Ericsson växer igen och levererar ett betydligt starkare resultat än analytikerna väntat. Försäljningen ökade till 59,5 miljarder kronor under tredje kvartalet 2026, med en organisk tillväxt på 7 procent. Även kassaflödet förbättrades kraftigt. Men samtidigt fortsätter bolagets lager att växa, och högre komponentkostnader väntas pressa marginalerna under 2027.
Ericssons rapport för Q3 2026 visar att den justerade EBITA-vinsten landade på 10,1 miljarder kronor. Det kan jämföras med analytikernas förväntningar på omkring 7,9 miljarder.
Försäljningen överträffade också prognoserna. Analytikerna hade räknat med 55,4 miljarder kronor, medan utfallet blev 59,5 miljarder.
Den redovisade vinsten minskade däremot kraftigt jämfört med samma kvartal förra året. Förklaringen finns framför allt i en stor engångsvinst under 2025.
Ericsson rapport Q3 2026: Viktigaste siffrorna
| Nyckeltal | Q3 2026 (Q3 2025) |
|---|---|
| Omsättning | 59,5 mdkr (56,2 mdkr) |
| Organisk tillväxt | +7 % |
| Justerad EBITA | 10,1 mdkr (15,8 mdkr) |
| Justerad EBITA-marginal | 17,0 % (28,1 %) |
| Justerad bruttomarginal | 47,7 % (48,1 %) |
| Periodens resultat | 5,8 mdkr (11,3 mdkr) |
| Vinst per aktie | 1,77 kr (3,33 kr) |
| Fritt kassaflöde före förvärv och avyttringar | 4,9 mdkr (6,6 mdkr) |
| Nettokassa | 60,7 mdkr (51,9 mdkr) |
Siffrorna visar en förbättring i den löpande verksamheten, men jämförelsen med fjolåret kräver viss försiktighet.
Samtidigt finns flera positiva besked. Ericsson växer organiskt, den största verksamheten Networks ökar både försäljning och resultat och kassaflödet har återhämtat sig tydligt från det svaga andra kvartalet.
Försäljningen växer igen efter svagt andra kvartal
En central fråga inför rapporten var om Ericsson skulle kunna återgå till tillväxt efter att den organiska försäljningen minskat med 1 procent under Q2.
Svaret blev ja.
Den organiska tillväxten uppgick till 7 procent under tredje kvartalet. Den redovisade försäljningen ökade samtidigt från 56,2 till 59,5 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal 2025.
Det är framför allt Networks som driver utvecklingen.
Affärsområdet redovisade en omsättning på 38,7 miljarder kronor och en tillväxt på 9 procent. Justerad EBITA steg från 7,2 till 9,0 miljarder kronor.
Bakom uppgången ligger bland annat omfattande nätleveranser och moderniseringsprojekt.
Tillväxten var särskilt stark i flera asiatiska marknader:
- Sydostasien, Oceanien och Indien växte organiskt med 25 procent.
- Nordostasien ökade med 22 procent.
- Europa, Mellanöstern och Afrika växte med 4 procent.
- Nord- och Sydamerika minskade med 1 procent.
Ericsson pekar bland annat på stora projekt i Japan och Indien samt nätmodernisering i Mellanöstern.
Men alla delar av uppgången behöver inte vara bestående. När stora projekt genomförs kan försäljningen flyttas mellan kvartal. Bolaget beskriver också kortsiktiga kommersiella aktiviteter som en faktor bakom tillväxten.
Den globala marknaden för mobilnätsutrustning väntas dessutom vara i stort sett oförändrad under 2026, enligt den marknadsprognos Ericsson hänvisar till.
Det starka kvartalet visar alltså att Ericsson har fått upp försäljningen igen. Däremot är det fortfarande för tidigt att slå fast att hela marknaden har vänt uppåt.
Därför sjunker Ericssons vinst trots förbättringen
Vid första anblicken kan resultatet framstå som motsägelsefullt.
Ericssons justerade EBITA minskade från 15,8 till 10,1 miljarder kronor. Periodens resultat föll samtidigt från 11,3 till 5,8 miljarder kronor.
Men fjolårets tredje kvartal innehöll en stor realisationsvinst från försäljningen av dotterbolaget iconectiv.
Den uppgick till 7,6 miljarder kronor och ingick även i Ericssons justerade EBITA för Q3 2025.
Om man enbart räknar bort den realisationsvinsten från fjolårets justerade EBITA blir jämförelsen:
| Resultatjämförelse | Justerad EBITA |
|---|---|
| Q3 2025, rapporterat | 15,8 mdkr |
| Q3 2025, utan realisationsvinsten | Cirka 8,2 mdkr |
| Q3 2026, rapporterat | 10,1 mdkr |
Med den förenklade jämförelsen har resultatet alltså förbättrats med omkring 1,9 miljarder kronor, motsvarande ungefär 23 procent.
Det är en betydligt mer positiv bild än den rapporterade resultatminskningen på 36 procent.
Beräkningen är dock inte ett fullständigt mått på den underliggande resultatutvecklingen. Den rensar endast bort fjolårets realisationsvinst.
Patentintäkterna bidrar också till resultatet
Ericssons licensintäkter ökade från 3,1 till 3,9 miljarder kronor.
En del av intäkterna avser retroaktiva patentbetalningar för tidigare perioder. Det innebär att hela ökningen inte utan vidare kan betraktas som en återkommande förbättring.
Samtidigt minskade koncernens justerade bruttomarginal något, från 48,1 till 47,7 procent.
