Att låta ett barn idrotta kostar betydligt mer än den medlemsavgift som står på föreningens hemsida. När träningsavgifter, utrustning, resor, cuper, läger och tävlingar räknas in kan den verkliga årskostnaden skilja med tiotusentals kronor mellan olika sporter.

Hurbra har jämfört Riksidrottsförbundets stora kostnadsstudie med aktuella svenska föreningsavgifter inför hösten 2026. Resultatet visar att ishockey fortfarande hör till de klart dyraste barnidrotterna totalt – men också att tennis, ridsport, konståkning och tävlingsgymnastik snabbt kan bli mycket kostsamma när träningsmängden ökar.

För ett barn på vanlig föreningsnivå ligger en realistisk kostnad ofta någonstans mellan cirka 3 000 och 25 000 kronor om året beroende på idrott. För ett barn som tävlar aktivt kan skillnaden bli ännu större.

Så mycket kostar 12 barnidrotter 2026

Hurbra:s beräkning gäller ungefärliga kostnader för ett barn i den ålder där idrotten blivit regelbunden, ungefär 11–14 år.

Med vanlig nivå menas organiserad föreningsidrott utan tydlig elitsatsning. Aktiv tävlingsnivå innebär mer träning, återkommande tävlingar eller matcher, normala läger och cuper samt ett större behov av resor och utrustning.

Idrott	Realistisk årskostnad
Ishockey	16 000–25 000 kr
Ridsport	10 000–16 000 kr
Tennis	6 000–13 000 kr
Konståkning	5 000–10 000 kr
Simning	5 000–10 000 kr
Innebandy	5 000–9 000 kr
Handboll	5 000–9 000 kr
Fotboll	4 000–8 000 kr
Basket	4 000–8 000 kr
Gymnastik	3 000–7 000 kr
Friidrott	3 000–6 000 kr
Kampsport	3 000–6 000 kr

På aktiv tävlingsnivå förändras bilden kraftigt.

Idrott	Aktiv tävlingsnivå
Ishockey	30 000–50 000 kr
Tennis	20 000–40 000 kr
Ridsport	18 000–30 000 kr
Konståkning	15 000–30 000 kr
Gymnastik	10 000–25 000 kr
Simning	10 000–20 000 kr
Fotboll	9 000–18 000 kr
Handboll	9 000–17 000 kr
Innebandy	9 000–16 000 kr
Basket	8 000–15 000 kr
Friidrott	6 000–12 000 kr
Kampsport	6 000–12 000 kr

Intervallen är Hurbra:s uppskattningar och ska inte läsas som officiella svenska genomsnitt. Ett barn i en billig förening på en mindre ort kan hamna långt under spannet, medan en ambitiös satsning i en storstad kan bli betydligt dyrare.

Ishockey är dyrast när allt räknas

Ishockey toppar jämförelsen framför allt eftersom flera stora kostnader kommer samtidigt.

Själva medlems- och träningsavgiften behöver inte se särskilt avskräckande ut. Aktuella avgifter för barn runt 13–14 år ligger exempelvis på drygt 3 000 kronor per säsong i flera svenska föreningar.

Problemet är resten.

Riksidrottsförbundets kostnadsstudie uppskattade den totala årskostnaden för ishockey till omkring 24 300 kronor. Av det var bara cirka 4 000 kronor träningsavgift.

Resorna stod för omkring 7 800 kronor och utrustningen för cirka 5 000 kronor. Därtill kom cuper, läger, klubbkläder, försäljningar och andra utgifter.

Det är också en sport där barnets ålder gör stor skillnad. När skridskor, skydd, klubbor och annan utrustning behöver hålla en högre nivå samtidigt som matchresorna blir fler kan kostnaden snabbt dra iväg.

På en mer aktiv tävlingsnivå är 30 000–50 000 kronor om året därför ingen orimlig kalkyl.

Tennis kan vara billig – eller extremt dyr

Tennis är en av sporterna där föreningens geografiska läge spelar störst roll.

På mindre orter finns klubbar där en junior kan träna en timme i veckan för mindre än 2 000 kronor per termin.

I Stockholm kan motsvarande upplägg kosta mer än det dubbla.

