Riksbankens räntebesked är den stora svenska ekonomihändelsen under vecka 34. Men redan innan dess kommer nya besked om arbetsmarknaden och inflationen, samtidigt som Fed-protokoll, PMI-siffror och amerikanska detaljhandelsrapporter kan sätta avtryck på börser, räntor och valutor. Här är de viktigaste ekonomiska händelserna 17–23 augusti 2026.
Den svenska ekonomiveckan har en tydlig höjdpunkt. På torsdag den 20 augusti klockan 09.30 lämnar Riksbanken sitt nya räntebesked.
Men det är långt ifrån det enda som är värt att följa. Under veckan kommer färska svenska arbetsmarknadssiffror, europeisk inflation, protokollet från Federal Reserves senaste räntemöte och de första breda PMI-mätningarna för augusti.
Dessutom har veckan redan inletts med nya svaghetssignaler från Kina.
Ekonomiska händelser vecka 34 2026
| Datum | Viktiga händelser |
| Måndag 17 augusti | Nya kinesiska siffror för industriproduktion, detaljhandel och investeringar |
| Tisdag 18 augusti | Svensk arbetslöshet för juli, amerikansk industriproduktion och rapport från Home Depot |
| Onsdag 19 augusti | Brittisk inflation, slutlig inflation för euroområdet och Fed-protokoll |
| Torsdag 20 augusti | Riksbankens räntebesked 09.30 och pressträff 11.00. Walmart rapporterar |
| Fredag 21 augusti | Preliminära PMI-siffror för augusti från bland annat euroområdet, Storbritannien och USA |
För svenska hushåll och placerare är torsdagens besked från Riksbanken viktigast. Samtidigt kan framför allt onsdagen och fredagen få stor betydelse för den internationella räntebilden.
Riksbankens räntebesked är veckans huvudnummer
Riksbankens styrränta ligger på 1,75 procent inför torsdagens möte.
Vid det förra beskedet i juni lämnades räntan oförändrad. Riksbanken signalerade då samtidigt att sannolikheten för en räntehöjning senare under 2026 hade ökat.
Sedan dess har den svenska inflationsbilden blivit betydligt mer komplicerad.
KPIF-inflationen föll till 0,7 procent i juli, från 1,3 procent i juni. Inflationen ligger därmed långt under Riksbankens mål på 2 procent. Samtidigt har de långsiktigare inflationsförväntningarna börjat stiga något igen.
Hurbra har tidigare gått igenom både Riksbankens besked i juni och de senaste svenska inflationsförväntningarna.
Det är just kombinationen av låg faktisk inflation och kvarvarande risker framåt som gör torsdagens besked intressant.
Ingen ny räntebana den här gången
Det här mötet skiljer sig dessutom från Riksbankens större penningpolitiska möten.
På torsdag publiceras en penningpolitisk uppdatering, men ingen ny räntebana. Nästa fullständiga prognos för styrräntan kommer först i september.
Därför kan formuleringarna i själva beslutet bli minst lika viktiga som om räntan lämnas oförändrad eller ändras.
Riksbankens pressträff börjar klockan 11.00. Den officiella tidplanen finns i Riksbankens kalender för 2026.
Den viktigaste frågan blir om direktionen fortfarande ser en påtaglig risk för att räntan behöver höjas senare under året.
Om den signalen tonas ned kan marknaden börja prisa in en mjukare svensk ränteutveckling. Det skulle kunna pressa svenska korta marknadsräntor och kronan, samtidigt som räntekänsliga aktier kan få stöd.
Om Riksbanken i stället fortsätter att tydligt varna för en kommande höjning blir signalen den motsatta.
Svensk arbetslöshet ger sista stora datapunkten före beskedet
Redan på tisdag får Riksbanken ytterligare en viktig pusselbit.
Då publicerar SCB arbetskraftsundersökningen för juli.
I juni låg den icke säsongrensade arbetslösheten på 9,9 procent. Den säsongrensade och utjämnade arbetslösheten var 8,7 procent.
Juli är en månad där säsongseffekterna kan vara stora. Därför är det inte bara den mest uppmärksammade arbetslöshetssiffran som är relevant.
Viktigare blir att se:
- hur den säsongrensade arbetslösheten utvecklas
- om sysselsättningen stiger eller faller
- om arbetsmarknaden börjar visa en tydligare trend
- om utvecklingen stärker eller försvagar bilden av svensk ekonomi inför torsdagens Riksbanksbesked
En tydligt svagare arbetsmarknad skulle göra det svårare för Riksbanken att argumentera för en stramare penningpolitik om inflationen samtidigt ligger mycket lågt.
Fed-protokollet kan påverka dollarn och börsen
Onsdag kväll riktas blickarna mot USA.
Klockan 20.00 svensk tid publiceras protokollet från Federal Reserves räntemöte i juli.
Fed lämnade då styrräntan oförändrad inom intervallet 3,50–3,75 procent.
Det intressanta är att beslutet inte var enhälligt. Tre ledamöter ville höja räntan med 0,25 procentenheter.
Protokollet kan nu ge en bättre bild av hur utbredd oron för inflationen är inom Fed och vad som skulle krävas för att fler ledamöter ska stödja en höjning.
Samtidigt har marknaden blivit mindre övertygad om att en höjning verkligen kommer redan i september efter svagare amerikanska konsumentsignaler.
Det skapar ett tydligt spänningsfält: flera Fed-ledamöter ville redan i juli höja räntan, samtidigt som investerare på senare tid har minskat sina förväntningar på en snabb höjning.
