En ebolasmittad man kunde resa från Kongo-Kinshasa via Uganda till Kenya trots att han redan varit sjuk i omkring en månad. Han passerade hälsokontroller utan att stoppas och först efter ankomsten till Nairobi upptäcktes smittan. Nu spåras 57 personer, men att någon finns på kontaktlistan betyder inte automatiskt att personen har utsatts för ebolasmitta.

Fallet är Kenyas första bekräftade fall av Bundibugyo-ebolavirus och visar samtidigt begränsningarna med de kontroller som ska hindra smittade personer från att resa mellan länder.

Så såg mannens resa ut

Mannen var kenyansk medborgare men hade bott i Kongo-Kinshasa i omkring sju år. Han hade varit sjuk i ungefär en månad och fått vård på flera vårdinrättningar innan han började resan mot Kenya.

Trots detta fanns han inte på någon känd kontaktlista kopplad till ebolautbrottet.

Enligt uppgifter i utredningen ska mannen dessutom ha rest med inrikesflyg genom flera eboladrabbade områden i Kongo-Kinshasa innan han fortsatte mot Uganda.

Därför stoppades han inte vid gränsen

Det finns ännu ingen fullständig förklaring till hur mannen kunde genomföra hela resan trots sin sjukdom.

En viktig omständighet är att han inte fanns registrerad som kontakt till något tidigare känt ebolafall. Därmed fanns ingen automatisk varning som gjorde att gräns- eller flygplatspersonal visste att just han skulle stoppas.

Även resan mellan Kongo-Kinshasa och Uganda granskas. Uganda hade stängt gränsen på grund av ebolautbrottet, men gränsområdet är svårt att kontrollera fullständigt och det är ännu inte klarlagt exakt hur mannen tog sig över.

På Entebbes flygplats i Uganda ska han ha haft normal temperatur vid kontrollen. Även vid ankomsten till Nairobi passerade han hälsokontrollen utan att symtomen upptäcktes.

Temperaturkontroller på flygplatser kan minska risken att en tydligt febersjuk person passerar, men de är inte någon garanti. Hudtemperaturen kan variera och febern kan också tillfälligt påverkas av läkemedel.

Det är däremot inte fastställt att mannen medvetet försökte dölja sin sjukdom.

57 personer spåras efter resan

Efter fallet arbetar myndigheterna med att kartlägga alla som kan ha haft relevant kontakt med mannen.

I den första sammanställningen ingick familjemedlemmar, vårdpersonal, medpassagerare och besättningsmedlemmar. Kontaktspårningen har därefter utökats och omfattar nu 57 personer.

Även personer som städade flygplanet efter resan samt personal inom bland annat immigration och tull har granskats. Tio personer hade enligt de senaste uppgifterna placerats i karantän.

Det betyder inte att samtliga 57 har utsatts för samma risk.

Den som haft direkt kontakt med en sjuk persons blod, kräkningar eller andra kroppsvätskor kan ha en betydligt större risk än någon som enbart befunnit sig i samma lokal eller flygkabin.

Ebola sprids inte genom luften

Ebola sprids framför allt genom direkt kontakt med blod eller andra kroppsvätskor från en person som har utvecklat symtom. Smitta kan också ske via föremål som förorenats med kroppsvätskor.

Viruset sprids inte genom luften på samma sätt som exempelvis influensa.

Det gör skillnaden mellan de olika kontakterna viktig. En medpassagerare på ett flygplan är inte automatiskt exponerad bara för att en ebolasjuk person befann sig ombord.

Risken blir större om den sjuke exempelvis kräks, har diarré eller blöder och andra personer kommer i kontakt med kroppsvätskorna eller förorenade ytor.

Det har ännu inte offentliggjorts tillräckliga uppgifter om mannens tillstånd under själva flygningen för att avgöra vilka av passagerarna som kan ha haft en verklig exponering.

Därför vill WHO inte stoppa allt resande

Fallet kan väcka frågan varför internationella flygningar och gränspassager inte stoppas helt när ett ebolautbrott pågår.

WHO skiljer mellan riktade åtgärder mot personer som är smittade eller har utsatts för smitta och generella förbud mot resor och handel.

Personer med misstänkt eller bekräftad ebola ska inte resa internationellt. Även identifierade kontakter kan omfattas av restriktioner efter en individuell riskbedömning.

Däremot avråder WHO från generella begränsningar av resor och handel med Kongo-Kinshasa, Uganda och Kenya.

Ett skäl är att helt stängda gränser kan leda till att människor i stället använder informella vägar där ingen kontroll sker alls. Omfattande restriktioner kan också göra det svårare att transportera vårdpersonal, utrustning och andra resurser till områden där de behövs.

Strategin bygger därför på kontaktspårning, riktad screening, isolering och snabbt informationsutbyte mellan länder.

Det aktuella fallet visar samtidigt svagheten i systemet. De riktade åtgärderna fungerar bara om myndigheterna känner till vilka personer som ska följas.

WHO har tidigare klassat det pågående ebolautbrottet som ett internationellt hälsonödläge.

Inget ebolautbrott har bekräftats i Kenya

Kenyanska myndigheter betonar att landet hittills har haft ett importerat fall, inte ett konstaterat inhemskt utbrott.

Efter att mannen identifierades har kontrollerna skärpts på bland annat Jomo Kenyatta International Airport. Resenärer från områden med koppling till utbrottet granskas särskilt.

Kontaktspårningen är nu avgörande. Inkubationstiden för ebola kan vara upp till 21 dagar och personer som kan ha utsatts måste därför följas under perioden efter den möjliga exponeringen.

Det finns ännu ingen bekräftad fortsatt smittkedja i Kenya.

Utbrottet i Kongo-Kinshasa är däremot omfattande och har redan fått stora konsekvenser. Hurbra har tidigare sammanfattat det aktuella ebolaläget i Kongo-Kinshasa.

Det kenyanska fallet visar hur svårt det kan vara att stoppa en smittad resenär enbart genom temperaturkontroller och gränsscreening. För myndigheterna handlar arbetet nu framför allt om att identifiera vilka av de 57 kontakterna som faktiskt kan ha utsatts för viruset och snabbt upptäcka eventuella nya fall.