HemNyheterBusch gör statlig vård till regeringskrav – M står fast vid sitt...

Busch gör statlig vård till regeringskrav – M står fast vid sitt nej

Publicerad

Ebba Busch skärper tonen om sjukvården inför valet. Kristdemokraternas krav är att nästa riksdag ska besluta om ett statligt huvudansvar för vården, och frågan beskrivs nu som avgörande för vilket regeringssamarbete partiet kan acceptera. Samtidigt står Moderaterna fast vid sitt motstånd mot ett fullständigt förstatligande.

Kristdemokraterna har länge velat flytta huvudansvaret för sjukvården från Sveriges 21 regioner till staten. Inför valet den 13 september har frågan blivit betydligt mer än en långsiktig partipolitisk ambition.

När Ebba Busch gästade Morgonpasset i P3 den 3 september slog hon åter fast hur central frågan är för KD efter valet. Sveriges Radios politiska bevakning beskrev beskedet som ett ultimatum om en förstatligad vård.

Busch själv har tidigare varit mer försiktig med just ordet ultimatum. När hon pressades om kravet i augusti sade hon att hon inte ville formulera sig ultimativt, men att frågan är avgörande.

I praktiken är skillnaden mindre än den först kan låta.

KD vill att nästa mandatperiod ska innehålla ett konkret riksdagsbeslut om att staten tar över huvudansvaret för sjukvården. Partiet vill inte nöja sig med fler statsbidrag, hårdare nationella riktlinjer eller ett något större statligt inflytande.

Det är en betydligt större förändring.

Det här kräver Ebba Busch efter valet

Kristdemokraternas linje innebär att regionerna ska fråntas sitt nuvarande huvudansvar för hälso- och sjukvården och att staten i stället ska få ansvar för finansiering och övergripande styrning.

Busch har samtidigt lämnat utrymme för förhandlingar om exakt hur den nya organisationen ska se ut.

KD har bland annat pekat på möjligheten att organisera vården i fem eller sex större områden. Dagens sex sjukvårdsregioner skulle kunna utgöra en grund för en sådan struktur, samtidigt som vårdprofessionen får större inflytande över verksamheten.

Det centrala kravet är alltså inte exakt hur många administrativa områden Sverige ska ha.

Det Busch inte vill kompromissa bort är själva huvudmannaskapet.

Staten ska ta över ansvaret.

KD går dessutom till val på att dagens regioner därefter ska kunna avvecklas.

Det är också en av de tydligaste profilfrågorna för partiet inför valet. I Hurbra:s genomgång av Kristdemokraternas viktigaste frågor inför valet 2026 är sjukvården en av de frågor där partiets linje skiljer sig mest från flera konkurrenters.

Moderaterna är det stora hindret

Det politiskt intressanta är att konflikten inom Tidösamarbetet inte längre ser ut som KD mot resten.

Sverigedemokraterna står mycket nära Kristdemokraterna i frågan. I den statliga Vårdansvarskommittén argumenterade SD för en ny struktur där staten blir huvudman för sjukvården.

Liberalerna har också rört sig i KD:s riktning under valrörelsen. Partiledaren Simona Mohamsson har öppnat för att stödja en sådan förändring, samtidigt som hon kopplat frågan till Liberalernas eget krav på ett förstatligande av skolan.

Det lämnar Moderaterna som det tydligaste motståndet bland Tidöpartierna.

Statsminister Ulf Kristersson och Moderaterna vill att staten ska ta ett större ansvar för vissa delar av sjukvården. Det gäller bland annat digitalisering, läkemedel, vårdgarantin och nationell styrning.

Men Moderaterna vill inte att staten tar över hela huvudmannaskapet.

Moderata företrädare i Vårdansvarskommittén skrev uttryckligen att sjukvården inte bör förstatligas, vare sig helt eller delvis. Bland argumenten finns risken för mer administration, större byråkrati och mycket stora kostnader under själva omställningen.

Det innebär att en borgerlig valseger inte automatiskt löser frågan.

Tvärtom kan vården bli en av de första riktigt svåra förhandlingarna.

Beslut om statlig vård är inte samma sak som att genomföra det

Det finns också en viktig skillnad mellan vad Busch kräver av nästa regering och vad svenska patienter faktiskt skulle märka under den kommande mandatperioden.

Ett riksdagsbeslut om att staten ska ta över vårdansvaret kan fattas långt innan själva förändringen är genomförd.

Busch har sagt att regionernas ansvar skulle kunna avvecklas inom ungefär fyra år.

Vårdansvarskommitténs arbete visar samtidigt hur komplicerad förändringen skulle vara.

I en illustrativ genomförandeplan bedömdes att det skulle kunna ta omkring åtta till tolv år från 2025 innan själva implementeringsfasen kan börja. Tidsplanen är osäker, men visar storleken på projektet.

Tusentals verksamheter, avtal, fastigheter, IT-system, ekonomiska flöden och arbetsgivarrelationer påverkas av vem som formellt ansvarar för vården.