Ett aktuellt exempel är Smedslättens LTK, där en timmes juniorträning per vecka kostar 4 610 kronor under höstterminen 2026. Vårterminens avgift är ännu högre.

För ett barn som tränar två eller flera gånger i veckan blir årsavgiften snabbt femsiffrig redan innan racketar, skor, tävlingar och resor räknas med.

RF:s tidigare nationella jämförelse gav tennis en total årskostnad på omkring 23 700 kronor. Träningen stod då för cirka 10 000 kronor, medan tävlingar, läger och resor tillsammans kostade nästan lika mycket.

Det är därför tennis hör till sporterna där steget från motionsnivå till tävlingssatsning är allra dyrast.

En tävlingsjunior som tränar flera gånger i veckan och spelar många turneringar kan realistiskt kosta familjen 20 000–40 000 kronor per år.

Ridsport är dyr redan innan barnet börjar tävla

Ridsport skiljer sig från flera andra dyra idrotter genom att den höga kostnaden finns redan i den vanliga veckoträningen.

Aktuella juniorpriser på svenska ridskolor ligger ofta kring 200–300 kronor för en lektion på omkring 45 minuter.

Med ungefär 40 ridtillfällen om året betyder det att själva ridningen och medlemskapet kan kosta omkring 8 500–12 000 kronor innan någon annan utgift lagts till.

Hjälm, ridstövlar, säkerhetsväst, ridkläder, läger och eventuella tävlingar kommer därefter.

RF:s tidigare helkostnad för ridsport låg på 17 700 kronor per år. Omkring 10 000 kronor var träningsavgifter.

Det betyder att ridsporten är relativt lätt att budgetera jämfört med exempelvis ishockey – men också att det är svårt att komma undan den höga grundkostnaden.

För ett barn som börjar tävla regelbundet kan kostnaden närma sig 20 000–30 000 kronor per år även utan egen häst.

Egen häst är en helt annan kostnadsnivå och ingår inte i Hurbra:s ranking.

Konståkning blir snabbt en högkostnadssport

Konståkning är en av jämförelsens största överraskningar.

På nybörjarnivå kan sporten vara relativt överkomlig. I vissa klubbar kostar barnverksamheten några hundralappar per månad.

När barnet börjar träna flera dagar i veckan förändras ekonomin dramatiskt.

I Uppsala finns exempel på säsongsavgifter över 13 000 kronor för åkare med mycket hög träningsmängd. Till det kommer medlemskap, licens, tävlingsavgifter, läger och kostnader för program.

Tävlingsavgiften kan dessutom ligga på omkring 1 000 kronor eller mer per tävling.

Skridskorna är ytterligare en betydande kostnad när barnet når en nivå där vanlig fritidsutrustning inte längre räcker.

Det gör att ett aktivt tävlande barn realistiskt kan kosta 15 000–30 000 kronor per år.

Gymnastik kan gå från billigast till dyrast

Gymnastik är kanske den sport där en enda genomsnittssiffra säger minst.

Vanlig barngymnastik kan vara en av Sveriges allra billigaste organiserade idrotter. Det finns föreningar där ett helt års medlemskap och träning kostar under 1 000 kronor.

För tävlingsgymnaster kan samma sport däremot bli mycket dyr.

I avancerad artistisk gymnastik finns grupper som tränar 15–20 timmar eller mer varje vecka. Aktuella terminsavgifter kan då ligga över 8 000 kronor.

Två terminer innebär över 16 000 kronor enbart i träning.

Därefter tillkommer tävlingar, licenser, resor och läger.

Det är därför mer rättvisande att säga att gymnastik är billig som breddidrott men potentiellt en av de dyraste barnidrotterna vid en omfattande tävlingssatsning.

Simning – avgiften är bara början

Simning ligger ungefär i mitten av Hurbra:s jämförelse.

För vanliga teknik- och träningsgrupper ligger aktuella terminsavgifter ofta på omkring 1 000–2 500 kronor. Det gör att själva föreningskostnaden kan framstå som relativt låg.

Men RF:s helkostnad för simning låg på 11 400 kronor.

Tävlingsresor och läger stod för en betydande del av summan.

När barnet börjar tävla regelbundet, simma flera pass i veckan och åka på träningsläger kan en årskostnad på 10 000–20 000 kronor vara realistisk.

