EU:s nya långtidsbudget kan bli 141 miljarder euro mindre än vad EU-kommissionen ursprungligen föreslog. Men Sveriges regering är långt ifrån nöjd med besparingarna. En närmare granskning av det irländska kompromissförslaget visar dessutom att jordbruk och regionalstöd skyddas relativt väl, samtidigt som forskning, konkurrenskraft och försvarsrelaterade satsningar får betydande neddragningar.

Irland, som är EU:s ordförandeland, har presenterat ett nytt förslag till långtidsbudget för åren 2028–2034. Den totala ramen landar på 1 622 miljarder euro, jämfört med EU-kommissionens ursprungliga förslag på 1 763 miljarder euro.

Det motsvarar en minskning med omkring åtta procent. Beloppen anges i fasta 2025 års priser, vilket gör det möjligt att jämföra förslagen utan att inflationen påverkar siffrorna.

Förslaget presenterades den 10 oktober och är ett försök att närma medlemsländerna till varandra inför de fortsatta förhandlingarna. Det är ännu inte någon beslutad EU-budget.

Sverige tillhör de länder som kräver betydligt större besparingar. Samtidigt visar fördelningen av pengarna varför den svenska regeringen kan ha invändningar även mot hur Irland har valt att minska utgifterna.

Här vill Irland minska EU:s budget

Den största enskilda neddragningen görs inom budgetområdet för konkurrenskraft, forskning och säkerhet.

Samtidigt minskar anslagen till jordbruk, regionalpolitik och andra verksamheter betydligt mindre i förhållande till deras samlade storlek.

Så här ser de fyra stora budgetområdena ut:

Budgetområde	Kommissionens förslag	Irlands förslag	Minskning
Jordbruk, regionalstöd, migration med mera	946,4	914,2	32,2
Konkurrenskraft, forskning och säkerhet	522,2	455,6	66,6
Internationellt stöd och bistånd	190,0	156,9	33,1
EU:s administration	104,4	95,3	9,2
Totalt	1 763,1	1 622,0	141,0

Belopp i miljarder euro, fasta 2025 års priser. Avrundningar förekommer.

Närmare hälften av den totala neddragningen hamnar alltså inom området för konkurrenskraft, forskning och säkerhet.

Det är särskilt intressant eftersom flera medlemsländer, däribland Sverige, har framhållit att EU måste prioritera just konkurrenskraft, säkerhet och försvar under kommande år.

Den nya budgeten skulle därför inte bara bli mindre. Den skulle också få en annan fördelning än vad kommissionen ursprungligen föreslog.

Jordbruksstödet skyddas – forskningen får mindre

En närmare genomgång av EU-rådets officiella budgetförslag visar att skillnaderna mellan olika program är stora.

Jordbrukets öronmärkta inkomststöd ligger kvar på omkring 261 miljarder euro. Den särskilda budgetposten för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning ökar dessutom något, från cirka 405 till 410 miljarder euro.

Det betyder att neddragningen på drygt 32 miljarder euro inom det breda budgetområdet inte ska tolkas som en motsvarande minskning av jordbrukarnas direkta stöd.

Däremot får flera forsknings- och framtidssatsningar mindre pengar än vad kommissionen ville avsätta.

Forskningsprogrammet Horizon Europe föreslås få 140 miljarder euro, jämfört med kommissionens 154,9 miljarder. Det innebär en minskning med nästan 15 miljarder euro.

Även satsningarna på resiliens, säkerhet, försvarsindustri och rymdverksamhet minskar, från cirka 115,7 till 100,7 miljarder euro.

För militär mobilitet, som bland annat handlar om att förbättra möjligheterna att transportera militär personal och utrustning genom Europa, minskar förslaget från 15,8 till 14 miljarder euro.

Det är viktigt att skilja dessa neddragningar från förändringar jämfört med dagens budget. Irland vill minska kommissionens föreslagna expansionsutrymme. Det innebär inte automatiskt att alla program får mindre pengar än under den nuvarande budgetperioden.