Det gör att den politiskt mest realistiska kompromissen efter valet inte nödvändigtvis behöver vara att Sverige snabbt får en helt statlig sjukvård.

En möjlig väg är i stället att KD får igenom det principiella beslut man kräver, medan själva överföringen genomförs betydligt långsammare.

Men även det kräver att Moderaterna accepterar något partiet i dag motsätter sig.

Regeringen har redan valt en försiktigare väg

Den nuvarande regeringen har under mandatperioden tagit flera steg mot mer nationell styrning utan att gå lika långt som KD vill.

I augusti tillsattes exempelvis en ny utredning om nationella principer för vårdutbud, personalresurser, öppettider och en starkare vårdgaranti.

Det kan ge staten betydligt större möjlighet att påverka vilken vård som ska finnas och hur den ska organiseras runt om i landet.

Men staten blir inte automatiskt huvudman för sjukvården.

Det är just där skiljelinjen mellan KD och M går.

För Moderaterna kan fler nationella regler och ett större statligt ansvar inom utvalda områden vara tillräckligt.

För Kristdemokraterna är det inte det.

Sjukvården är väljarnas viktigaste fråga

Tidpunkten för Buschs besked är knappast slumpmässig.

Sjukvården har seglat upp som valets allra viktigaste sakfråga. I SVT och Verians mätning i augusti angav 64 procent sjukvården som en av sina viktigaste politiska frågor. I maj var motsvarande siffra 55 procent.

För KD innebär det en möjlighet att driva en fråga där partiet både har lång historik och en mycket tydlig lösning.

Samtidigt har partiets opinionsläge stärkts jämfört med tidigare under mandatperioden. I TV4 och Novus mätning den 2 september fick KD 6,5 procent.

Det kan ge Busch betydligt större tyngd i förhandlingarna än om partiet precis klarar fyraprocentsspärren.

Dessutom är regeringsläget mycket jämnt.

I samma mätning skilde bara 2,6 procentenheter mellan blocken, samtidigt som Liberalerna låg under riksdagsspärren.

Ju jämnare mandatfördelningen blir efter valet, desto svårare blir det för ett större parti att ignorera ett mindre partis viktigaste krav.

Kan vården faktiskt stoppa en ny Tidöregering?

Det är fortfarande för tidigt att slå fast att KD skulle rösta nej till Ulf Kristersson som statsminister om Moderaterna vägrar ett statligt huvudmannaskap.

Busch har medvetet undvikit att uttrycka saken så absolut.

Men hennes besked innebär ändå att vårdfrågan nu ligger på en helt annan nivå än ett vanligt vallöfte.

KD kräver ett politiskt beslut under nästa mandatperiod och beskriver frågan som avgörande.

Moderaterna säger samtidigt fortfarande nej till just den förändringen.

Sverigedemokraterna och Liberalerna ligger betydligt närmare KD.

Resultatet kan därför bli en ovanlig situation efter valet: den största konfliktfrågan inom ett nytt Tidösamarbete behöver inte handla om migration, kriminalitet eller skatter, utan om vem som ska styra svensk sjukvård.

Hur svårt regeringspusslet faktiskt blir avgörs först efter valet den 13 september. Hurbra har samlat datum, partier och de viktigaste frågorna i vår guide till valet 2026.

Den avgörande frågan för Busch blir därefter om Moderaterna är beredda att flytta sig från mer statlig styrning till ett faktiskt statligt huvudansvar.

Det är där hennes regeringskrav på allvar kommer att prövas. Den som vill höra hennes besked i sitt fulla sammanhang kan lyssna på Ebba Buschs intervju i Morgonpasset i P3.

Senaste artiklar

Elpriset 20 november 2026: stora skillnader mellan norr och söder

Elpriset sjunker i hela Sverige fredagen den 20 november, men skillnaderna mellan landets fyra...

Ulva julmarknad 2026 – tider, parkering och buss till kvarnen

Ulva julmarknad utanför Uppsala arrangeras lördag 21 och söndag 22 november 2026. Marknaden är...

Norrskenståget 23 november 2026 – tider, rutt och stopp

Snälltågets särskilda norrskenståg avgår från Malmö den 23 november 2026 och fortsätter via Stockholm...

Northmill Bank får betala 20 miljoner – FI pekar ut brister

Northmill Bank får en anmärkning och ska betala 20 miljoner kronor i sanktionsavgift efter...

liknande artiklar

Elpriset 20 november 2026: stora skillnader mellan norr och söder

Elpriset sjunker i hela Sverige fredagen den 20 november, men skillnaderna mellan landets fyra...

Ulva julmarknad 2026 – tider, parkering och buss till kvarnen

Ulva julmarknad utanför Uppsala arrangeras lördag 21 och söndag 22 november 2026. Marknaden är...

Norrskenståget 23 november 2026 – tider, rutt och stopp

Snälltågets särskilda norrskenståg avgår från Malmö den 23 november 2026 och fortsätter via Stockholm...