Frågan låter först som science fiction. Finns det andra civilisationer där ute? Inte bara liv, inte bara bakterier under en isyta, inte bara någon främmande alg i en avlägsen ocean – utan verkliga civilisationer. Samhällen. Teknik. Någon som bygger, sänder, tänker, faller samman eller försöker förstå samma mörker som vi.
Det märkliga är att frågan har blivit både mer rimlig och mer förbryllande samtidigt. Vi vet i dag att planeter är vanliga. Vi vet att Vintergatan innehåller enorma mängder världar. Vi vet att det finns planeter i zoner där flytande vatten skulle kunna finnas. Ändå har vi inte hittat ett enda bevisat livstecken utanför jorden.
Det är där simuleringen börjar.
Inte med flygande tefat. Inte med hemliga besök. Inte med säkra svar. Utan med en enklare och mycket större fråga:
Hur svårt måste det egentligen vara för en planet att gå från möjlig livsmiljö till teknisk civilisation – för att vi ändå ska kunna vara ensamma?
Planeterna är inte längre mysteriet
För bara några decennier sedan visste vi inte om planeter runt andra stjärnor var vanliga. Nu är läget ett annat. Över 6 000 exoplaneter har bekräftats, alltså planeter utanför vårt eget solsystem, och bilden blir tydligare för varje år: planeter är inte kosmiska undantag.
Forskning från Kepler-missionen har dessutom pekat på att Vintergatan kan innehålla minst omkring 300 miljoner potentiellt beboeliga världar. Det betyder inte att de har liv. Det betyder inte ens att de är särskilt jordlika. Men det betyder att planeter med vissa grundförutsättningar för flytande vatten inte verkar vara mirakel. NASA har sammanfattat den typen av upptäckter i sin genomgång av exoplaneter och potentiellt beboeliga världar.
Därför är frågan inte längre om det finns planeter nog. Det gör det.
Frågan är vad som händer sedan.
Från planet till civilisation är ett brutalt hopp
En potentiellt beboelig planet är bara början. Därifrån krävs flera steg som vi inte vet sannolikheten för.
Först måste liv uppstå. Sedan måste livet överleva. Sedan måste det bli komplext. Sedan måste intelligens utvecklas. Sedan måste intelligensen bli teknisk. Därefter måste civilisationen bli synlig på något sätt: radiosignaler, industriella spår, atmosfäriska förändringar, rymdsonder eller något annat som kan märkas över kosmiska avstånd.
Och sedan kommer den kanske hårdaste delen: civilisationen måste finnas samtidigt som vi letar.
En civilisation som fanns i Vintergatan för 500 miljoner år sedan hjälper oss inte mycket. En civilisation som uppstår om 200 miljoner år märker inte oss. En civilisation som sände signaler i 3 000 år och sedan tystnade kan ha varit verklig, avancerad och helt omöjlig för oss att upptäcka.
Det är därför “finns de?” och “finns de just nu?” är två helt olika frågor.
Metod: så räknar simuleringen
Den här simuleringen använder en förenklad modell inspirerad av Drake-ekvationen. Målet är inte att räkna ut sanningen. Det går inte. Målet är att se vilka antaganden som krävs för olika svar.
Vi använder fyra huvuddelar:
| Del | Betydelse |
|---|---|
| N | Antal potentiellt beboeliga världar i Vintergatan |
| p | Chansen att en sådan värld någon gång får fram en teknisk civilisation |
| L | Hur länge civilisationen är tekniskt synlig eller upptäckbar |
| T | Det långa tidsfönstret, här förenklat till 10 miljarder år |
I huvudmodellen sätter vi N till 300 miljoner potentiellt beboeliga världar i Vintergatan.
Sedan varierar vi p och L.
Det är de två stora okända sakerna: hur ovanlig civilisationen är, och hur länge den syns.
“Någon gång” är mycket lättare än “just nu”
Simuleringen visar snabbt en sak: det krävs inte särskilt hög sannolikhet per planet för att Vintergatan någon gång ska ha haft en teknisk civilisation.
För att det ska vara 50 procents chans att Vintergatan någon gång har fått fram minst en teknisk civilisation räcker det ungefär att en potentiellt beboelig värld på 433 miljoner lyckas.
Det låter extremt sällsynt. Ändå blir chansen betydande, eftersom antalet världar är så stort.
