En dyr skola är inte automatiskt en bra skola. Och en kommun med höga meritvärden är inte nödvändigtvis särskilt effektiv. När skolresultaten justeras för elevernas förutsättningar och ställs mot kommunernas resursinsats förändras bilden rejält.
Hurbra har gått igenom den senaste jämförbara statistiken för kommunal grundskola och tittat på var elevernas resultat står sig bäst i förhållande till vad skolan kostar. Österåker sticker ut som ett av de starkaste exemplen, medan Strängnäs återfinns i den absoluta botten av det verifierade materialet.
Men det mest intressanta finns mellan ytterligheterna. Vissa kommuner driver skolan relativt billigt men får svag utdelning i resultaten. Andra har hygglig kvalitet men så höga kostnader att den samlade effektiviteten ändå blir låg.
Så har vi jämfört skolkommunerna
Att bara dividera meritvärdet med kostnaden per elev skulle ge en missvisande ranking.
Kommunerna har väldigt olika förutsättningar. En liten kommun med många små skolor och långa avstånd kan behöva lägga betydligt mer per elev än en tät pendlingskommun. Elevgruppernas socioekonomiska förutsättningar varierar också kraftigt.
Därför utgår den här analysen i första hand från RKA:s och Koladas effektivitetsmått för kommunal grundskola. Det kombinerar ett kvalitetsindex med ett resursindex och försöker samtidigt justera för sådant som kommunerna själva inte helt kan påverka.
I kvalitetsdelen ingår bland annat hur elevernas meritvärden, gymnasiebehörighet och andel godkända i alla ämnen förhåller sig till modellberäknade resultat.
Resursdelen tar inte bara hänsyn till den faktiska kostnaden per elev, utan till en strukturjusterad kostnad. Därmed minskar risken att exempelvis en glesbygdskommun automatiskt bedöms som ineffektiv bara för att grundskolan är dyr att organisera.
Den som vill läsa mer om hur indexet är uppbyggt hittar metodbeskrivningen hos Rådet för främjande av kommunala analyser, RKA.
Varför vi använder 2024 som huvudår
Det kan låta märkligt i en artikel publicerad 2026, men det finns ett viktigt skäl.
De nya effektivitetsvärdena för 2025 är fortfarande preliminära i augusti 2026. Samtidigt har beräkningsmodellen förändrats från och med 2025, vilket gör att de nya indexvärdena inte kan jämföras rakt av med tidigare år.
Därför använder vi 2024 som det senaste fullt jämförbara huvudåret och kompletterar med färskare resultat och lärardata där de hjälper till att förklara utvecklingen.
Det innebär att den här artikeln är en aktuell 2026-analys av den senaste säkra och jämförbara kommunstatistiken – inte ett försök att ge preliminära siffror större precision än de har.
Österåker sticker ut i toppen
Bland de kommuner där vi har kunnat verifiera de fullständiga effektivitetsvärdena är Österåker det tydligaste toppfallet.
| Kommun | Effektivitetsindex 2024 |
|---|---|
| Österåker | 100 |
| Ale | 63 |
| Åtvidaberg | 60 |
| Härryda | 56 |
| Alingsås | 54 |
| Kungälv | 50 |
| Värnamo | 48 |
| Östersund | 27 |
| Lysekil | 26 |
| Strängnäs | 2,7 |
Ett index på 100 ska inte läsas som att skolan är ”100 procent effektiv” eller att kommunen ensam är nummer ett i Sverige. Modellen normaliserar resultaten på en skala från 0 till 100 och kapar de mest extrema värdena före beräkningen. Flera kommuner kan därför nå den högsta nivån.
Det intressanta med Österåker är i stället kombinationen.
Kommunen hade effektivitetsindex 100 både 2023 och 2024. Samtidigt steg kvalitetsindex från 83 till 88, medan resursindex låg på 86 år 2024.
Det är alltså inte ett fall där en låg skolbudget ensam skapar en hög effektivitetsplacering. Österåker kombinerar starka resultat i förhållande till förutsättningarna med en resursinsats som också står sig väl mot andra kommuner.
