Sverige satsar 911 miljoner kronor på energiforskning under de kommande fem åren. Energimyndigheten ger fortsatt stöd till elva befintliga kompetenscentrum och finansierar fem helt nya. Målet är att stärka svensk industri, utveckla framtidens energiteknik och bygga upp den kompetens som behövs för ett mer robust energisystem.

Beslutet omfattar totalt 16 kompetenscentrum under perioden 2027–2031. De fem nya verksamheterna startar den 1 januari 2027 och ska bland annat bedriva forskning om elnät, vindkraft, batteritillverkning samt värme- och kylsystem.

Satsningen är större än det statliga anslaget. Genom samarbeten med universitet, forskningsinstitut och näringsliv ska ytterligare resurser tillföras forskningen.

Fem nya centrum ska möta industrins energibehov

Energimyndighetens beslut innebär både en utbyggnad och en fortsättning på tidigare forskningssatsningar.

Elva kompetenscentrum som startade 2022 får finansiering för ytterligare fem år. Samtidigt tillkommer fem nya centrum med inriktningar som myndigheten bedömer är betydelsefulla för Sveriges framtida energisystem.

De nya forskningsområdena berör flera av de problem som redan påverkar svenska företag.

Gemensamt för områdena är kopplingen mellan energiteknik och ekonomisk konkurrenskraft. En industri som kan använda energi effektivare, minska sina produktionskostnader och få tillgång till tillförlitlig el har bättre förutsättningar att investera och växa.

Samtidigt ska beslutet inte förväxlas med investeringar i färdig energiinfrastruktur. Pengarna går till forskning och kompetensuppbyggnad, inte direkt till att bygga nya kraftverk, elledningar eller batterifabriker.

335 organisationer deltar i forskningssatsningen

Energimyndighetens samlade kompetenscentrumsatsning omfattar 335 organisationer, däribland omkring 250 företag.

Forskningsmiljöerna väntas också engagera cirka 210 doktorander och 90 postdoktorer. Myndighetens långsiktiga ambition är att minst 200 doktorander ska disputera under varje femårsperiod.

Det gör kompetensförsörjningen till en viktig del av investeringen.

För energibranschen och den svenska industrin handlar utmaningen inte enbart om att utveckla ny teknik. Företagen behöver också tillgång till ingenjörer, forskare och specialister som kan omsätta tekniska framsteg i fungerande produkter och produktionsprocesser.

Flera stora svenska lärosäten är redan engagerade i de elva befintliga kompetenscentrumen.

Chalmers bedriver bland annat forskning om elektrifiering, energilagring och vätgas. Uppsala universitet är involverat i forskning om kärnkraft och solenergi, medan Luleå tekniska universitet har verksamhet inom hållbar vattenkraft.

Vid Linköpings universitet finns forskning om biogas, och Lunds universitet arbetar bland annat med hållbara turbinbränslen. Mälardalens universitet bedriver forskning om resilienta energisystem och Sveriges lantbruksuniversitet om bioekonomi och snabbväxande lövträd.

Även stora industriföretag deltar. I det befintliga kärnkraftsforskningscentrumet ANItA finns exempelvis Vattenfall, Westinghouse Sweden, Uniper, Studsvik Nuclear och Framatome representerade.

Detta är exempel på samarbeten inom de befintliga centrumen. Energimyndighetens besked innehåller inte en fullständig redovisning av samtliga aktörer vid de fem nya centrumen.

Staten står inte för hela kostnaden

De 911 miljoner kronorna är Energimyndighetens finansiering av de 16 kompetenscentrumen under femårsperioden.

Utslaget över perioden motsvarar beloppet i genomsnitt drygt 182 miljoner kronor per år, även om de faktiska utbetalningarna inte behöver vara lika stora varje år.

En viktig del av modellen är att forskningsverksamheten finansieras gemensamt.

För de nya centrumen har Energimyndigheten ställt krav på att myndighetens finansiering ska understiga en tredjedel av de sammanlagda projektkostnaderna. Universitet, forskningsinstitut, företag och andra deltagande aktörer ska bidra med resterande resurser.

Det betyder att den samlade forskningsverksamheten kan bli betydligt större än statens direkta anslag.