Men när vi frågar om en civilisation finns just nu blir kravet mycket hårdare.
| Fråga | Vad krävs för ungefär 50 procents chans? |
|---|---|
| Minst en teknisk civilisation i Vintergatan någon gång | 1 på 433 miljoner världar |
| En teknisk civilisation i Vintergatan just nu, om den syns i 1 000 år | 1 på 43 världar |
| Just nu, om den syns i 10 000 år | 1 på 433 världar |
| Just nu, om den syns i 100 000 år | 1 på 4 300 världar |
| Just nu, om den syns i 1 miljon år | 1 på 43 000 världar |
| Just nu, om den syns i 10 miljoner år | 1 på 433 000 världar |
Det här är simuleringens viktigaste resultat.
Om civilisationer bara är synliga i några tusen år krävs det att tekniska civilisationer är ganska vanliga för att en annan ska finnas samtidigt som oss i Vintergatan. Om de däremot kan vara synliga i hundratusentals eller miljontals år blir det lättare att få galaxen att innehålla någon mer just nu.
Det betyder att tystnaden inte behöver vara konstig. Den kan bero på att civilisationer är ovanliga. Men den kan också bero på att de är kortlivade.
Sex scenarier: från nästan omöjligt till optimistiskt
För att göra skillnaden tydligare kör vi sex olika scenarier.
| Scenario | Chans per potentiellt beboelig värld | Synlig tid | Chans att Vintergatan haft civilisation | Chans att en finns just nu |
|---|---|---|---|---|
| Nästan omöjlig intelligens | 1 på 100 000 000 000 000 000 000 | 10 000 år | ≈ 0 % | ≈ 0 % |
| Kosmiskt sällsynt | 1 på 1 000 000 000 000 000 | 10 000 år | 0,00003 % | ≈ 0 % |
| Galaktiskt sällsynt | 1 på 1 000 000 000 000 | 10 000 år | 0,03 % | ≈ 0 % |
| Hård flaskhals | 1 på 1 miljard | 10 000 år | 25,9 % | 0,00003 % |
| Ovanligt men inte mirakel | 1 på 100 miljoner | 100 000 år | 95,0 % | 0,003 % |
| Optimistiskt och långlivat | 1 på 1 miljon | 1 miljon år | ≈ 100 % | 3,0 % |
Det mest slående är inte att civilisationer kan finnas.
Det mest slående är hur svårt det är att få dem att finnas samtidigt.
I scenariot där en av 100 miljoner potentiellt beboeliga världar får fram en teknisk civilisation har Vintergatan nästan säkert haft en sådan civilisation någon gång. Men om varje civilisation bara är synlig i 100 000 år är chansen att en finns där just nu ändå bara omkring 0,003 procent.
Det är en nästan obehaglig skillnad.
Galaxen kan ha varit bebodd. Den kan ha haft signaler, städer, kriser, musik, maskiner och himlar som någon försökte förstå. Men allt kan ha hänt vid fel tidpunkt.
Det tysta universumet behöver inte vara tomt
Den klassiska Fermi-paradoxen brukar sammanfattas med frågan: om universum är så stort, var är alla?
Simuleringen ger ett ganska torrt svar: de kan ha varit här, men inte nu. De kan finnas nu, men för långt bort. De kan vara svåra att upptäcka. De kan sända på sätt vi inte letar efter. Eller så uppstår teknisk civilisation helt enkelt så sällan att även hundratals miljoner möjliga världar inte räcker särskilt långt.
Det går alltså att hålla två tankar samtidigt.
Det kan vara rimligt att tro att liv finns någon annanstans.
Det kan samtidigt vara rimligt att misstänka att tekniska civilisationer är mycket sällsynta.
Och det kan vara fullt möjligt att vi i praktiken är ensamma, även om universum som helhet inte är det.
Observerbara universum förändrar frågan
Vintergatan är enorm. Men den är ändå bara en galax.
När frågan flyttas från Vintergatan till hela det observerbara universum blir siffrorna nästan omöjliga att greppa. Där finns ofattbart många galaxer, stjärnor och planeter. Om chansen för teknisk civilisation inte är extremt, extremt liten per värld blir det svårt att göra mänskligheten helt unik i hela universum.
