Hundratals ukrainska drönare uppges ha skickats mot Moskvaområdet under natten till den 18 augusti. Enligt borgmästaren Sergej Sobjanin var totalt 620 drönare på väg mot regionen och 180 sköts ner där. Minst tre personer skadades och flygtrafiken stördes. Det är den andra extrema drönarvågen mot den ryska huvudstaden på bara tre dygn.

Rysslands huvudstad utsattes under natten till tisdag för ännu en mycket omfattande ukrainsk drönarattack.

Moskvas borgmästare Sergej Sobjanin uppgav att 620 drönare hade flugit i riktning mot Moskvaområdet mellan måndagskvällen och klockan 05.00 lokal tid på tisdagsmorgonen. Av dem ska 180 ha förstörts inom regionen.

Siffrorna kommer från ryska myndigheter och har inte kunnat verifieras oberoende. De innebär heller inte att 620 drönare nådde själva Moskva. Den ryska uppgiften är att de flög i riktning mot huvudstadsområdet.

Attacken fortsatte även efter klockan 05.00, vilket betyder att 180 nedskjutna drönare inte nödvändigtvis är slutresultatet för hela morgonen.

Minst tre personer skadades enligt Moskvaområdets guvernör Andrej Vorobjov. Bland dem fanns en tioårig flicka.

Även byggnader och verksamheter fick skador. Ett lager tillhörande e-handelsföretaget Wildberries träffades av drönardelar och fick mindre skador.

Flygtrafiken vid Moskvas flygplatser begränsades samtidigt tillfälligt.

Två enorma attacker på tre dygn

Det mest uppseendeväckande är inte att ukrainska drönare kan nå Moskva. Det har hänt upprepade gånger under kriget.

Det nya är omfattningen och hur tätt de riktigt stora attackerna nu kommer.

Bara två dygn tidigare, natten till den 16 augusti, uppgav Sobjanin att omkring 600 drönare hade flugit i riktning mot Moskvaområdet. 201 ska då ha förstörts inom regionen.

En 83-årig man dödades och flera personer skadades.

Den attacken var i sig en av de största mot huvudstadsområdet sedan den fullskaliga invasionen inleddes.

Läs också Hurbra:s artikel om den stora drönarattacken mot Ryssland den 16 augusti.

Om de ryska uppgifterna stämmer innebär det att omkring 1 220 drönare har flugit mot Moskvaområdet under två separata attacker på bara tre dygn.

Det är en helt annan skala än den som präglade drönarkriget under dess tidigare år.

Jämförelserna måste göras försiktigt. Ryska myndigheter redovisar ibland antalet drönare som varit på väg mot Moskva, ibland antalet nedskjutna i Moskvaområdet och ibland en totalsiffra för hela landet.

Men mönstret är tydligt: attackerna blir större och återkommer oftare.

Ukrainas långdistanskrig växer

Ukraina har under flera år byggt upp en egen arsenal av långräckviddiga drönare som kan slå mot mål hundratals kilometer in på ryskt territorium.

Den avgörande förändringen under 2026 tycks snarare vara förmågan att genomföra mycket stora operationer återkommande.

Data från konfliktorganisationen ACLED som tidigare återgetts av AP visar att Ukrainas långräckviddiga attacker i juli var omkring tre gånger så många som i januari.

Samtidigt byggs de ukrainska drönarförbanden ut.

Le Monde följde i augusti det ukrainska 413:e drönarregementet Raid när förbandet genomförde långdistansoperationer mot Ryssland. Regimentet beskrev hur antalet ukrainska förband med sådan kapacitet vuxit snabbt och att operationerna därför kräver allt större samordning.

Förbandet uppgav också att dess längsta genomförda attack hade nått omkring 1 600 kilometer från Ukrainas gräns.

Det säger något om hur krigets geografi förändrats. Moskva är inte längre ett exceptionellt svårt mål enbart på grund av avståndet.

Utmaningen för Ukraina är i stället att skicka tillräckligt många drönare för att tränga igenom ett av Rysslands mest skyddade luftförsvarsområden.

Därför skickas så många drönare

Stora drönarsvärmar fyller flera funktioner samtidigt.

Ukraina försöker slå mot raffinaderier, oljeanläggningar, försvarsindustri, lager och annan infrastruktur som används i den ryska krigsekonomin.

Men mängden drönare är också ett vapen i sig.

Varje större attack tvingar Ryssland att använda luftvärn och annan försvarskapacitet över ett enormt geografiskt område. Ju fler mål som hotas samtidigt, desto svårare blir det att koncentrera skyddet till exempelvis Moskva, militära anläggningar, raffinaderier och försvarsindustri.

Det är ett problem som blir större när Ukraina kan genomföra attackerna oftare.

Enskilda drönare behöver alltså inte träffa sitt mål för att operationen ska få effekt. Flygplatser kan stängas, civil trafik störas och luftvärnsresurser bindas upp.

Under den tidigare attacken den 16 augusti träffades bland annat Wildberries verksamhet, något Hurbra också har skrivit om i artikeln om Ukrainas attacker mot Wildberries.

Moskva dras allt längre in i kriget

Det finns också en politisk och psykologisk dimension.

För stora delar av den ryska befolkningen har kriget länge kunnat upplevas som geografiskt avlägset. Återkommande attacker mot huvudstadsområdet gör den distansen svårare att upprätthålla.

Flygstopp, varningar, luftförsvar och rapporter om drönare över Moskvas förorter har blivit betydligt vanligare.

Samtidigt är det fortfarande viktigt att skilja mellan den dramatiska omfattningen på attackerna och deras konkreta militära resultat.

Att hundratals drönare skickas mot Moskva betyder inte automatiskt att hundratals mål träffas eller att det ryska luftförsvaret har brutit samman.

Tvärtom visar de ryska siffrorna att stora mängder drönare stoppas.

Men även ett fungerande luftförsvar får ett växande problem om attackerna blir både större och tätare.

Kan det vara en ny fas i drönarkriget?

Den stora förändringen tycks därför inte vara att Ukraina plötsligt har fått räckvidd nog att slå mot Moskva.

Den förmågan har funnits länge.

Det som kan markera en ny fas är skalan, produktionskapaciteten och uthålligheten.

När Rysslands huvudstadsområde enligt ryska myndigheter utsätts för två vågor på omkring 600 drönare vardera inom loppet av tre dygn är det inte längre fråga om enstaka spektakulära operationer.

Det börjar likna ett återkommande långdistanskrig där Ukraina försöker kombinera ekonomiska mål, militär belastning och psykologisk effekt.

Exakt hur många av drönarna som verkligen skickades mot Moskva natten till den 18 augusti går ännu inte att kontrollera oberoende.

Men att Ryssland tvingas hantera allt större ukrainska drönaroperationer långt från fronten råder det betydligt mindre tvekan om.

Reuters rapporterar löpande om attacken och de ryska myndigheternas uppgifter.