Elpriset faller exceptionellt kraftigt i Sverige den 23 augusti. I norra Sverige sjunker dygnssnittet till omkring fem öre per kilowattimme, mer än 90 procent lägre än dagen före. Bakom raset finns framför allt betydligt mer vindkraft i systemet samtidigt som efterfrågan ligger på låg helgnivå. Men för hushållen är fem öre på elbörsen långt ifrån samma sak som fem öre på elräkningen.

De officiella day-ahead-priserna från Nord Pool visar en mycket tydlig uppdelning mellan de svenska elområdena under söndagen.

Priserna i kronor är omräknade från Nord Pools officiella europriser med helgens valutakurs. För SE1 innebär det ett fall på omkring 92,7 procent på ett dygn och för SE2 omkring 93,7 procent.

Även i södra Sverige är nedgången stor. SE3 faller med drygt 72 procent och SE4 med omkring 59 procent jämfört med lördagen.

Ett enkelt genomsnitt av de fyra svenska elområdena hamnar kring 15,6 öre per kilowattimme, mot ungefär 73,6 öre dagen före.

Mer vind pressar bort dyrare elproduktion

Den stora förändringen i elsystemet är vinden.

Svenska kraftnäts prognoser pekar på vindkraftsproduktion på ungefär 2 800–5 500 megawatt under söndagen. Dagen före låg prognosen på omkring 1 300–4 500 megawatt.

Det innebär att även den lägsta väntade vindproduktionen är betydligt högre än på lördagen.

När mycket vindkraft kommer in i systemet samtidigt pressas produktionsslag med högre kostnader bort ur den prisbildande delen av marknaden. Effekten kan bli mycket stor under timmar då elanvändningen inte är särskilt hög.

Söndagen infaller dessutom under en helg i slutet av augusti, då förbrukningen är lägre än under vanliga vardagar. Svenska kraftnäts prognos för den högsta belastningen ligger omkring 12 900 megawatt. Under vardagar tidigare i veckan har nivåerna legat högre.

Det är alltså inte ett dramatiskt efterfrågefall från lördag till söndag som förklarar prisraset. Det är kombinationen av relativt låg helgförbrukning och ett betydligt större tillskott av billig vindkraft som förändrar marknaden.

Vattenkraften hjälper till att balansera systemet

Den nordiska vattenkraften spelar också en viktig roll eftersom produktionen snabbt kan regleras upp och ned beroende på efterfrågan och tillgången på annan el.

Den ska däremot inte beskrivas som ovanligt stark just nu. Fyllnadsgraden i svenska och norska vattenmagasin ligger under normala nivåer.

Vattenkraften ger ändå det nordiska elsystemet flexibilitet när vindproduktionen varierar och bidrar till att stora mängder billig el kan hanteras utan att annan produktion behöver köras för fullt.

Därför kostar elen fortfarande mer i södra Sverige

Prisfallet är kraftigt i hela Sverige, men skillnaderna mellan elområdena är fortfarande mycket stora.

SE1 och SE2 ligger kring fem öre per kilowattimme, medan SE4 ligger över 30 öre.

Förklaringen är framför allt begränsningarna i elnätet.

Norra Sverige har ofta ett stort produktionsöverskott från vattenkraft och vindkraft. En stor del av Sveriges elanvändning finns längre söderut. När elnätet inte kan föra över all billig el söderut uppstår separata priser mellan elområdena.

Det är precis vad dagens priser visar.

Samtidigt är Ringhals 3 och 4 avställda för revision, vilket minskar den lokala produktionen i SE3. Även flera internationella överföringsförbindelser har begränsningar.

Söndagens prisskillnader blir extra tydliga eftersom Danmark och Tyskland samtidigt har betydligt högre elpriser än Sverige. Det gör att södra Sveriges pris påverkas av en helt annan marknadssituation än de stora överskottsområdena längst i norr.

Kvartspriskunder kan utnyttja de billigaste timmarna

För hushåll med kvartspris eller äldre timprisavtal kan söndagens prisras ge en konkret möjlighet att sänka elkostnaden.

Den som kan styra sin förbrukning kan flytta exempelvis:

• elbilsladdning
• varmvattenberedning
• tvätt och tork
• diskmaskin
• delar av uppvärmningen

till de billigaste perioderna.

I SE1 går priset under vissa kvartar ned mot bara ett par öre per kilowattimme. Även i SE3 finns delar av dygnet där spotpriset är betydligt lägre än dygnsgenomsnittet.

För en elbil eller annan stor förbrukare kan skillnaden mellan en billig och dyr period märkas tydligt.

Däremot är det betydligt mindre intressant att försöka flytta små apparater som bara använder någon enstaka tiondels kilowattimme. Den stora privatekonomiska effekten kommer när många kilowattimmar kan flyttas.

Månadspris ger ingen direkt bonus för en billig timme

Den som har ett vanligt rörligt månadspris betalar normalt inte exakt det spotpris som gäller under varje kvart när elen används.

Priset bygger i stället på ett genomsnitt för elhandelsbolagets kunder under månaden.

Det innebär att kunden kan gynnas om hela månaden får lägre elpriser, men det hjälper inte direkt att ladda bilen klockan 13 i stället för klockan 19 bara för att spotpriset är lägre mitt på dagen.

För fastprisavtal är kopplingen ännu mindre. Där är priset redan bestämt enligt avtalet.

Fem öre på börsen blir inte fem öre på fakturan

Det låga spotpriset kan dessutom ge en missvisande bild av hushållets totala elkostnad.

Spotpriset är bara en del av elräkningen.

Utöver själva elhandeln tillkommer bland annat elhandlarens påslag, elnätsavgifter, energiskatt och moms.

Energiskatten 2026 är 36 öre per kilowattimme före moms. Bara skatten är alltså flera gånger högre än dagens spotpris i SE1 och SE2.

Elnätskostnaden försvinner inte heller när elpriset rasar.

För hushåll som har en effektavgift i sitt nätavtal kan det dessutom bli dyrt att starta flera stora elförbrukare samtidigt. Det är därför inte alltid bäst att exempelvis ladda bilen, värma huset och köra flera maskiner parallellt bara för att spotpriset är extremt lågt.

Ett extremt dygn – men inte gratis el

Söndagens prisras visar hur snabbt den nordiska elmarknaden kan förändras när vindkraften ökar kraftigt samtidigt som förbrukningen är relativt låg.

I norr sjunker spotpriset från omkring 70 öre till ungefär fem öre på ett dygn.

Men skillnaderna mellan elområdena består eftersom överföringskapaciteten inte räcker för att jämna ut hela marknaden.

För hushållen är den största vinnaren den som har ett kvarts- eller timbaserat elavtal och kan flytta stora delar av sin elanvändning till de billigaste perioderna.

För alla andra är dagens prisras framför allt ett tecken på att det rörliga elpriset kan bli betydligt billigare – inte att hela elräkningen plötsligt sjunker till några ören per kilowattimme.