Var eksemet sitter på kroppen kan säga något om sannolikheten för matallergi hos små barn. I en svensk studie var sambandet starkast hos spädbarn som hade eksem både på huvud, hals eller händer och på övriga kroppen. Men eksem är inte samma sak som allergi, och resultaten betyder inte att föräldrar ska undvika att låta barnet prova eller röra mat.

Forskare vid Umeå universitet har följt 4 456 barn för att undersöka om eksemets placering under spädbarnstiden hänger samman med matallergi senare.

När barnen var nio månader rapporterade föräldrarna om barnet hade eksem och var utslagen satt. Vid 18 månaders ålder undersöktes bland annat förekomsten av matallergi.

Resultaten visar tydliga skillnader beroende på var eksemet fanns.

Störst samband vid mer utbrett eksem

Barn som hade eksem både på huvud, hals eller händer och på kroppen hade 4,33 gånger högre justerade odds för matallergi jämfört med barn utan eksem.

För barn som endast hade eksem på huvud, hals eller händer var motsvarande odds 2,30 gånger högre.

Däremot hittade forskarna ingen statistiskt säkerställd ökning hos barn som enbart hade eksem på kroppen.

Liknande mönster syntes när forskarna tittade på sensibilisering mot livsmedel, alltså om barnets immunförsvar hade bildat IgE-antikroppar mot vissa livsmedel.

Det är samtidigt viktigt att skilja på odds och faktisk risk. Resultatet betyder inte att ett barn med utbrett eksem automatiskt har fyra gånger så stor absolut risk att få matallergi.

I hela studien hade 232 av 4 456 barn en föräldrarapporterad läkarställd matallergi vid 18 månaders ålder. Det motsvarar ungefär 5,2 procent av barnen.

De öppet redovisade resultaten ger inte tillräckligt underlag för att ange motsvarande absoluta procenttal för varje eksemgrupp.

Eksemets placering är inte en allergidiagnos

Det går alltså inte att titta på ett barns eksem och därifrån avgöra om barnet har matallergi.

Studien är en observationsstudie. Den visar att vissa typer av eksem förekommer oftare tillsammans med senare matallergi, men den kan inte visa att eksemet orsakar allergin.

Forskarna pekar bland annat på teorin att en skadad hudbarriär kan göra det lättare för kroppen att sensibiliseras mot ämnen från omgivningen.

Men det finns också andra tänkbara förklaringar. Barn med mer utbrett eller svårare eksem kan exempelvis ha en annan grundläggande allergibenägenhet.

Även sambandet mellan mat och eksem kan vara komplicerat. Hud runt munnen och på händerna kommer naturligt ofta i kontakt med mat. Irritation på dessa ställen behöver inte bero på allergi.

Den vetenskapliga studien är publicerad i The Journal of Allergy and Clinical Immunology: In Practice.

Eksem, sensibilisering och matallergi är olika saker

Tre begrepp är särskilt viktiga att hålla isär.

Eksem är en inflammation i huden där hudbarriären inte fungerar normalt. Hos små barn kan atopiskt eksem bland annat förekomma i ansiktet, på halsen och på kroppen.

Sensibilisering innebär att immunförsvaret har bildat specifika antikroppar mot ett allergen. Det kan visas med exempelvis blodprov eller pricktest. Ett barn kan vara sensibiliserat utan att få några symtom när maten äts.

Matallergi innebär att barnet får kliniska symtom av ett livsmedel. Diagnosen bygger därför inte enbart på ett allergiprov utan även på vilka reaktioner barnet faktiskt har haft och ibland på ytterligare utredning.

I den nya studien definierades matallergi utifrån föräldrarnas uppgift om att en läkare hade ställt diagnosen. Det innebär att alla fall inte nödvändigtvis hade bekräftats genom en kontrollerad matprovokation.

Ska barn med eksem fortfarande få prova ägg, mjölk och jordnöt?

Ja. Studien är inte ett råd om att barn med eksem ska undvika vissa livsmedel.

Tvärtom betonar forskarna att barn fortfarande ska få äta och utforska mat på normalt sätt.

Svenska råd innebär också att barn under sitt första levnadsår successivt bör få bekanta sig med olika livsmedelsgrupper, bland annat tillagat ägg, mjölk, fisk och finfördelade nötter eller jordnötter.

Det gäller även barn med eksem eller allergi i familjen.

Föräldrar bör därför inte själva börja utesluta exempelvis mjölk, ägg eller jordnöt bara för att barnet har eksem. Om ett viktigt livsmedel tas bort utan medicinsk anledning kan det dessutom göra det svårare för barnet att få i sig tillräckligt med näring.

Behandla eksemet tidigt

En annan slutsats från forskarna är att eksem bör tas på allvar och behandlas effektivt.

Behandlingen kan bland annat bestå av regelbunden användning av mjukgörande kräm och, när det behövs, kortisonkräm enligt rekommendation från vården.

En välbehandlad hud har en bättre fungerande hudbarriär.

Det betyder däremot inte att behandling av eksem enligt den här studien har bevisats förhindra matallergi. Forskarna har visat ett samband mellan eksemets placering och senare allergi, inte att en viss behandling tar bort den ökade risken.

När bör man kontakta vården?

Eksem är vanligt hos små barn och betyder i de flesta fall inte att barnet har matallergi.

BVC eller vårdcentral kan däremot behöva göra en bedömning om barnet har besvärligt eller omfattande eksem, om eksemet inte förbättras trots behandling eller om barnet får tydliga symtom i samband med att det äter ett visst livsmedel.

Det kan exempelvis handla om nässelutslag, svullnad, kräkningar eller andra återkommande reaktioner efter samma mat.

Vid en svår allergisk reaktion med andningssvårigheter eller svullnad i mun eller svalg som påverkar andningen ska 112 kontaktas.

Rodnad runt munnen behöver däremot inte automatiskt betyda matallergi. Vissa livsmedel kan irritera känslig hud och ge lokala utslag utan att barnet är allergiskt.

Kan bli ytterligare en pusselbit för vården

Den nya studien visar framför allt att det kan finnas information att hämta inte bara från om ett spädbarn har eksem, utan också från hur utbrett det är och var på kroppen det sitter.

Barn med eksem på huvud, hals eller händer, framför allt tillsammans med eksem på kroppen, var tydligare kopplade till senare matallergi än barn med enbart kroppseksem.

Det kan på sikt hjälpa barnhälsovården att avgöra vilka barn som behöver följas lite närmare.

För föräldrar förändras däremot inte grundrådet: behandla barnets eksem, låt barnet fortsätta upptäcka vanlig mat och sök vård om det finns konkreta tecken på en allergisk reaktion.