Fotboll kostar betydligt mer än klubbavgiften

Fotboll är ett bra exempel på varför föräldrar inte bör stirra sig blinda på medlemsavgiften.

En svensk ungdomsspelare kan ha en medlems- och träningsavgift på ungefär 2 000–3 000 kronor per år.

Det låter billigt.

RF:s totala kostnad för fotboll låg ändå på 8 800 kronor per barn och år.

Skillnaden bestod bland annat av resor, fotbollsskor, träningskläder, cuper och andra avgifter.

Ett barn behöver dessutom nya skor relativt ofta när fötterna växer, och olika underlag kan innebära flera par.

På vanlig breddnivå går det fortfarande att hålla kostnaden relativt låg. För barn som spelar mycket, åker på flera cuper eller går in i akademi- och utvecklingsmiljöer kan totalsumman däremot närma sig 10 000–20 000 kronor per år.

Innebandy och handboll kostar ungefär lika mycket

Innebandy och handboll hamnar nära varandra.

Aktuella föreningsavgifter för ungdomar ligger ofta på några tusen kronor per år, men RF:s tidigare helkostnad var omkring 10 000 kronor i båda sporterna.

För innebandy var resor den största enskilda kostnaden efter själva föreningsverksamheten.

Handboll hade samma mönster. Resor och cuper stod tillsammans för mer än själva grundavgiften.

Klubbor och skor gör innebandyn något mer utrustningsintensiv, medan turneringar och resande kan väga tyngre i handbollen.

För en normal ungdomsspelare är omkring 5 000–9 000 kronor om året ett rimligt riktmärke. För mer aktiva tävlingslag kan summan närma sig 15 000 kronor.

Basket hör till de billigare lagidrotterna

Basket har relativt små utrustningskrav.

Ett par bra basketskor är den viktigaste privata utgiften. Boll finns normalt i föreningen och det krävs ingen dyr skyddsutrustning.

RF:s tidigare kostnad låg på omkring 7 200 kronor per år.

Precis som i övriga lagidrotter är resandet den kostnad som lätt smyger upp totalsumman.

För ett barn på vanlig föreningsnivå är ungefär 4 000–8 000 kronor om året realistiskt.

Friidrott är en av de billigaste idrotterna

Friidrott hör till de tydligaste lågkostnadsalternativen.

Aktuella svenska avgifter varierar kraftigt. För barn runt 11–13 år finns exempel på mindre än 1 000 kronor i träningsavgift per år, medan vissa klubbar tar omkring 3 000–3 500 kronor.

RF:s helkostnad låg på omkring 5 000 kronor.

Det är framför allt tävlingsresor som kan öka kostnaden när barnet börjar tävla mer aktivt.

För den vanliga föreningsidrotten behövs relativt lite specialutrustning. Ett par träningsskor räcker långt för yngre barn.

Mer specialiserade skor, fler tävlingar och längre resor kommer normalt först senare.

Kampsport kan vara billigt att börja med

Kampsport placerar sig tillsammans med friidrott bland de billigaste alternativen.

Många föreningar har terminsavgifter runt eller under 1 000 kronor för barn.

En dräkt kan behövas, och i vissa sporter tillkommer graderingsavgifter eller tävlingskostnader.

RF:s helkostnad för kampsport låg på omkring 5 000 kronor.

Intressant nog kom mer än hälften av kostnaden i den undersökningen från resor snarare än från själva träningen.

För ett barn som bara tränar lokalt kan sporten därför bli betydligt billigare än genomsnittet.

Resorna är den stora kostnaden som föräldrar lätt missar

Den kanske viktigaste lärdomen från hela jämförelsen är att träningsavgiften sällan är det enda som avgör om en idrott är dyr.

RF:s studie visar hur stor reseposten kan vara.

I ishockey låg den på omkring 7 800 kronor per år.

I tennis var motsvarande summa omkring 4 900 kronor, i innebandy 3 900 kronor och i handboll cirka 3 300 kronor.

För en familj som bor nära träningsanläggningen och spelar matcher inom ett begränsat område kan kostnaden bli betydligt mindre.

Bor barnet i ett område där avstånden mellan lagen är stora blir situationen en helt annan.