Därför räcker inte förslaget för Sverige

Sverige samarbetar med Tyskland, Nederländerna, Danmark, Finland och Österrike i arbetet för en stramare EU-budget.

De sex länderna har krävt neddragningar på flera hundra miljarder euro jämfört med EU-kommissionens förslag.

Irlands besparing på 141 miljarder euro når därför inte upp till deras uttalade ambitionsnivå.

Men motsättningarna handlar om mer än den sammanlagda summan.

Den svenska regeringen har argumenterat för att EU måste minska utgifterna för traditionella stöd, framför allt inom jordbruks- och sammanhållningspolitiken, för att skapa utrymme för säkerhet, försvar och konkurrenskraft.

Irlands förslag skyddar däremot flera av de traditionella stödposterna samtidigt som delar av de nya satsningarna minskas.

Det skapar en dubbel konflikt för Sverige: budgeten är fortfarande större än regeringen vill ha, samtidigt som pengarna inte fördelas enligt Sveriges prioriteringar.

Sverige har tidigare ställt sig bakom den tyska linjen om kraftiga nedskärningar, något som också beskrivs i Hurbra:s tidigare genomgång av kraven på en mindre EU-budget inför 2028–2034.

Irlands dokument innebär inte att Sverige formellt har röstat nej till ett slutligt avtal. Förhandlingarna fortsätter, och medlemsländerna har fortfarande möjlighet att kräva förändringar.

Vad betyder budgetförslaget för Sveriges EU-avgift?

För svenska skattebetalare är den viktigaste frågan hur mycket Sverige ska betala till EU under kommande år.

Sverige är nettobetalare. Det innebär att landet betalar mer till EU:s gemensamma budget än vad det får tillbaka genom olika stöd och program.

En mindre totalbudget kan bidra till att begränsa den svenska avgiften, men sambandet är inte så enkelt som att åtta procents lägre EU-utgifter automatiskt ger åtta procents lägre svensk betalning.

Sveriges avgift påverkas bland annat av landets ekonomiska storlek, EU:s finansieringssystem, medlemsländernas relativa betalningsförmåga och eventuella rabatter.

Regeringen har tidigare räknat med en EU-avgift på omkring 54 miljarder kronor för 2026. Det beloppet kan däremot inte användas som en säker prognos för 2028.

Sveriges rabatt är fortfarande osäker

En särskilt känslig fråga är den svenska avgiftsrabatten.

Under den nuvarande budgetperioden motsvarar den omkring 8–11 miljarder kronor om året, enligt regeringens tidigare redovisningar.

Men rabatternas framtid är ännu inte avgjord.

I Irlands förhandlingsdokument finns fortfarande alternativ som innebär att de nuvarande korrigeringarna antingen behålls eller avskaffas.

Det innebär att Sveriges framtida EU-avgift kan påverkas kraftigt av en fråga som ännu saknar en politisk lösning.

Om en budgetminskning kombineras med att Sverige förlorar sin rabatt kan effekten på den svenska betalningen bli en helt annan än vad den lägre totalsumman först antyder.

Någon säker beräkning av Sveriges slutliga avgift går därför inte att göra utifrån det nya förslaget.

Så kan svenska jordbrukare, regioner och företag påverkas

Budgetförhandlingarna handlar inte enbart om hur mycket Sverige betalar. De avgör också vilka verksamheter som kommer att kunna söka EU-finansiering.

Jordbruket: De direkta inkomststöden skyddas relativt väl i det irländska förslaget. Det betyder dock inte att stödnivåerna för enskilda svenska lantbrukare är fastställda. Fördelningsregler och nationella tilldelningar återstår.

Regionerna: Sammanhållningspolitiken är viktig för regional utveckling, kompetensförsörjning och olika investeringsprojekt. Att EU:s övergripande anslag skyddas innebär inte automatiskt att svenska regioner får mer pengar. Fördelningen mellan länder och verksamheter måste fortfarande bestämmas.

Universitet och forskning: Horizon Europe är ett centralt finansieringsprogram för internationella forskningsprojekt. Ett mindre planerat anslag kan innebära hårdare konkurrens om framtida bidrag för svenska universitet, forskningsinstitut och företag.