Inom Networks förbättrades däremot den justerade bruttomarginalen från 50,1 till 50,3 procent.
Sammantaget visar siffrorna att Ericsson har stärkt resultatet när fjolårets stora avyttringsvinst räknas bort. Men patentintäkter, produktmix och projektens fördelning mellan kvartal påverkar fortfarande hur stark den förbättringen är.
Kassaflödet återhämtar sig – men lagret fortsätter växa
Den kanske mest intressanta delen av rapporten handlar om kassaflödet och lagren.
I Hurbra:s artikel inför Ericssons Q3-rapport var en av huvudfrågorna om den kraftiga lageruppbyggnaden under andra kvartalet skulle följas av ökade leveranser och ett bättre kassaflöde.
Leveranserna och försäljningen har nu ökat. Kassaflödet har också förbättrats tydligt.
Fritt kassaflöde före förvärv och avyttringar steg från 0,4 miljarder kronor under Q2 till 4,9 miljarder under Q3.
Men lagret har inte minskat.
Lagret har ökat med nästan tio miljarder på sex månader
| Tidpunkt | Ericssons varulager |
|---|---|
| 31 mars 2026 | 25,7 mdkr |
| 30 juni 2026 | 30,7 mdkr |
| 30 september 2026 | 35,4 mdkr |
Vid halvårsskiftet hade Ericsson byggt upp lagret till 30,7 miljarder kronor inför planerade projektleveranser.
Tre månader senare hade lagret ökat ytterligare, med omkring 4,7 miljarder kronor.
Sedan slutet av mars handlar det om en ökning på sammanlagt 9,7 miljarder.
Det betyder att kassaflödesförbättringen inte kan förklaras med att Ericsson har tömt sina lager och frigjort det kapital som tidigare bundits där.
I kassaflödesanalysen framgår tvärtom att lagerförändringar belastade kassaflödet med cirka 4,1 miljarder kronor under tredje kvartalet.
Vad förbättrade då kassaflödet?
En viktig förklaring är att Ericsson tjänade mer pengar i verksamheten.
Justerad EBITA steg från 6,9 miljarder under Q2 till 10,1 miljarder under Q3.
Kassaflödet från den löpande verksamheten ökade samtidigt från 1,9 till 6,5 miljarder kronor.
Rörelsekapitalets negativa påverkan på kassaflödet blev något mindre, men uppgick fortfarande till 3,7 miljarder kronor under kvartalet.
Även balansräkningen visar att kapitalbindningen fortsatt att öka. Det operativa rörelsekapitalet steg från 7,4 miljarder vid halvårsskiftet till 16,6 miljarder vid september månads slut.
Ericsson förklarar lagerutvecklingen med projektleveransernas tidsfördelning och högre komponentkostnader.
Det innebär att två saker är sanna samtidigt: Ericsson genererar betydligt mer kassaflöde än under andra kvartalet, men binder också mer kapital i verksamheten.
Jämfört med Q3 2025 är det fria kassaflödet före förvärv och avyttringar fortfarande lägre, 4,9 mot 6,6 miljarder kronor.
I Hurbra:s genomgång av Ericssons Q2-rapport beskrevs den dåvarande lageruppbyggnaden och försämringen av kassaflödet. Tredje kvartalets siffror visar nu att den ökade försäljningsaktiviteten ännu inte har lett till lägre lagernivåer.
Ericsson varnar för högre komponentkostnader 2027
Samtidigt som tillväxten förbättras pekar Ericsson på en risk inför nästa år.
Högre komponentkostnader väntas påverka bruttomarginalerna negativt under 2027.
Bolaget har redan under året lyft fram stigande priser på bland annat minneskomponenter och andra elektronikdelar.
Den omfattande globala utbyggnaden av AI-infrastruktur bidrar till en hög efterfrågan på vissa komponenter. Det kan skapa prispress även för telekomutrustning, trots att Ericsson verkar på en annan slutmarknad.
För Ericsson innebär det en svårare kostnadssituation när nätverksutrustning ska produceras och levereras.
Bolaget arbetar med prisåtgärder, produktförändringar och effektiviseringar för att kompensera för högre inköpskostnader.
Men rapporten innehåller ingen exakt prognos för hur stor marginaleffekten blir under 2027.
Det går därför inte att dra slutsatsen att bruttomarginalen kommer att minska med ett visst antal procentenheter.
Även utvecklingen av patentintäkterna blir viktig. Retroaktiva licensbetalningar kan ge ett resultatlyft under ett enskilt kvartal, men är inte nödvändigtvis återkommande på samma nivå.
Vad säger Ericsson om fjärde kvartalet?
Ericsson räknar med att Networks justerade bruttomarginal under Q4 2026 ska ligga mellan 49 och 51 procent.
Under tredje kvartalet var motsvarande marginal 50,3 procent.
Prognosen signalerar därmed ingen dramatisk marginalförändring redan under årets sista kvartal, men visar inte heller att kostnadstrycket är över.
För helheten är det framför allt tre utvecklingar som blir viktiga att följa i kommande rapporter: om den organiska försäljningstillväxten håller i sig, om lager och rörelsekapital börjar minska och hur mycket högre komponentpriser påverkar lönsamheten.
Tredje kvartalet gav Ericsson ett starkare rörelseresultat och ett klart förbättrat kassaflöde. Samtidigt visar balansräkningen att bolaget fortfarande har stora mängder kapital bundet i lager.
Det gör nästa steg i kassaflödesutvecklingen minst lika intressant som den starka försäljningsökningen.