Eli Lillys experimentella kombination EloraTZP gav 23,3 procents genomsnittlig viktminskning i en fas 2-studie, jämfört med 14,8 procent för högsta dosen tirzepatid – substansen som säljs som Zepbound i USA och Mounjaro i Sverige. Resultatet skruvar upp konkurrensen med Novo Nordisk, men höga avhopp på grund av biverkningar visar att Lilly fortfarande har ett stort problem att lösa.

EloraTZP är ännu inte ett godkänt läkemedel och någon svensk lanseringstidpunkt finns inte. Nästa steg blir en större fas 3-studie.

EloraTZP gav 23,3 procents viktminskning

EloraTZP kombinerar två substanser från Eli Lilly: eloralintide och tirzepatid.

I den aktuella fas 2b-studien deltog 367 personer med övervikt eller fetma och typ 2-diabetes. Efter 48 veckors behandling var viktminskningen störst för deltagarna som fick den högsta kombinationsdosen.

Behandling	Genomsnittlig viktförändring efter 48 veckor	Förändring av HbA1c
Eloralintide 3 mg + tirzepatid 5 mg	−13,2 %	−2,2 procentenheter
Eloralintide 6 mg + tirzepatid 5 mg	−19,4 %	−2,7
Eloralintide 6 mg + tirzepatid 10 mg	−19,9 %	−2,6
Eloralintide 9 mg + tirzepatid 15 mg	−23,3 %	−2,9
Tirzepatid 15 mg	−14,8 %	−2,4
Placebo	−3,0 %	−0,3

Deltagarna vägde i genomsnitt 105,4 kilo när studien började. En viktminskning på 23,3 procent motsvarar därmed ungefär 24,5 kilo för en person med den genomsnittliga startvikten.

Tirzepatidgruppen tappade motsvarande cirka 15,6 kilo.

Resultaten finns redovisade i Eli Lillys presentation av fas 2b-studien.

Direkt jämförelse med tirzepatid – men med en viktig reservation

Att EloraTZP och tirzepatid fanns i samma randomiserade studie gör jämförelsen betydligt mer användbar än när resultat från två separata läkemedelsstudier ställs bredvid varandra.

Det finns ändå en viktig begränsning.

Studiens huvudsakliga statistiska mål var att jämföra EloraTZP med placebo. Jämförelsen mellan kombinationen och tirzepatid var ett sekundärt utfall.

Resultatet visar alltså en tydlig numerisk skillnad – 23,3 mot 14,8 procent – men studien var inte i första hand utformad som ett formellt test av om EloraTZP var statistiskt överlägset tirzepatid.

Dessutom studerades personer som både hade övervikt eller fetma och typ 2-diabetes. Resultatet ska därför inte automatiskt översättas till hur stor viktminskningen skulle bli hos personer med fetma utan diabetes.

23,3 procent bygger på att behandlingen fullföljs

Även själva siffran på 23,3 procent behöver sättas i sammanhang.

Lilly använder ett så kallat efficacy estimand. Förenklat uppskattar det behandlingens effekt under förutsättning att deltagarna fortsätter med sin tilldelade behandling under studieperioden, även om dosen behöver justeras eller tillfälligt avbrytas.

Det blir särskilt viktigt här eftersom många deltagare faktiskt slutade med EloraTZP på grund av biverkningar.

Siffran 23,3 procent ska därför inte tolkas som att alla som började med behandlingen i praktiken gick ned så mycket.

Upp till 27 procent slutade på grund av biverkningar

Det största frågetecknet efter studien är tolerabiliteten.

Mellan 10,8 och 27,0 procent av deltagarna i olika EloraTZP-grupper avslutade behandlingen på grund av biverkningar.

För deltagarna som fick tirzepatid 15 mg var motsvarande andel 2,9 procent.

De vanligaste problemen var mag- och tarmbiverkningar, framför allt under perioden när doserna höjdes.

Det är en stor skillnad och gör att 23,3-procentsresultatet inte går att bedöma isolerat. Ett läkemedel måste inte bara kunna ge stor viktminskning – tillräckligt många patienter måste också kunna fortsätta använda det.

Samtidigt var varje behandlingsgrupp i fas 2-studien relativt liten, omkring 36–37 personer. Några enstaka avhopp kan därför flytta procentsiffrorna mycket.

Fas 3 blir betydligt viktigare för att avgöra om biverkningsproblemen kvarstår när betydligt fler patienter behandlas.

