Stress och risken för en tung gymnasietid får elever att välja bort naturvetenskaps- och teknikprogrammen. I en ny undersökning med 6 352 gymnasieelever väger rädslan för stress lika tungt som uppfattningen att utbildningarna är svåra. Samtidigt vill regeringen kraftigt öka andelen elever som väljer STEM.

Över hälften av eleverna i undersökningen uppger dessutom att de någon gång har blivit avrådda från att välja en naturvetenskaplig eller teknisk utbildning.

Resultaten kommer från Sveriges Elevkårers nya rapport STEM-tröskeln och sätter fingret på ett problem som är större än bristande intresse för matematik, teknik och naturvetenskap.

För en del elever tycks valet i stället handla om en avvägning mellan intresse och risken att få tre gymnasieår med högre arbetsbelastning, mer stress och svårare konkurrens om höga betyg.

Stress väger lika tungt som svårighetsgraden

Naturvetenskaps- och teknikprogrammen har länge haft ett rykte om sig att vara krävande. Den nya undersökningen visar att själva svårighetsgraden fortfarande spelar stor roll, men att stressen nu är minst lika viktig när elever väljer bort utbildningarna.

Det är en viktig skillnad.

En elev behöver inte tro att den saknar förmågan att klara natur eller teknik. Det kan räcka att eleven bedömer att ett annat högskoleförberedande program ger en bättre balans mellan skola, fritid och möjligheten att få höga betyg.

Samtidigt ska resultaten inte tolkas som att natur- och teknikprogrammen objektivt alltid är mer stressiga än andra gymnasieprogram. Undersökningen visar framför allt hur eleverna själva ser på utbildningarna när de står inför sitt val.

Betygen kan göra andra program mer lockande

Det finns också ett mer konkret skäl till att vissa elever tvekar.

Sveriges Ingenjörer har tidigare analyserat omkring 200 000 elever och pekat på att elever med jämförbara grundskolebetyg i genomsnitt kan få högre gymnasiebetyg på bland annat samhälls-, ekonomi- och estetiska program än på natur och teknik.

Det kan skapa ett taktiskt gymnasieval.

För den som redan i högstadiet funderar på en attraktiv högskoleutbildning kan slutbetyget väga tungt. Om natur eller teknik uppfattas som vägen till mer arbete och samtidigt en risk för något lägre betyg blir ett annat högskoleförberedande program ett rationellt alternativ, även för en elev som egentligen tycker om matematik eller naturvetenskap.

Det passar också in i den bredare bilden av svensk skolstress. Skolverket har rapporterat att omkring hälften av eleverna i högstadiet och gymnasiet känner sig stressade i skolan varje dag eller några gånger i veckan. Läxor, prov, svårigheter att hinna med och elevernas egna krav är några av de vanligaste orsakerna.

Gymnasievalet gör dessutom betygen extra laddade. Elever vet att resultatet kan avgöra vilka utbildningar som senare är möjliga att söka.

Över hälften säger att de blivit avrådda

Ett av de mest uppseendeväckande resultaten i den nya undersökningen är att mer än hälften av eleverna säger att de någon gång har blivit avrådda från naturvetenskaplig eller teknisk utbildning.

Liknande signaler har funnits tidigare. En äldre undersökning från Teknikföretagen och Ungdomsbarometern visade att ungefär en tredjedel av de unga hade blivit avrådda från natur eller teknik av personer i sin omgivning.

Undersökningarna är inte direkt jämförbara, så det går inte att slå fast att problemet har ökat från en tredjedel till över hälften. Men båda pekar åt samma håll: bilden av programmen formas inte bara av skolornas information utan också av vänner, familj, andra elever och vuxna runt ungdomarna.

Det kan bli särskilt viktigt för en elev som redan tvekar.

Regeringen vill få betydligt fler att välja STEM

Utvecklingen går samtidigt rakt emot statens ambition.

Regeringen har satt upp målet att 25 procent av eleverna på nationella gymnasieprogram ska gå naturvetenskaps- eller teknikprogrammet år 2035. Under 2026 har Skolverket också fått nya uppdrag för att stärka kompetensen inom naturvetenskap, teknik och matematik och öka elevernas intresse för STEM.

Studie- och yrkesvägledare omfattas av satsningen.

Den nya undersökningen visar varför uppdraget kan bli svårt. Om problemet bara hade varit att för få ungdomar känner till vilka möjligheter en teknisk utbildning ger hade mer information och inspiration kunnat räcka långt.

Men om elever redan är intresserade och ändå väljer bort programmen därför att de fruktar stress, hög arbetsbelastning eller sämre betyg krävs mer.

Det handlar då inte bara om att göra STEM attraktivt. Eleverna måste också uppleva att utbildningen är ett rimligt val.

För den som står inför sitt eget gymnasie- eller högskoleval finns fler praktiska frågor att väga in i vår guide om vilken utbildning man ska välja 2026.

Kan slå mot framtidens kompetensförsörjning

Frågan får betydelse långt utanför gymnasieskolan.

Naturvetenskaps- och teknikprogrammen är två av de tydligaste vägarna vidare till utbildningar inom bland annat ingenjörsyrken, teknik, IT och naturvetenskap. Det går att komplettera behörighet senare, men om färre väljer den direkta vägen blir också rekryteringsbasen till högre STEM-utbildningar mindre.

Samtidigt finns redan en efterfrågan på teknisk kompetens.

SCB:s rekryteringsundersökning för 2025 visade en uppgiven brist på omkring 4 300 ingenjörer och tekniker samt cirka 4 000 personer inom IT-yrken som kräver längre eftergymnasial utbildning.

Det betyder inte att Sverige står inför en akut brist på arbetskraft i alla tekniska yrken. Men utvecklingen visar varför gymnasievalet är en strategisk fråga.

Sverige försöker få fler ungdomar att välja STEM för att säkra framtidens kompetens. Den nya undersökningen antyder samtidigt att hindret inte bara är att få eleverna att bli intresserade av naturvetenskap och teknik.

De måste också tro att det är ett gymnasieval de har råd att göra utan att betala med mer stress och sämre möjligheter i betygsurvalet.