Robert E. Hall och Michael Woodford tilldelas ekonomipriset 2026. De båda amerikanska nationalekonomerna belönas för forskning som förändrat hur ekonomer och centralbanker förstår inflation, arbetslöshet och konjunktursvängningar. Prissumman är 12 miljoner kronor.

Kungliga Vetenskapsakademien presenterade årets pristagare måndagen den 12 oktober. Hall och Woodford får Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne för sina bidrag till de mikroekonomiska grunderna för makroekonomisk stabiliseringspolitik.

Bakom den ganska tekniska motiveringen finns forskning som har stor betydelse för hur centralbanker arbetar. Den handlar bland annat om varför människor ändrar sitt ekonomiska beteende, hur förväntningar påverkar inflationen och vad som händer när centralbanker försöker bromsa eller stimulera ekonomin.

Woodford har dessutom en dokumenterad koppling till Sveriges Riksbank, där han tidigare varit vetenskaplig rådgivare.

Därför får Hall och Woodford ekonomipriset 2026

En av de stora frågorna inom nationalekonomin är hur politiker och centralbanker kan begränsa ekonomiska kriser utan att samtidigt skapa nya problem.

För att kunna besvara den frågan behöver ekonomer förstå hur hushåll och företag reagerar när deras ekonomiska förutsättningar förändras.

Det är här Robert Hall och Michael Woodford har gjort viktiga insatser.

Äldre makroekonomiska modeller byggde i hög grad på historiska samband. Ekonomer kunde exempelvis undersöka hur konsumtionen normalt förändrades när inkomsterna steg eller hur inflationen reagerade på arbetslösheten.

Hall och Woodford har på olika sätt bidragit till modeller som i större utsträckning utgår från de beslut människor och företag faktiskt fattar.

Det innebär att ekonomiska prognoser inte bara handlar om vad som tidigare har hänt. De behöver också ta hänsyn till vad människor tror kommer att hända.

Den här utvecklingen har varit central för modern makroekonomisk forskning och för de modeller som används vid utformningen av penningpolitiken.

Förväntningar kan förändra ekonomin redan i dag

En viktig del av forskningen handlar om förväntningar.

Anta att Riksbanken lämnar styrräntan oförändrad, men samtidigt signalerar att räntan sannolikt kommer att ligga högre än man tidigare räknat med.

Då kan marknaden reagera omedelbart. Banker kan ändra sina räntor och företag kan börja räkna annorlunda på framtida investeringar.

Även hushåll kan påverkas. Den som planerar att köpa bostad eller ta ett större lån kan fatta ett annat beslut om framtidens räntor väntas bli högre.

Det betyder att centralbanken kan påverka ekonomin utan att faktiskt ändra styrräntan vid just det tillfället.

Michael Woodfords forskning har varit särskilt betydelsefull för förståelsen av sådana mekanismer. Hans arbete visar hur centralbankernas trovärdighet, kommunikation och möjligheter att påverka förväntningar spelar roll för inflationen och den ekonomiska utvecklingen.

Det förklarar också varför centralbankernas prognoser och formuleringar om framtida räntor följs så noggrant.

Michael Woodford har tidigare arbetat med Riksbanken

Årets ekonomipris har en intressant svensk koppling som inte bara handlar om att priset finansieras av Sveriges Riksbank.

Michael Woodford har tidigare varit vetenskaplig rådgivare åt Riksbanken. Han finns bland annat upptagen i bankens årsredovisning för 2013.

Samma år publicerade Riksbanken ett arbete av Woodford om hur centralbanker med inflationsmål bör kommunicera sin framtida penningpolitik.

Kopplingen fortsatte även senare. I maj 2024 var Woodford en av huvudtalarna vid Riksbankens forskningskonferens om tre decennier med inflationsmålspolitik.

Det är alltså forskning som redan har haft en tydlig plats i den svenska diskussionen om hur penningpolitiken ska bedrivas.

Det innebär däremot inte att Woodford personligen ligger bakom enskilda svenska räntebeslut eller att han fortfarande har något formellt rådgivaruppdrag hos Riksbanken.

Så hänger forskningen ihop med dagens svenska räntor

Den svenska penningpolitiken hösten 2026 ger ett konkret exempel på varför pristagarnas forskning är relevant.

Vid sitt besked den 24 september lämnade Riksbanken styrräntan oförändrad på 1,75 procent. Samtidigt höjde banken sin prognos för framtida räntor.

Själva räntan ändrades alltså inte, men bedömningen av framtiden gjorde det.

