Tretton EU-länder vill att unionen under ett helt år kraftigt drar ned på nya lagförslag och i stället koncentrerar sig på att genomföra, förenkla och rensa bland regler som redan har beslutats. Sverige har inte skrivit under det aktuella dokumentet – men den svenska regeringen driver flera liknande krav på EU:s regelarbete.
Förslaget leds av Österrike och har fått stöd från Tjeckien, Danmark, Estland, Tyskland, Ungern, Italien, Lettland, Litauen, Polen, Portugal, Slovenien och Slovakien.
När initiativet först rapporterades den 21 september stod elva länder bakom. Senare under dagen hade stödet vuxit till 13.
Tanken är att EU ska utse ett helt år till ett slags ”genomförande- och konsolideringsår”. Under den perioden ska tonvikten ligga på att få redan antagna regler att fungera, minska överlappningar och administrativa krav samt kontrollera om existerande EU-regler fortfarande är ändamålsenliga.
Det handlar däremot inte om ett juridiskt bindande totalstopp för all ny lagstiftning.
Vill bromsa inflödet av nya EU-regler
Bakgrunden är ett växande missnöje bland medlemsländer med mängden regler som företag, myndigheter och nationella regeringar måste hantera samtidigt.
De 13 länderna anser att EU under lång tid har beslutat om nya regelverk snabbare än medlemsstaterna hunnit genomföra och anpassa sig till dem.
Österrikes linje är att unionen inte kan fortsätta fylla på med nya krav samtidigt som stora delar av tidigare beslut fortfarande håller på att införas.
Länderna vill därför att EU under ett år framför allt arbetar med:
- genomförande av redan beslutad lagstiftning
- förenkling av befintliga regler
- färre dubbla och överlappande rapporteringskrav
- mer enhetlig tillämpning mellan medlemsländerna
- granskning av den samlade regelbördan för företag
- borttagande eller sammanslagning av krav som inte längre behövs
Nödvändiga lagändringar ska fortfarande kunna göras.
Förslaget är därmed mer korrekt beskrivet som krav på mycket större återhållsamhet med ny lagstiftning än som ett fullständigt stopp.
Vill införa en återkommande storstädning av EU-lagar
Länderna vill också förändra processen för framtida EU-lagstiftning.
Nya regler ska enligt förslaget bara tas fram när det tydligt finns ett behov av åtgärder på EU-nivå. Effekterna på konkurrenskraft, innovation och företagens administrativa kostnader ska vägas in tidigare och tydligare.
Om ett nytt förslag innebär ytterligare rapportering eller andra administrativa krav ska EU samtidigt undersöka om gamla krav inom samma område kan tas bort eller förenklas.
En annan del är att större lagar normalt ska granskas igen minst vart femte år.
Då ska EU pröva om reglerna fortfarande behövs i sin befintliga form och om de faktiskt uppnått sitt ursprungliga syfte.
Initiativet har därför beskrivits som en djupgående ”storstädning” av EU:s regelverk.
Undertecknarna betonar samtidigt att förenkling inte ska innebära att befintliga skyddsnivåer för exempelvis hälsa, säkerhet och arbetsvillkor automatiskt sänks.
Ingen beslutad lagstiftningspaus
Det är viktigt att skilja ländernas politiska krav från ett fattat EU-beslut.
Dokumentet är ett så kallat icke-papper. Det används av medlemsländer för att presentera gemensamma ståndpunkter och påverka den politiska dagordningen, men är inte rättsligt bindande.
EU-kommissionen har i normalfallet initiativrätten när ny EU-lagstiftning ska föreslås.
De 13 regeringarna kan därför inte själva besluta att kommissionen ska avstå från nya lagförslag under ett år.
Pågående lagstiftningsförhandlingar stoppas inte heller automatiskt.
Den omedelbara betydelsen är i stället att en stor grupp medlemsländer försöker påverka vilka nya initiativ kommissionen prioriterar och hur mycket kraft som läggs på att genomföra och förenkla redan beslutade regler.
Kommer när EU planerar nästa års arbete
Tidpunkten är viktig.
EU-kommissionens årliga arbetsprogram styr vilka större politiska och lagstiftande initiativ som ska prioriteras under det kommande året.
Om kravet från de 13 regeringarna får genomslag kan resultatet därför bli att färre nya initiativ hamnar högt på EU:s agenda samtidigt som mer resurser läggs på befintliga regelverk.
Det skulle inte betyda att EU slutar lagstifta. Men tröskeln för nya omfattande regelpaket skulle kunna höjas.
