftnäts varning, som Dagens industri rapporterade om den 21 oktober.
Konflikten handlar om vad som händer när EU anser att en ny elförbindelse behövs, samtidigt som Sverige gör en annan bedömning.
En kabel mellan Sverige och ett annat land kan exempelvis bedömas som viktig för Europas gemensamma elförsörjning utan att Svenska kraftnät anser att den är motiverad utifrån den svenska nätplaneringen.
Här måste tre frågor hållas isär:
- Vem bestämmer vilka elförbindelser som ska prioriteras?
- Vem ska betala för investeringarna?
- Vem har rätt att godkänna att en kabel faktiskt byggs?
EU:s nya förslag kan förändra svaren på de två första frågorna. Den tredje omfattas fortfarande av nationella rättigheter och krav på godkännande.
Därför vill EU förändra planeringen av elnätet
EU-kommissionen presenterade sitt europeiska nätpaket den 10 december 2025. Syftet är att göra det lättare att bygga ut och modernisera elnäten mellan medlemsländerna.
En central del är att planeringen ska utgå mer från hela Europas framtida energibehov.
I dag har de nationella systemoperatörerna, däribland Svenska kraftnät, en viktig roll när investeringar planeras och bedöms. Med EU:s förslag skulle en mer gemensam europeisk planering få större betydelse.
Kommissionen vill bland annat att flaskhalsar i elnäten ska identifieras tidigare och att gränsöverskridande investeringar ska kunna prioriteras utifrån nyttan för flera länder.
Det kan skapa en intressekonflikt.
En elförbindelse kan bidra till bättre försörjningstrygghet eller lägre sammanlagda elkostnader inom EU, samtidigt som en stor del av investeringen måste genomföras i Sverige.
För Svenska kraftnät är det därför viktigt hur den samhällsekonomiska nyttan beräknas och vilken betydelse de svenska förhållandena får i besluten.
Sverige har dessutom fyra elområden med olika produktionsförutsättningar, överföringsbegränsningar och priser. En investering som är positiv för Europas elsystem behöver inte ge samma ekonomiska effekter i alla svenska elområden.
EU-förslaget är ännu inte beslutat
Det är viktigt att skilja de föreslagna förändringarna från gällande lag.
EU:s ministerråd antog en förhandlingsposition den 26 juni 2026. Europaparlamentets ansvariga utskott tog ställning i september.
Förhandlingarna om lagstiftningens slutliga utformning är fortfarande inte avslutade.
Ministerrådet har dessutom föreslagit ändringar som ger större hänsyn till nationella nätplaner och medlemsländernas olika förutsättningar.
Det går därför inte att beskriva kommissionens ursprungliga förslag som regler som redan har införts.
Vem ska betala för nya utlandskablar?
Finansieringen är en av de viktigaste ekonomiska frågorna i EU:s nätpaket.
När en kabel byggs mellan två länder är det inte självklart att nyttan och kostnaderna fördelas lika.
Ett land kan få bättre tillgång till billig el, medan ett annat land behöver göra stora investeringar i sitt elnät. Därför finns regler för hur kostnaderna för gränsöverskridande projekt kan fördelas.
EU vill utveckla dessa regler.
Det kan innebära att länder behöver delta i finansieringen av projekt som ger nytta utanför det egna territoriet, även när investeringen inte är prioriterad i den nationella nätplaneringen.
Men ett deltagande i en europeisk kostnadsfördelning är inte detsamma som ett beslut att bygga en kabel.
Svenska kraftnäts miljarder är en del av diskussionen
En annan fråga gäller de så kallade flaskhalsinkomsterna.
När el transporteras mellan områden med olika elpriser uppstår inkomster för de berörda systemoperatörerna. Pengarna används bland annat till investeringar som förbättrar överföringskapaciteten och till att minska vissa nätkostnader.
Vid ingången av 2026 hade Svenska kraftnät drygt 85 miljarder kronor i ackumulerade flaskhalsinkomster.
EU-kommissionens ursprungliga förslag innehöll en modell där 25 procent av vissa outnyttjade flaskhalsinkomster skulle avsättas för gemensamma ändamål.
Ministerrådet föreslog därefter en stegvis lösning:
- 10 procent från 2028.
- Därefter en ökning med fem procentenheter per år.
- 25 procent från 2031.
I rådets version undantas bland annat inkomster som samlats in innan de nya reglerna börjar gälla.
Det betyder att EU-förslaget inte kan beskrivas som att Bryssel ska ta 25 procent av de 85 miljarder kronor som Svenska kraftnät redan har samlat in.
Vilken modell som slutligen beslutas är fortfarande en öppen fråga.
Pengarna kan också påverka svenska nätavgifter
Flaskhalsinkomsterna har betydelse för svenska elkunder.