Försvarsindustrin: Lägre anslag till gemensamma europeiska försvars- och säkerhetsprojekt kan minska finansieringsutrymmet för samarbeten där svenska företag deltar. Det handlar däremot inte om någon beslutad nedskärning av Sveriges nationella försvarsbudget.

Den svenska ekonomin kan alltså påverkas från två håll: genom landets betalning till EU och genom möjligheterna att få tillbaka pengar till investeringar och verksamheter.

Nya EU-avgifter på tobak, storföretag och elektronikavfall finns kvar

Trots neddragningen behåller Irland flera av EU-kommissionens förslag till nya intäktskällor.

Det handlar bland annat om avgifter kopplade till stora företags omsättning, tobaksbeskattning, elektronikavfall, utsläppshandel och EU:s system för koldioxidjustering vid gränsen.

För företag med minst 100 miljoner euro i nettoomsättning diskuteras exempelvis en årlig avgift på mellan 100 000 och 750 000 euro, beroende på företagens storlek.

För elektronikavfall finns ett förslag om att medlemsländerna ska betala två euro per kilo el- och elektronikavfall som inte samlas in.

Det är inte samma sak som en beslutad avgift på två euro per kilo för konsumenter som köper elektronik i Sverige. Förslaget gäller en inbetalning från medlemslandet till EU, beräknad utifrån avfallsmängden.

Även när det gäller tobak måste man skilja mellan EU:s föreslagna finansieringsmodell och vad konsumenter faktiskt skulle få betala i butik.

En viktig svensk invändning är att nya EU-intäkter kan innebära att pengar som annars skulle tillfalla den nationella budgeten i stället går till EU.

Att finansieringen ändras betyder därför inte nödvändigtvis att kostnaden försvinner för svenska skattebetalare eller företag.

En stor del av budgeten går redan till gamla skulder

Ytterligare en faktor försvårar förhandlingarna.

EU behöver under den kommande perioden avsätta betydande medel för att återbetala lån som togs upp i samband med coronakrisen.

I budgetförslaget finns omkring 149 miljarder euro för återbetalning av dessa gemensamma lån. Den posten ligger kvar trots att den totala budgetramen minskas.

Det innebär att en del av EU:s ekonomiska utrymme redan är bundet av tidigare beslut.

Samtidigt finns särskild planerad finansiering för Ukraina, vilket ytterligare visar hur säkerhetspolitiska åtaganden påverkar EU:s ekonomiska prioriteringar.

När medlemsländerna vill begränsa den samlade budgeten blir följden att andra verksamheter måste konkurrera om ett mindre utrymme.

Nästa avgörande steg i EU:s budgetförhandlingar

Det irländska kompromissförslaget presenterades den 10 oktober. Något slutligt avtal mellan medlemsländerna har inte träffats.

Nästa viktiga hållpunkt är EU-toppmötet den 15–16 oktober 2026 i Bryssel, där stats- och regeringscheferna ska fortsätta diskutera budgeten.

Målet är att nå en politisk uppgörelse före slutet av året, men flera stora konflikter återstår.

En långtidsbudget kräver enhällighet mellan medlemsländerna och Europaparlamentets godkännande. Nya regler om EU:s egna intäkter kräver dessutom särskilda nationella godkännanden.

Det ger Sverige och de andra länderna som kräver lägre utgifter ett starkt förhandlingsläge, men innebär också att en kompromiss måste ta hänsyn till medlemsländer som vill skydda jordbruk, regionalpolitik och andra stora stödprogram.

Irlands bud är därmed ett steg i förhandlingarna, inte slutpunkten.

För Sveriges del återstår tre avgörande frågor: hur mycket EU:s budget faktiskt ska minska, vilka verksamheter som ska prioriteras och om den svenska avgiftsrabatten kommer att finnas kvar.

Det är först när de frågorna har fått sina svar som det går att bedöma vad den nya långtidsbudgeten verkligen kommer att kosta Sverige.