Men det hjälper inte nödvändigtvis oss.
En civilisation på andra sidan det observerbara universum kan lika gärna vara utanför vår praktiska verklighet. Ljuset, signalerna och avstånden gör kontakt meningslös. Den civilisationen kan finnas, men aldrig bli en granne. Aldrig ett svar. Aldrig mer än en statistisk möjlighet.
Därför måste frågan delas upp:
| Fråga | Simuleringens svar |
|---|---|
| Finns enkelt liv någon annanstans? | Troligen, men inte bevisat |
| Har tekniska civilisationer funnits någonstans i universum? | Svårt att utesluta |
| Har Vintergatan haft civilisationer? | Möjligt, men helt beroende av hur svår vägen till intelligens är |
| Finns en teknisk civilisation i Vintergatan just nu? | Betydligt mer tveksamt |
| Har utomjordingar besökt jorden? | Det finns inga bra bevis |
Den stora flaskhalsen kan ligga nästan var som helst
Det svåra är att vi bara har ett enda exempel: jorden.
Här uppstod liv relativt tidigt i planetens historia. Det kan tala för att enkelt liv inte är extremt svårt. Men det tog sedan miljarder år innan teknisk civilisation dök upp. Det kan tala för att vägen från liv till intelligens är mycket svårare.
Flaskhalsen kan ligga vid livets uppkomst. Den kan ligga vid komplexa celler. Den kan ligga vid flercelligt liv. Den kan ligga vid intelligens. Den kan ligga vid teknik. Den kan också ligga efter tekniken: civilisationer kanske ofta förstör sig själva, stagnerar, tappar sin synlighet eller väljer att inte sända.
Vi vet inte.
Och just därför är frågan så stark. Den handlar inte bara om rymden. Den handlar också om oss.
Om tekniska civilisationer är vanliga men kortlivade blir mänskligheten ett mycket skörare projekt. Då är den stora frågan inte varför ingen hör av sig, utan hur länge någon alls klarar av att hålla sig vid liv, nyfiken och synlig.
Slutsats: vi kan vara både inte ensamma och ensamma
Simuleringen landar inte i ett tvärsäkert ja eller nej. Den landar i något mer intressant.
Det är fullt möjligt att tekniska civilisationer har funnits i universum. Det är även möjligt att Vintergatan någon gång har haft en annan civilisation. Men det är mycket svårare att göra det sannolikt att en annan teknisk civilisation finns nära oss just nu, under samma korta historiska fönster där vi själva kan lyssna.
Den bästa slutsatsen är därför inte att “utomjordingar finns”.
Den bästa slutsatsen är:
Universum kan mycket väl ha haft många civilisationer – och vi kan ändå vara praktiskt taget ensamma här och nu.
Det är nästan mer svindlande än det enkla svaret.
För då är tystnaden inte ett bevis på att vi är unika. Den är ett tecken på att tid kan vara den hårdaste gränsen av alla.
Fler förklarande artiklar, nyheter och simuleringar finns på Hurbra.
Frågor och svar
Finns det bevis för liv utanför jorden?
Nej. Det finns än så länge inget bevisat liv utanför jorden. Det finns däremot många platser och miljöer som gör frågan vetenskapligt seriös.
Hur stor är chansen att det finns enkelt liv i universum?
Den kan vara hög, men det går inte att sätta en säker procentsiffra. Enkelt liv kräver inte nödvändigtvis civilisation, teknik eller intelligens. Därför kan liv vara mycket vanligare än tekniska samhällen.
Hur stor är chansen att det finns en annan civilisation i Vintergatan just nu?
I den här simuleringen blir chansen ofta låg, särskilt om civilisationer är kortlivade eller svåra att upptäcka. Även ganska optimistiska antaganden kan ge låg chans till en samtidig civilisation i vår galax.
Betyder det att vi är ensamma?
Inte nödvändigtvis. Vi kan vara ensamma i praktisk mening – alltså utan någon upptäckbar civilisation i närheten just nu – även om civilisationer har funnits eller finns någon annanstans i universum.
Varför har vi inte hittat någon signal?
Det kan bero på att det inte finns någon nära civilisation. Det kan också bero på att de inte sänder, att de sänder på fel sätt, att deras tekniska fas är kort, att signalerna är för svaga eller att vi helt enkelt har letat för lite.