Om protokollet visar att höjningslägret är större än marknaden räknat med kan amerikanska obligationsräntor och dollarn stiga. Ett mjukare protokoll kan få motsatt effekt.
För svenska placerare spelar det roll eftersom stora rörelser i amerikanska räntor och dollar snabbt kan spridas till både Stockholmsbörsen och kronan.
Europas inflation hamnar också i fokus
Onsdagen blir över huvud taget en viktig inflationsdag.
Storbritannien publicerar nya konsumentprissiffror för juli på morgonen. Senare kommer Eurostats slutliga inflationssiffror för euroområdet.
Den preliminära mätningen visade en inflation på 2,9 procent i juli, upp från 2,8 procent i juni.
En viktig del av uppgången kom från energipriserna. Samtidigt låg tjänsteinflationen fortsatt över den övergripande inflationen.
För ECB handlar frågan därför inte bara om var rubrikinflationen hamnar. Minst lika viktigt är om den underliggande prispressen ser ut att vara på väg upp eller ned.
Marknaden räknar med att ECB kan behöva strama åt penningpolitiken ytterligare. Onsdagens detaljsiffror kan därför påverka förväntningarna inför nästa ECB-möte.
För den som vill förstå sambandet mellan räntor, inflation och marknader finns även Hurbas guide Ekonomi förklarat.
Kinas ekonomi har redan gett veckan en svag start
Veckans första stora ekonomiska siffror kom redan på måndagen – och de var svaga.
Kinas industriproduktion ökade med 4,5 procent i juli jämfört med samma månad förra året.
Detaljhandeln steg däremot endast 0,6 procent.
Samtidigt föll investeringarna i fasta tillgångar med 6,7 procent under perioden januari–juli. Fastighetsinvesteringarna fortsatte att utvecklas ännu svagare.
Det förstärker bilden av en kinesisk ekonomi där produktionen fortfarande håller uppe bättre än den inhemska efterfrågan.
För Sverige är utvecklingen viktig eftersom Kina är en central marknad för många globala industri-, råvaru- och verkstadsbolag.
En svagare kinesisk ekonomi kan därför påverka både råvarupriser och efterfrågan på svenska exportföretags produkter.
Fredagens PMI blir första breda testet av augustiekonomin
Fredag den 21 augusti kommer veckans kanske bästa temperaturmätare på hur världsekonomin faktiskt utvecklas just nu.
Då publiceras preliminära PMI-siffror för augusti från bland annat:
- euroområdet
- Storbritannien
- USA
PMI bygger på enkäter bland inköpschefer och ger en tidig bild av utvecklingen inom både industri och tjänstesektor.
En nivå över 50 brukar indikera ökande aktivitet, medan en nivå under 50 signalerar minskande aktivitet.
Men det är inte bara själva huvudindexet som är intressant.
Den här gången är det särskilt värt att följa utvecklingen för nya order, sysselsättning och företagens kostnader.
Om aktiviteten fortsätter att försvagas samtidigt som prispressen minskar skulle det kunna stärka argumenten för lägre eller oförändrade räntor. En kombination av starkare aktivitet och stigande kostnader skulle däremot kunna ge centralbankerna större anledning att hålla penningpolitiken stram.
Amerikanska detaljhandelsjättar ger besked om konsumenten
Makrosiffrorna kompletteras dessutom av flera stora amerikanska bolagsrapporter.
Home Depot rapporterar på tisdagen, Target på onsdagen och Walmart på torsdagen.
Det gör veckan extra intressant eftersom USA:s konsument är avgörande för den amerikanska ekonomin.
Rapporterna kan ge färska besked om bland annat:
- hur mycket hushållen faktiskt handlar
- om konsumenterna söker billigare alternativ
- hur företagen ser på efterfrågan resten av året
- om högre kostnader kan skickas vidare till kunderna
Walmarts rapport på torsdagen blir särskilt intressant eftersom bolaget når en mycket bred del av den amerikanska konsumentmarknaden.
Det här bör svenska sparare hålla ögonen på
Det går att följa hundratals ekonomiska datapunkter under en normal vecka. Under vecka 34 finns det några saker som är betydligt viktigare än resten.
Kronan och svenska räntor: Torsdagens Riksbanksbesked är den tydligaste potentiella utlösaren för större svenska rörelser.
Fastighets- och andra räntekänsliga aktier: En tydligt mjukare signal från Riksbanken kan ge stöd. En förstärkt höjningssignal kan få motsatt effekt.
Dollar och amerikanska räntor: Fed-protokollet på onsdag kväll kan förändra marknadens syn på nästa amerikanska räntebesked.
Verkstads- och råvarubolag: De svaga kinesiska siffrorna och fredagens PMI-data blir viktiga för synen på den globala konjunkturen.
Banker: Förväntningar på framtida svenska och europeiska räntor påverkar både räntenetton och marknadens värdering av sektorn.
Vecka 34 kan förändra räntebilden
Riksbankens besked på torsdag är veckans självklara svenska huvudnummer, men det kommer inte isolerat.
När direktionen fattar sitt beslut har den fått färska svenska arbetsmarknadssiffror. Samtidigt har marknaden hunnit analysera ny europeisk inflation och Fed-protokollet.
Dagen efter kommer dessutom de första breda PMI-mätningarna för augusti.
Det innebär att vecka 34 kan ge betydligt mer än bara ett nytt svenskt räntenummer. När veckan är över kan bilden av hur snabbt inflationen faller, hur stark konjunkturen är och vart räntorna är på väg ha förändrats på flera av världens viktigaste marknader.