För hushåll med bolån kan det påverka förväntningarna på kommande räntekostnader. För företag kan det påverka kalkylerna inför nya investeringar.

Det är just sådana samband mellan förväntningar, ekonomiska beslut och penningpolitik som forskningen hjälper till att förklara.

Riksbankens nästa planerade räntebesked kommer den 4 november.

Årets ekonomipris ger ingen vägledning om vad Riksbanken kommer att besluta då. Däremot bidrar forskningen till förståelsen av hur olika beslut och signaler kan få genomslag i ekonomin.

Vilka är Robert Hall och Michael Woodford?

Robert E. Hall

Robert E. Hall är professor emeritus i nationalekonomi vid Stanford University i USA.

Han har under flera decennier forskat om bland annat arbetslöshet, konsumtion och konjunkturer.

Ett av hans mest uppmärksammade arbeten publicerades 1978 och behandlade hur hushållens konsumtion påverkas av förväntningar om framtida inkomster.

Förenklat handlar det om att människor inte bara bestämmer hur mycket de ska konsumera utifrån sin aktuella lön. De väger också in vad de tror att de kommer att tjäna längre fram.

Hall har också haft en central roll vid den amerikanska forskningsorganisationen NBER, där han under många år ledde kommittén som fastställer när amerikanska lågkonjunkturer börjar och slutar. Han lämnade uppdraget 2024.

Michael Woodford

Michael Woodford är professor i nationalekonomi vid Columbia University i New York.

Han är en av de mest inflytelserika forskarna inom modern penningteori och förknippas särskilt med utvecklingen av nykeynesianska makroekonomiska modeller.

Hans bok Interest and Prices, som publicerades 2003, har haft stor betydelse för forskningen om inflation, räntor och centralbankernas möjligheter att stabilisera ekonomin.

Woodford har bland annat undersökt hur prisförändringar, ekonomiska förväntningar och penningpolitiska beslut påverkar varandra.

Från ekonomiska kriser till modern penningpolitik

Mycket av den forskning som nu belönas har sin bakgrund i problemen med att förklara och hantera ekonomiska kriser under 1970-talet.

När världsekonomin drabbades av kraftiga oljeprishöjningar steg inflationen samtidigt som tillväxten försvagades och arbetslösheten ökade.

Det skapade stora problem för ekonomiska modeller som byggde på tidigare observerade samband.

Under de följande decennierna utvecklades nya sätt att analysera ekonomin. En viktig förändring var att försöka förklara de stora ekonomiska rörelserna utifrån människors och företagens individuella beslut.

Den forskningen har bidragit till de modeller som centralbanker i dag använder för att analysera inflation, räntor och konjunkturutveckling.

Modellerna är inte perfekta och kan inte förutse alla kriser. Men de har gett ekonomer bättre verktyg för att undersöka hur olika politiska åtgärder kan påverka ekonomin.

Skillnaden mot förra årets ekonomipris

Det finns en tydlig skillnad mellan årets pristagare och forskarna som belönades 2025.

Förra året gick ekonomipriset till Joel Mokyr, Philippe Aghion och Peter Howitt för forskning om innovationsdriven ekonomisk tillväxt.

Deras arbete handlar om hur teknisk utveckling, nya idéer och innovationer skapar långsiktig tillväxt.

Hall och Woodford har i stället bidragit till förståelsen av hur ekonomin fungerar på kortare sikt och hur kraftiga svängningar kan begränsas.

Det är två olika men viktiga ekonomiska frågor.

Den ena handlar om hur ett samhälle blir rikare över tid. Den andra handlar om hur ekonomin kan hållas stabil när inflationen stiger, arbetslösheten ökar eller en lågkonjunktur slår till.

Ekonomipriset 2026 i korthet

Uppgift	Ekonomipriset 2026
Pristagare	Robert E. Hall och Michael Woodford
Tillkännagivande	12 oktober 2026
Prissumma	12 miljoner kronor totalt
Forskningsområde	Makroekonomi och stabiliseringspolitik
Utdelning	10 december 2026
Plats för prisceremonin	Stockholm

Ekonomipriset instiftades av Sveriges Riksbank 1968 till minne av Alfred Nobel och delades ut första gången 1969. Till skillnad från de ursprungliga Nobelprisen ingick det alltså inte i Alfred Nobels testamente.

Pristagarna utses av Kungliga Vetenskapsakademien och får sina priser vid ceremonin den 10 december.

Den fullständiga prismotiveringen och information om forskningen finns hos Nobelprisets officiella webbplats.

För den som vill läsa mer om tillkännagivandet och årets pris finns även HurBras guide till ekonomipriset 2026.