Det är just den typen av kommun den här jämförelsen försöker hitta.
Strängnäs ligger i den andra änden
I den verifierade botten sticker Strängnäs ut desto tydligare.
Kommunens effektivitetsindex 2024 var bara 2,7.
Än mer anmärkningsvärt är att det inte ser ut som ett enstaka svagt år.
| År | Strängnäs effektivitetsindex |
|---|---|
| 2021 | 4,3 |
| 2022 | 0,0 |
| 2023 | 13,4 |
| 2024 | 2,7 |
År 2024 låg jämförelsegruppen med kommuner på 30 000–49 999 invånare på 63,7.
Det betyder inte att varje skola i Strängnäs är dålig, eller att varje elev får en dålig utbildning. Indexet gäller kommunens samlade kommunala grundskola.
Men skillnaden är så stor och så långvarig att den är svår att avfärda som ett slumpmässigt årsutfall.
Det är precis den typ av kommun där en närmare granskning behöver gå vidare till frågan: är det främst resultaten, kostnaderna eller båda som drar ned effektiviteten?
Härryda visar varför billigast inte är bäst
Härryda är ett bra exempel på varför en enkel kostnadsranking skulle bli fel.
Kommunens samlade effektivitetsindex var 56.
Bakom siffran fanns dock två mycket olika delresultat:
| Mått | Härryda 2024 |
|---|---|
| Kvalitetsindex | 36 |
| Resursindex | 77 |
Kommunen hade alltså en stark resurseffektivitet men betydligt svagare kvalitet.
Kostnaden låg på omkring 122 600 kronor per elev, jämfört med cirka 136 300 kronor i riket.
Det är på ett sätt imponerande: kommunen driver grundskolan till en relativt låg kostnad.
Men den låga kostnaden räcker inte för att göra skolan särskilt effektiv om elevernas resultat samtidigt är svagare än de borde vara.
Härryda illustrerar därför en central poäng i hela jämförelsen:
Att använda lite pengar är inte samma sak som att använda pengarna väl.
Lysekil har motsatt problem
Lysekil visar nästan den omvända bilden.
Kommunens effektivitetsindex var 26 år 2024. Kvalitetsindex låg på 57, men resursindex på bara 19.
Det är inte en kommun där resultaten helt kollapsar.
Problemet är snarare att kvalitetsnivån blir för dyr i jämförelse med andra kommuners strukturjusterade kostnader.
Det gör Lysekil intressant ur ett skattebetalarperspektiv. Kommunen kan peka på en acceptabel kvalitetsnivå, men frågan blir varför den kräver så mycket resurser i förhållande till vad andra kommuner lyckas åstadkomma.
Just sådana kommuner försvinner ofta i traditionella skolrankningar som nästan enbart tittar på betyg och gymnasiebehörighet.
Värnamo tappar trots fortsatt god resurspoäng
Värnamo är ett av de tydligaste exemplen på hur en kommun kan bli mindre effektiv utan att kostnadssidan försämras särskilt mycket.
Effektivitetsindex har fallit tydligt:
| År | Effektivitetsindex |
|---|---|
| 2022 | 72 |
| 2023 | 60 |
| 2024 | 48 |
Samtidigt låg resursindex kvar på en förhållandevis hög nivå: 74 år 2022, 70 år 2023 och 72 år 2024.
Det stora fallet finns i stället på kvalitetssidan. Där gick indexet från 59 till 52 och därefter ned till 31.
Det betyder i praktiken att skolan fortsatt bedrivs relativt resurseffektivt, men att utdelningen i form av elevresultat har försämrats.
Det är en viktig skillnad.
Om man bara följde kostnaderna skulle Värnamo kunna se stabilt ut. När resultaten ställs bredvid framträder i stället ett tydligt varningstecken.
Alingsås presterar sämre än förutsättningarna antyder
Alingsås hamnar på ett samlat effektivitetsindex på 54.
Det låter nära mitten av skalan. Men de underliggande resultaten visar varför kommunen är intressant.