Lilly vill ändra doseringen

Lilly pekar på att deltagarna behövde trappa upp två läkemedel samtidigt som en möjlig förklaring till problemen.

Inför fas 3 planerar bolaget därför ett optimerat doseringsschema för kombinationen.

Det är relevant eftersom eloralintide redan har testats som ensam behandling. Även där har magproblem och andra biverkningar varierat beroende på dos och hur snabbt läkemedlet trappats upp.

Om Lilly lyckas behålla en stor del av viktminskningen men samtidigt pressa ned antalet behandlingsavbrott kan EloraTZP bli betydligt mer konkurrenskraftigt.

Det är dock något som återstår att visa.

Därför ökar pressen på Novo Nordisk

För Novo Nordisk är EloraTZP framför allt ett tecken på hur snabbt nästa generation obesitasläkemedel utvecklas.

Novo arbetar med CagriSema, en kombination av semaglutid och cagrilintid. Även där används en amylinbaserad mekanism tillsammans med ett etablerat obesitasläkemedel.

Lilly gör något liknande, men bygger sin kombination ovanpå tirzepatid – substansen som redan används i Mounjaro och Zepbound.

Det är strategiskt viktigt eftersom tirzepatid redan har slagit CagriSema i en direkt fas 3-studie. I REDEFINE 4 gav CagriSema 23,0 procents genomsnittlig viktminskning efter 84 veckor, jämfört med 25,5 procent för tirzepatid 15 mg.

Hurbra har tidigare gått igenom problemen kring CagriSema och Novo Nordisks fetmaportfölj.

EloraTZP-resultatet ska däremot inte beskrivas som att Lilly nu har slagit CagriSema. Det finns ingen direkt studie mellan de två behandlingarna och försöken har genomförts i olika patientgrupper och under olika lång tid.

Novo ligger längre fram mot marknaden

På kort sikt finns dessutom en viktig fördel för Novo Nordisk: CagriSema ligger mycket längre fram i utvecklingen.

Novo har redan ansökt om amerikanskt godkännande för CagriSema och hoppas kunna lansera behandlingen under 2027 om myndigheterna godkänner den.

EloraTZP befinner sig fortfarande efter fas 2.

Lilly planerar att starta fas 3 under fjärde kvartalet 2026. Därefter krävs större studier, resultat, myndighetsansökningar och godkännanden innan läkemedlet kan börja säljas.

Dagens besked förändrar därför inte konkurrenssituationen över en natt.

Det påverkar snarare bilden av hur fetmamarknaden kan se ut längre fram.

Novo Nordisk försöker samtidigt bredda sin pipeline, bland annat genom nya licens- och utvecklingsaffärer. Hurbra har också skrivit om Novo Nordisks satsning på HRS-1596.

Lilly har flera nya obesitasläkemedel samtidigt

EloraTZP är heller inte Lillys enda kandidat efter Mounjaro och Zepbound.

Bolaget utvecklar bland annat retatrutide, som påverkar tre hormonreceptorer och redan befinner sig långt fram i kliniska studier.

I en studie på personer med fetma eller övervikt och typ 2-diabetes gav retatrutide upp till 20,8 procents genomsnittlig viktminskning efter 80 veckor.

Resultaten går inte att jämföra rakt av med EloraTZP eftersom studiedesignen skiljer sig. Men tillsammans visar läkemedlen bredden i Lillys pipeline.

Det är just detta som kan bli det största långsiktiga problemet för Novo Nordisk: konkurrenten utvecklar flera möjliga efterträdare och komplement till tirzepatid parallellt.

När kommer EloraTZP till Sverige?

Det finns i dag inget datum för när EloraTZP kan bli tillgängligt i Sverige.

Kombinationen är fortfarande experimentell och är inte godkänd för försäljning.

Fas 3 ska enligt Lilly starta under fjärde kvartalet 2026. Först därefter kan bolaget samla det större underlag om effekt och säkerhet som krävs inför framtida myndighetsansökningar.

Det nuvarande tirzepatidläkemedlet finns däremot redan i Sverige.

Här heter det Mounjaro, medan Zepbound är det amerikanska varumärket för tirzepatid vid viktbehandling. Mounjaro är godkänt för bland annat viktkontroll hos vuxna som uppfyller vissa BMI-kriterier.

EloraTZP ska alltså inte ses som en ny behandling svenska patienter snart kan hämta på apoteket.

Det här är i första hand ett besked om vad som kan komma efter dagens GLP-1-generation – och om hur hård kampen mellan Lilly och Novo Nordisk kan bli under resten av decenniet.