Bensin, parkering, hotell, mat och ibland tåg eller flyg syns inte på föreningens faktura – men de är fortfarande en del av vad barnets idrott faktiskt kostar.

Så mycket hjälper Fritidskortet 2026

Fritidskortet har höjts 2026.

Det vanliga beloppet är 550 kronor per barn och år.

Barn i hushåll som omfattas av det högre stödet kan få 2 500 kronor.

Från den 10 augusti 2026 omfattas barn från det år de fyller 6 till och med det år de fyller 16.

Pengarna kan användas till exempelvis medlems-, tränings- och deltagaravgifter hos anslutna föreningar.

Det betyder däremot inte att 550 eller 2 500 kronor automatiskt kan dras av från hela Hurbra:s beräknade idrottskostnad.

Privat inköpta fotbollsskor, hockeyutrustning, bensin, hotell och andra resekostnader omfattas normalt inte på samma sätt.

För en familj som betalar 20 000 kronor om året för ishockey motsvarar 550 kronor mindre än tre procent av hela kostnaden.

För en billigare idrott på 4 500 kronor per år motsvarar samma stöd drygt tolv procent.

Det högre beloppet på 2 500 kronor kan däremot göra stor skillnad för själva föreningsavgiften.

En familj med ett barn i en billig friidrotts-, fotbolls- eller kampsportsklubb kan i vissa fall få en mycket stor del av träningskostnaden täckt.

I en dyr sport som ishockey täcker stödet däremot bara en liten del av den verkliga totalsumman.

Billigaste barnidrotten är inte alltid billigast för just din familj

Rankingen visar generella mönster, men det går inte att säga att en viss idrott alltid kostar exakt ett visst belopp.

En fotbollsklubb kan kosta 2 000 kronor medan en annan kostar betydligt mer.

En tennistimme i en mindre stad kan kosta en bråkdel av motsvarande träning i Stockholm.

Ett barn som rider en gång i veckan har en helt annan kostnadsbild än ett barn som tävlar.

Och två hockeyfamiljer kan få helt olika reseutgifter beroende på var i Sverige de bor.

Det viktigaste för en förälder är därför att fråga föreningen om hela kostnadsbilden innan barnet börjar.

Fråga inte bara vad medlemsavgiften är.

Ta reda på vad träningen kostar under hela året, vilka kläder och vilken utrustning som krävs, hur många cuper och tävlingar laget normalt åker på, vad resorna brukar kosta och om föreningen har krav på försäljning eller ideellt arbete.

För fler ekonomiska stöd som kan påverka barnfamiljens ekonomi finns även Hurbra:s guide om stöd för barnfamiljer 2026.

Vad kostar barnidrott i Sverige i genomsnitt?

Den senaste stora svenska studien från Riksidrottsförbundet visade att familjer betalade omkring 9 400 kronor per år för ett barns huvudidrott.

Det var 68 procent mer än vid motsvarande undersökning 2009.

För barn mellan 7 och 10 år låg kostnaden på omkring 6 800 kronor. För 11–14-åringar var den cirka 10 700 kronor och för ungdomar mellan 15 och 18 år omkring 13 400 kronor.

Det gör åldern nästan lika viktig som valet av sport.

Ju äldre barnet blir, desto fler träningar, tävlingar, resor och läger brukar tillkomma.

Vilken barnidrott är dyrast 2026?

Om hela familjens verkliga kostnad räknas är ishockey det tydligaste svaret.

Sporten kombinerar relativt höga träningsavgifter med dyr utrustning, cuper och framför allt stora reseutgifter.

Men det finns inte en enda universell vinnare.

Tennis kan vara dyrare än hockey för en hårt satsande junior i en dyr klubb.

Konståkning och gymnastik kan gå från relativt billiga nybörjaridrotter till mycket dyra tävlingssatsningar.

Ridsport kostar mycket redan vid en vanlig veckolektion.

I den andra änden av skalan finns framför allt friidrott och kampsport, där den lokala breddverksamheten fortfarande kan kosta bara några tusen kronor om året.

Det verkligt avgörande är därför inte bara vilken idrott barnet väljer.

Det är också var barnet tränar, hur ofta det tränar och hur långt familjen vill följa med när idrotten går från fritidsaktivitet till tävlingssatsning.