År 2024 låg andelen elever med godkänt i alla ämnen 8,0 procentenheter under det modellberäknade värdet.
Gymnasiebehörigheten låg 3,2 procentenheter under modellen.
Meritvärdet låg hela 14,6 poäng under det modellberäknade resultatet.
Det betyder att kommunen inte bara har lägre resultat än vissa mer välbeställda skolkommuner. Resultaten är också svagare än vad elevgruppens förutsättningar statistiskt sett borde ge.
Det är en mycket mer relevant fråga än om det råa meritvärdet är högt eller lågt.
Ale visar hur snabbt läget kan förändras
Ale gick åt andra hållet.
Kommunens effektivitetsindex steg från 32 år 2023 till 63 år 2024.
Det är en stor förändring på bara ett år.
Göteborgsregionens ovägda snitt låg på 46, medan socioekonomiskt liknande kommuner låg på 60.
Ale har alltså gått från en tydligt svag position till en nivå över regionens genomsnitt och ungefär i nivå med kommuner som har liknande socioekonomiska förutsättningar.
Det mest intressanta är att förbättringen framför allt drivs av skolresultaten.
Kommunens egen analys pekar också ut Upplands-Bro, Vallentuna och Staffanstorp som intressanta jämförelsekommuner. Gemensamt för dem är att de når relativt hög kvalitet utan en motsvarande hög resursinsats och i vissa fall presterar bättre än de socioekonomiska förutsättningarna borde ge.
Det är exakt den typ av överprestation som Hurbra vill fånga i den här granskningen.
Kungälv har tappat tre år i rad
Även Kungälv visar varför en enskild årsplacering inte räcker.
Kommunens index har gått:
- 79 år 2022
- 63 år 2023
- 50 år 2024.
Det är fortfarande långt från botten, men riktningen är tydlig.
Ett sådant fall är mer intressant än en kommun som alltid ligger stabilt kring 50. En långvarig nedgång antyder att något förändrats – på kvalitetssidan, resurssidan eller båda.
Det är också därför flerårstrender bör få en egen plats i kommunernas uppföljning. Ett enskilt resultat kan bero på små elevkullar eller tillfälliga variationer. Tre år i samma riktning är svårare att bortförklara.
Östersund kombinerar låg effektivitet med lärarfrågor
Östersund hade ett effektivitetsindex på 27 år 2024.
Kommunens nettokostnadsavvikelse för grundskolan låg samtidigt på knappt plus 5 procent.
Samma år var 66,7 procent av lärarna i kommunala skolor legitimerade och behöriga.
Lärarbehörighet är inte en direkt del av den här effektivitetsrankingen, men den är en viktig kontrollvariabel.
En kommun kan teoretiskt förbättra kostnadssidan genom stora klasser eller lägre bemanning. Det är därför inte självklart att hög resurseffektivitet är positiv om den uppnås genom en organisation som på sikt riskerar kvaliteten.
Den senaste nationella statistiken visar att drygt 74 procent av lärarna i kommunala grundskolor hade legitimation och rätt behörighet läsåret 2025/26.
Hurbra har tidigare sammanställt mer om lärare och läraryrket i Sverige.
Höga betyg är inte samma sak som hög effektivitet
Det kanske viktigaste resultatet i hela analysen är också det enklaste:
En kommun med Sveriges högsta skolresultat är inte automatiskt Sveriges effektivaste skolkommun.
Skolresultat påverkas starkt av sådant som föräldrarnas utbildningsnivå och elevernas bakgrund.
En kommun där nästan alla föräldrar har lång högskoleutbildning kan få mycket höga meritvärden även om skolan bara presterar ungefär som förväntat.
En annan kommun kan ha betydligt lägre råa meritvärden men ändå göra ett starkare arbete eftersom resultaten ligger klart över vad elevunderlaget statistiskt borde ge.
Det är därför modelljusterade resultat är så viktiga.
Samma princip gäller kostnaderna.
En gles kommun med små skolor och långa avstånd kan ha hög kostnad per elev utan att pengarna används dåligt. En tät storstadskommun kan samtidigt ha lägre kostnader utan att verksamheten egentligen är mer effektiv.