Svenska kraftnät har beslutat att använda drygt 8,3 miljarder kronor av inkomsterna för att minska transmissionsavgifterna under 2027.
Det sänker kostnaderna i transmissionsnätet, vilket i förlängningen kan påverka nätbolagens kostnader och kundernas elnätsavgifter.
Men de 8,3 miljarderna är inte pengar som enligt något fattat EU-beslut ska föras över till nya utlandskablar.
Blir elen dyrare i Sverige om fler kablar byggs?
Det finns inget generellt svar. Nya utlandsförbindelser kan både höja och sänka svenska elpriser beroende på förhållandena i elsystemet.
Elmarknaden fungerar så att el normalt transporteras från områden med lägre priser till områden med högre priser, så länge det finns överföringskapacitet.
En ny kabel kan därför förändra handeln och påverka priserna på båda sidor av förbindelsen.
| Situation | Möjlig effekt i Sverige |
|---|---|
| Sverige har billigare el än grannlandet | Ökad export kan bidra till högre svenskt spotpris. |
| Grannlandet har billigare el än Sverige | Ökad import kan bidra till lägre svenskt spotpris. |
| Sverige har effektbrist under vissa timmar | Större importmöjligheter kan förbättra försörjningstryggheten. |
| En ny kabel kräver stora investeringar | Finansieringen kan påverka nätkostnaderna, oavsett spotprisets utveckling. |
En större överföringskapacitet kan alltså göra att elpriserna närmar sig varandra mellan de anslutna marknaderna.
Men hur stor förändringen blir beror bland annat på elproduktionen, efterfrågan, vädret och vilka överföringsbegränsningar som finns i det övriga nätet.
Det spelar också roll var i Sverige förbindelsen ansluts.
En kabel från södra Sverige kan få andra effekter än en ledning från norra Sverige. Effekten på priserna i SE1, SE2, SE3 och SE4 behöver därför bedömas utifrån varje enskilt projekt.
Den som vill förstå varför priserna redan skiljer sig så mycket mellan landsdelarna kan läsa vår förklaring av varför elen är dyrare i södra Sverige.
För elkunderna måste man dessutom skilja på elhandel och elnät. Även om en ny kabel bidrar till lägre spotpriser kan kostnaderna för själva investeringen behöva finansieras.
Sverige har redan bromsat tre kabelprojekt
Diskussionen om EU:s inflytande kommer samtidigt som Sverige redan har omprövat flera planerade elförbindelser.
I juni 2026 meddelade Svenska kraftnät att tre utlandsförbindelser hade tagits bort ur den reviderade investeringsplanen för 2027–2029.
Det gäller följande projekt:
| Projekt | Vad som har hänt |
|---|---|
| Konti-Skan Connect | Ett planerat ersättningsprojekt mellan Sverige och Danmark har pausats efter regeringens instruktion. |
| Aurora Line 2 | En tänkt ny förbindelse mellan norra Sverige och Finland utreds fortfarande. |
| Fenno-Skan 3 | En planerad reinvestering i förbindelsen mellan Sverige och Finland utreds fortfarande. |
Att projekten tagits bort ur investeringsplanen betyder inte att samtliga är permanent nedlagda.
Men det visar att Sverige redan har gjort andra prioriteringar än att gå vidare med varje planerad utlandsförbindelse.
Det är också en konkret bakgrund till Svenska kraftnäts oro för hur nationella beslut ska vägas mot framtida europeiska prioriteringar.
Samtidigt är projekten olika. Vissa handlar om att ersätta äldre förbindelser, andra om att skapa ny kapacitet. Det är därför inte rättvisande att behandla alla tre som likadana förslag om ökad export från Sverige.
Vad händer med EU-reglerna nu?
EU:s medlemsländer och Europaparlamentet måste enas om den slutliga lagstiftningen innan de nya bestämmelserna kan börja tillämpas.
För Sveriges del blir flera frågor viktiga i förhandlingarna.
Det handlar om hur stort inflytande Svenska kraftnät ska ha över de svenska investeringarna, vilka samhällsekonomiska beräkningar som ska ligga till grund för besluten och hur kostnader ska fördelas när flera länder berörs.
Även reglerna för flaskhalsinkomsterna kan få betydelse för möjligheten att finansiera investeringar i det svenska elnätet.
Den avgörande skillnaden är fortfarande att större europeiskt inflytande över planering och finansiering inte automatiskt innebär rätt att bygga en kabel utan svenskt godkännande.
Svenska kraftnäts varning gäller riskerna med hur det nya regelverket kan komma att fungera. Något färdigt EU-beslut som tvingar Sverige att bygga en viss ny utlandskabel finns inte.