Samtidigt finns redan ett stort antal pågående lagstiftningsprocesser.
Ett exempel är arbetet med förändrade upphandlingsregler och en större europeisk preferens för strategiska inköp, som Hurbra tidigare skrivit om i artikeln EU öppnar för ”Buy European” – nya upphandlingsregler.
Det nya initiativet betyder inte att sådana redan påbörjade processer automatiskt stoppas.
EU-kommissionen har redan börjat förenkla regler
De 13 medlemsländerna är inte ensamma om att vilja minska regelbördan.
EU-kommissionen har redan lanserat ett omfattande arbete med förenkling och bättre genomförande av unionens lagar.
I planen A Simpler, Clearer and Better Enforced EU Rulebook ingår bland annat bättre konsekvensbedömningar, förenkling av rapporteringskrav och en bred genomgång av existerande regler.
Kommissionens mål är att företagens administrativa börda ska minska med 25 procent under mandatperioden.
För små och medelstora företag är målet 35 procent.
Det motsvarar enligt kommissionens beräkningar omkring 37,5 miljarder euro i minskade administrativa kostnader.
Skillnaden är att de 13 medlemsländerna vill gå längre genom att tydligare prioritera genomförande och förenkling framför nya laginitiativ under en sammanhängande period.
Sverige har inte skrivit under
Sverige finns inte med bland de 13 länder som står bakom det aktuella dokumentet.
Det betyder däremot inte att den svenska regeringen motsätter sig grundtanken.
Sverige har under 2026 vid flera tillfällen drivit krav på bättre EU-lagstiftning, lägre regelbörda och större försiktighet innan nya krav införs.
Den svenska regeringen har bland annat argumenterat för att nya lagstiftningspaket bara bör läggas fram när det finns ett tydligt behov och att konsekvenserna för företag och samhälle ska analyseras ordentligt.
Regeringen har också välkomnat en mer återhållsam lagstiftningslinje från EU-kommissionen och regelbundna granskningar av redan existerande regler.
Det finns därför en tydlig överlappning mellan Sveriges tidigare position och flera av förslagen i 13-ländersinitiativet.
Sverige ingår redan i bredare förenklingssamarbete
Det finns dessutom en annan koppling.
Österrike har tidigare pekat ut Sverige som ett av de länder som tillsammans med bland andra Tyskland och Italien arbetat för en bredare europeisk allians mot onödig byråkrati.
Den alliansen är bredare än gruppen bakom det aktuella dokumentet.
Sverige kan alltså vara en del av samma större politiska rörelse för minskad regelbörda utan att ha skrivit under just förslaget om ett särskilt genomförandeår.
Kan påverka svenska företag
För svenska företag är den viktigaste frågan vad initiativet faktiskt leder till.
Om kommissionen följer medlemsländernas linje skulle företag på kort sikt kunna möta färre nya administrativa och rapporteringsmässiga krav.
Befintliga regler kan samtidigt bli föremål för större förenklingar.
Det gäller särskilt områden där flera EU-regler ställer liknande eller överlappande krav på dokumentation och rapportering.
Men några bestämda lättnader går ännu inte att slå fast.
Det kräver att EU-kommissionen omvandlar de politiska önskemålen till konkreta beslut.
Kan också påverka svenska myndigheter
Även svenska myndigheter och departement skulle påverkas av en förändrad EU-prioritering.
Mindre fokus på helt nya regelverk skulle kunna frigöra mer arbete till genomförandet av redan fattade beslut.
Sverige har samtidigt ett eget intresse av att regler tillämpas på liknande sätt i hela unionen.
Om samma EU-lag genomförs på olika sätt i medlemsländerna riskerar svenska företag att ändå behöva följa olika nationella krav på olika marknader.
Debatten handlar därför inte bara om hur många EU-regler som finns.
Minst lika viktigt är hur reglerna införs, hur tydliga de är och om företag faktiskt möter samma villkor på hela den inre marknaden.
Nästa steg avgör hur långt kravet når
Initiativet visar att motståndet mot en fortsatt snabb expansion av EU:s regelverk har fått stöd från en betydande grupp medlemsländer.
Men nästa steg ligger i stor utsträckning hos EU-kommissionen.
Det är först när kommissionens kommande arbetsprogram och nya lagstiftningsinitiativ presenteras som det blir tydligare om kravet från de 13 länderna får praktiskt genomslag.
Ett helt år utan ny EU-lagstiftning är inte beslutat.
Men trycket på Bryssel att lägga mindre kraft på nya regler och betydligt mer på att få de gamla att fungera har blivit tydligare.