Det intressanta uppstår först när båda sidorna läggs ihop.
Så ska man läsa en effektiv skolkommun
De verkligt intressanta kommunerna finns i fyra grupper.
1. Starka resultat och låg resursinsats
Det här är de tydligaste effektivitetsvinnarna.
Eleverna presterar bättre än förutsättningarna antyder samtidigt som den strukturjusterade kostnaden är låg.
Österåker är det tydligaste verifierade exemplet i vårt material.
2. Starka resultat men hög kostnad
Här kan skolan vara bra men inte särskilt kostnadseffektiv.
Det betyder inte att kommunen gör fel. Hög kvalitet kan vara värd en hög kostnad.
Men det är inte samma sak som att få mest resultat för varje skattekrona.
3. Låg kostnad men svaga resultat
Det här är den kanske mest förrädiska kategorin.
Skolan kan se billig och välskött ut i budgeten samtidigt som resultaten ligger under vad elevgruppen borde kunna nå.
Härryda har drag av den profilen i 2024 års index: stark resursdel, betydligt svagare kvalitetsdel.
4. Höga kostnader och svaga resultat
Det här är de kommuner som har mest att förklara.
Om en grundskola både kostar mycket efter strukturjustering och ändå presterar svagare än jämförbara kommuner finns få enkla bortförklaringar kvar.
Det är här de tydligaste underpresterarna finns.
Färskare resultat visar att problemen fortfarande är stora
Den senaste nationella slutbetygsstatistiken gäller elever som lämnade årskurs nio våren 2025.
Då var 84,1 procent behöriga till något nationellt program i gymnasieskolan.
Det var en liten förbättring från 83,7 procent året före.
Men nästan 19 700 elever saknade fortfarande gymnasiebehörighet.
Det visar varför effektivitet inte bara är en ekonomisk fråga.
En kommun som lyckas höja skolresultaten utan att kostnaderna skenar kan få stora långsiktiga effekter – både för eleverna och för kommunens ekonomi.
Samtidigt kan en billig skola bli mycket dyr i längden om många elever lämnar grundskolan utan gymnasiebehörighet.
Därför går det inte att göra en perfekt 1–290-lista i dag
Det vore lockande att presentera alla 290 kommuner från plats ett till plats 290.
Men just nu skulle det ge en falsk precision.
RKA har ändrat indexmodellen från och med 2025 och de senaste 2025-värdena är fortfarande preliminära. Äldre och nya indexvärden ska därför inte blandas i en rak tidsserie.
Dessutom kan flera kommuner dela samma eller mycket liknande indexnivå eftersom modellen normaliserar och kapar extremvärden.
Därför har vi valt att lyfta kommuner där värdena kunnat verifieras och där de underliggande kvalitets- och resursmåtten ger ett tydligt mönster.
När de slutliga 2025-kostnaderna och de definitiva nya effektivitetsindexen är publicerade går analysen att uppdatera med en ny, komplett kommunmatris.
Slutsats: de bästa skolkommunerna är inte alltid de man tror
Österåker är det tydligaste positiva exemplet i det verifierade materialet: stark justerad kvalitet kombineras med hög resurseffektivitet.
Strängnäs befinner sig i den motsatta änden och har haft extremt låga effektivitetsvärden under flera år.
Men kommunerna däremellan säger nästan mer.
Härryda visar att en billig skola inte automatiskt är effektiv. Lysekil visar att hygglig kvalitet kan bli dyr. Värnamo visar hur resultat kan försämras trots fortsatt stark kostnadskontroll. Ale visar att utvecklingen också snabbt kan gå åt rätt håll.
Det är därför frågan ”vilken kommun har bäst skolor?” egentligen är för enkel.
Den mer intressanta frågan är:
Vilka kommuner får eleverna att prestera bättre än deras förutsättningar antyder – utan att samtidigt behöva lägga betydligt mer pengar än andra?
Det är där skolpengarna på allvar börjar ge resultat.