Esperanto är ett konstruerat språk som skapades för att göra det lättare för människor med olika modersmål att kommunicera. Språket presenterades 1887 av Ludwik Zamenhof och byggdes med regelbunden grammatik, tydligt uttal och ett system där nya ord enkelt kan bildas. Mer än 130 år senare används esperanto fortfarande av människor runt om i världen.

Vad är esperanto?

Esperanto är ett så kallat planspråk eller konstruerat språk. Till skillnad från svenska, engelska och andra språk som har utvecklats gradvis under mycket lång tid skapades esperanto medvetet efter en plan.

Tanken var inte att människor skulle sluta tala sina modersmål. Esperanto skulle i stället fungera som ett gemensamt andraspråk mellan människor som annars inte hade något språk gemensamt.

Språkets skapare Ludwik L. Zamenhof publicerade den första boken om esperanto 1887. Han hade arbetat med språkprojektet i flera år och försökt göra det betydligt enklare att lära sig än många nationella språk.

Varför skapades esperanto?

Zamenhof växte upp i Białystok, som på den tiden tillhörde det ryska imperiet och i dag ligger i Polen. Staden hade invånare med flera olika språk, religioner och kulturella bakgrunder.

Han såg språkbarriärer som en av faktorerna som kunde skapa avstånd mellan människor. Hans idé var därför att ett neutralt gemensamt språk skulle kunna underlätta kommunikationen utan att någon behövde använda den andra sidans modersmål.

Esperanto skulle vara internationellt snarare än knutet till ett enskilt land.

Det betyder inte att Zamenhof trodde att ett enda språk automatiskt skulle lösa världens konflikter. Men bakom projektet fanns en tydlig idé om att människor lättare skulle kunna förstå varandra om de kunde mötas på mer jämlika språkliga villkor.

Varifrån kommer namnet esperanto?

Zamenhof publicerade sin första bok under pseudonymen Doktoro Esperanto.

Ordet esperanto betyder ungefär ”den som hoppas”. Det var alltså från början inte språkets namn utan en del av Zamenhofs pseudonym.

Med tiden började människor använda Esperanto som namn på själva språket, och det är det namn som har levt kvar.

Så fungerar esperanto

En stor del av idén bakom esperanto är regelbundenhet. Många av de oregelbundna former som språkstudenter måste lära sig utantill i andra språk har skalats bort.

Den grundläggande grammatiken brukar sammanfattas i 16 huvudregler. Språkets formella grund finns i Fundamento de Esperanto, som fortfarande har en central roll för språkets grammatik.

Ett tydligt exempel är verben.

I svenska säger vi:

• jag är
• du är
• han är

Engelskan har ännu tydligare variation:

• I am
• you are
• he is

I esperanto behöver verbet inte ändras beroende på vem som gör något.

Verbens tempus följer dessutom ett regelbundet system:

• -as används för presens
• -is används för dåtid
• -os används för framtid

Det finns alltså inte långa listor med oregelbundna verbformer av samma typ som i många andra språk.

Orden byggs efter tydliga mönster

Esperanto använder också fasta ändelser för olika typer av ord.

Substantiv slutar normalt på -o, medan adjektiv slutar på -a. Ord kan sedan kombineras med prefix och suffix för att skapa nya betydelser.

Det gör att den som redan känner till en ordstam ofta kan förstå eller bilda flera närbesläktade ord utan att behöva lära sig varje ord separat.

Det är en viktig anledning till att esperanto brukar beskrivas som relativt lätt att lära sig.

Det betyder däremot inte att man automatiskt kan språket efter några timmar. Precis som med andra språk krävs ett ordförråd och praktisk användning för att kunna uttrycka mer komplicerade tankar.

Några vanliga ord på esperanto

Esperanto	Svenska
Saluton!	Hej!
Dankon	Tack
Mi estas …	Jag är …
Mi parolas Esperanton	Jag talar esperanto
Mi amas vin	Jag älskar dig

Stavningen är också konstruerad för att ha ett tydligt förhållande till uttalet. När man har lärt sig ljuden ska ett skrivet ord i stor utsträckning gå att uttala utan att först behöva känna till ordet.

Betoningen ligger normalt på den näst sista stavelsen.

Vilka språk bygger esperanto på?

Esperantos ordförråd hämtar mycket material från europeiska språk.

Många ord har sitt ursprung i framför allt romanska språk som franska, italienska och latin, men det finns också tydliga germanska och andra europeiska inslag.

Därför kan en europé ibland känna igen ord redan första gången de ser dem.