Företagens medfinansiering behöver inte enbart bestå av pengar. Den kan också omfatta exempelvis specialistkompetens, arbetstid och tillgång till teknisk utrustning.

Den tidigare utlysningen för de nya kompetenscentrumen hade en ram på omkring 300 miljoner kronor. Det är däremot inte ett verifierat slutbelopp för de fem nya centrumen. De 911 miljonerna omfattar både nya och befintliga verksamheter, och någon fullständig individuell anslagsfördelning framgår inte av det offentliggjorda beskedet.

Mer information finns i Energimyndighetens presentation av satsningen.

Därför är energiforskningen viktig för svensk konkurrenskraft

Sveriges framtida energiförsörjning är nära kopplad till industrins utveckling.

Elektrifiering av industriprocesser, nya tillverkningsanläggningar och större behov av energilagring ställer krav på både teknik och infrastruktur.

För företagen räcker det inte alltid att Sverige producerar stora mängder el under ett helt år. Elen måste också kunna levereras på rätt plats och vid rätt tidpunkt.

Det är en central anledning till att forskning om elnät och flexibilitet har ekonomisk betydelse.

Som Hurbra tidigare förklarat kan Sverige ha elbrist trots stor elexport. Begränsningar i överföringskapacitet och tillgången till effekt kan skapa problem även när den årliga elproduktionen är stor.

Teknik som gör det möjligt att använda elnäten effektivare, flytta förbrukning mellan olika tidpunkter eller balansera produktion och efterfrågan kan därmed få betydelse för framtida industrietableringar.

Även batteriforskningen har en tydlig näringslivskoppling.

Konkurrensen inom batteriteknik handlar inte bara om att utveckla batterier med bättre egenskaper. Tillverkningskostnader, materialanvändning, produktionsmetoder och tillgång till kvalificerad personal påverkar också företagens möjligheter att hävda sig internationellt.

På motsvarande sätt kan forskning om vindkraft och värmesystem bidra till effektivare energianvändning och stärka svenska företags tekniska kompetens.

Resultaten är dock inte givna. Forskningsframsteg behöver i många fall följas av fortsatt utveckling, investeringar och kommersialisering innan de ger mätbara effekter på företagens kostnader eller energiförsörjningen.

Tidigare centrum har utvärderats

De elva befintliga kompetenscentrumen har redan varit föremål för en extern uppföljning.

I en utvärdering från 2025 bedömde Oxford Research att verksamheterna fungerade som relevanta forsknings- och samarbetsmiljöer. Rapporten gav stöd för en fortsättning men identifierade också förbättringsbehov.

Bland annat lyftes betydelsen av tydligare resultatindikatorer, bättre uppföljning och utvecklade processer för rekrytering och uppstart.

Det pekar på en viktig utmaning för den nya femårsperioden.

Det är förhållandevis enkelt att redovisa hur många företag som deltar, hur många forskare som engageras och hur mycket pengar som investeras. Betydligt svårare är det att mäta hur forskningen påverkar svensk konkurrenskraft, energisystemets effektivitet eller företagens framtida investeringsbeslut.

För att satsningen ska ge långsiktig ekonomisk nytta behöver forskningsresultaten också hitta vägen ut från universiteten och in i verksamheter där tekniken faktiskt används.

Nästa steg blir forskning och kompetensutveckling fram till 2031

De fem nya kompetenscentrumen ska starta den 1 januari 2027, samtidigt som de elva befintliga går vidare in i en ny finansieringsperiod.

Under de följande fem åren ska forskare och företag utveckla teknik, utbilda specialister och bygga vidare på samarbeten mellan akademi och industri.

Den verkliga betydelsen av de 911 miljoner kronorna kommer därför inte enbart att avgöras av hur mycket forskning som bedrivs.

Avgörande blir också om satsningen resulterar i bättre tekniska lösningar, kompetens som företagen kan använda och innovationer som stärker Sveriges möjligheter att konkurrera på en internationell energimarknad.

För svensk industri är det ett långsiktigt arbete. Och för energiförsörjningen handlar det om att utveckla lösningar som kan få betydelse långt efter att den nu beslutade finansieringsperioden avslutats.