Det har samtidigt lett till kritik mot beteckningen ”neutralt världsspråk”. Esperanto är inte neutralt i betydelsen att dess struktur och ordförråd saknar geografiska rötter. Språket skapades i Europa av en europeisk språkbrukare och bär tydliga spår av det.

Neutraliteten handlar snarare om att esperanto inte är ett nationellt språk som automatiskt ger exempelvis en engelsman, fransman eller svensk fördelen att få tala sitt modersmål.

Hur många talar esperanto?

Det finns inget säkert svar.

Till skillnad från stora nationalspråk finns ingen global folkräkning där världens esperantotalare registreras. Dessutom beror resultatet kraftigt på vad som räknas som att ”tala” ett språk.

Ska någon som gått en nybörjarkurs räknas? Eller bara personer som obehindrat kan föra en längre konversation?

Äldre uppskattningar på omkring två miljoner esperantotalare återkommer ofta, men siffran bör inte betraktas som ett fastställt aktuellt antal.

Mer försiktiga språkvetenskapliga uppskattningar har pekat på omkring 100 000 personer som faktiskt kan tala esperanto, med en mycket stor osäkerhetsmarginal. Andra uppskattningar hamnar både lägre och högre.

Det mest korrekta svaret är därför att ingen vet exakt hur många som talar esperanto.

Finns det människor med esperanto som modersmål?

Ja.

Det finns familjer där föräldrar har använt esperanto med sina barn från mycket tidig ålder. Därmed finns människor som har vuxit upp med esperanto som ett av sina första språk.

Uppskattningar har pekat på omkring ett tusental sådana talare, men även den siffran är osäker.

De växer i regel inte upp enbart med esperanto. Vanligare är att ett barn exempelvis talar esperanto med en förälder och det lokala majoritetsspråket eller ett annat språk med den andra.

Det är en ganska speciell utveckling för ett språk som ursprungligen skapades vid ett skrivbord.

Är esperanto ett riktigt språk?

Esperanto är ett konstruerat språk, men det är samtidigt ett språk som används av riktiga människor.

Den skillnaden är viktig.

Grunden skapades medvetet av Zamenhof, men efter publiceringen började andra människor använda språket sinsemellan. Med tiden växte det fram litteratur, tidskrifter, föreningar, möten och internationella kongresser.

Språkbrukarna började också påverka hur språket faktiskt användes.

På det sättet har esperanto fått en dubbel karaktär: dess ursprung är planerat, men mycket av språkets senare historia har formats genom vanlig mänsklig kommunikation.

Esperanto blev aldrig världens gemensamma språk

Zamenhofs stora vision förverkligades aldrig.

Engelska har i stället fått en mycket starkare roll som internationellt kommunikationsspråk inom bland annat handel, forskning, teknik, diplomati och populärkultur.

Esperanto är inte officiellt världsspråk och är inte ett allmänt gemensamt andraspråk.

Men sett från ett annat perspektiv är projektet ovanligt framgångsrikt. De allra flesta konstruerade språk får aldrig någon större grupp aktiva användare. Esperanto har däremot överlevt sedan 1800-talet och används fortfarande långt efter sin skapares död.

Den första stora internationella esperantokongressen hölls redan 1905. Sedan dess har en internationell rörelse med organisationer, möten, böcker och undervisning fortsatt att existera.

Kan man fortfarande lära sig esperanto?

Ja. Det finns fortfarande kurser, böcker, nätresurser och internationella grupper för den som vill lära sig språket.

Den regelbundna grammatiken gör att nybörjaren förhållandevis snabbt kan börja bygga egna meningar. Det är också en del av språkets ursprungliga idé: tröskeln till fungerande kommunikation skulle vara låg.

I Sverige finns en organiserad esperantorörelse och svenska resurser för den som vill börja lära sig språket.

Därför är esperanto fortfarande intressant

Det mest anmärkningsvärda med esperanto är kanske inte att Zamenhof lyckades konstruera ett språk.

Människor har skapat många språk.

Det ovanliga är vad som hände efteråt.

Andra människor började använda esperanto, skrev böcker på det, lärde sina barn det, bildade föreningar och träffade människor från andra länder genom språket. Därmed gick esperanto från att vara en persons plan till att bli ett språk vars fortsatta utveckling också styrdes av människorna som talade det.

Esperanto blev aldrig det universella andraspråk som dess tidiga förespråkare hoppades på. Men mer än ett sekel efter att språket skapades finns fortfarande människor som faktiskt möts och pratar med varandra på det.

Det gör esperanto till betydligt mer än ett historiskt språkexperiment.