DNB redovisar ett resultat före skatt på 13,0 miljarder norska kronor för andra kvartalet 2026. Det var bättre än analytikernas förväntningar, men rapporten innehåller samtidigt tydliga svaghetstecken. Räntenettot sjunker, marginalerna pressas och kostnaderna blev högre än väntat. DNB-aktien föll omkring 3 procent efter rapporten.
DNB rapport Q2 2026 – viktigaste siffrorna
Den norska storbanken redovisade totala intäkter på 22,32 miljarder norska kronor. Det var ungefär i linje med analytikernas prognos på 22,30 miljarder.
Resultatet före skatt uppgick till 13,01 miljarder norska kronor, jämfört med väntade 12,66 miljarder. Vinsten efter skatt blev 9,82 miljarder, en nedgång från 10,44 miljarder under motsvarande kvartal förra året.
| Nyckeltal | Q2 2026 | Förväntat |
|---|---|---|
| Totala intäkter | 22 323 Mkr | 22 298 Mkr |
| Räntenetto | 15 132 Mkr | 15 396 Mkr |
| Rörelsekostnader | 8 989 Mkr | 8 892 Mkr |
| Kreditförluster | 338 Mkr | 740 Mkr |
| Resultat före skatt | 13 008 Mkr | 12 663 Mkr |
Resultatet per aktie sjönk från 6,79 till 6,50 norska kronor.
DNB är ett av flera stora nordiska och amerikanska bolag som rapporterar under den pågående rapportsäsongen. Fler datum finns i Hurbras rapportkalender för andra kvartalet 2026.
Låga kreditförluster räddar resultatet
Den främsta anledningen till att DNB slog vinstprognosen var inte starkare intäkter, utan betydligt lägre kreditförluster än väntat.
Kreditförlusterna uppgick till 338 miljoner norska kronor. Analytikerna hade räknat med 740 miljoner. Skillnaden på drygt 400 miljoner förklarar en stor del av resultatöverskottet.
Kreditkvaliteten är fortsatt stark. Enligt banken ligger 99,4 procent av kreditexponeringarna i de två bästa riskkategorierna. Det finns därmed ännu inga tydliga tecken på att hushåll eller företag fått större problem med att betala sina lån.
För aktiemarknaden är låga kreditförluster positivt, men posten kan variera kraftigt mellan enskilda kvartal. Därför lägger investerarna ofta större vikt vid utvecklingen för räntenettot, marginalerna och kostnaderna.
Räntenettot fortsätter att pressas
Räntenettot, skillnaden mellan vad banken tjänar på utlåning och betalar för sin finansiering, sjönk till 15,13 miljarder norska kronor. Det var under analytikernas prognos på 15,40 miljarder.
Jämfört med motsvarande kvartal förra året har räntenettot minskat från 16,15 miljarder. Nedgången är drygt 6 procent.
Även räntenettomarginalen fortsätter ned. Den sjönk till 1,70 procent, jämfört med 1,74 procent under första kvartalet och 1,85 procent för ett år sedan.
DNB pekar bland annat på hård konkurrens, förändrad kundmix och att en större andel av utlåningen sker inom områden med lägre marginaler.
Banken växer alltså sin utlåning, men tjänar mindre på varje utlånad krona. Den valutajusterade utlåningen ökade med 1,4 procent under kvartalet och 4,3 procent jämfört med förra året.
Starkast var utvecklingen inom stora företag och internationella kunder, där utlåningen ökade med 8,7 procent på årsbasis.
Efter Norges Banks räntehöjning i maj har DNB beslutat om nya kundräntor som träder i kraft i juli. Det kan ge stöd åt räntenettot under kommande kvartal, men påverkar inte siffrorna i den här rapporten.
Kostnaderna blev högre än väntat
DNB:s rörelsekostnader steg till 8,99 miljarder norska kronor. Analytikerna hade räknat med 8,89 miljarder.
Kostnadsökningen beror bland annat på pensionsjusteringar, högre rörliga ersättningar och fortsatt hög aktivitet i verksamheten.
Kostnadsandelen, som visar hur stor del av intäkterna som går åt till att driva banken, steg till 40,3 procent. För ett år sedan låg den på 38,8 procent.
Det är fortfarande ingen alarmerande nivå för en storbank, men utvecklingen går åt fel håll samtidigt som räntenettot minskar.
DNB Carnegie och fondsparandet växer
Rapportens tydligaste styrka vid sidan av de låga kreditförlusterna finns inom provisionsintäkterna.
Provisionsnettot ökade med 10,6 procent jämfört med första kvartalet och 4,6 procent jämfört med förra året. Investmentbankverksamheten DNB Carnegie, kapitalförvaltningen och försäkringsprodukterna bidrog till utvecklingen.
Kapitalförvaltningen noterade ett nettoinflöde på rekordhöga 46,3 miljarder norska kronor under kvartalet. Det förvaltade kapitalet steg till 1 782 miljarder.
Det är viktigt för DNB när intjäningen från traditionell in- och utlåning pressas. Växande intäkter från sparande, rådgivning och investment banking gör banken mindre beroende av räntemarginalerna.
Fullständiga siffror finns i DNB:s officiella rapport för andra kvartalet.
DNB startar nytt återköpsprogram
DNB meddelar även att banken startar ett nytt program för återköp av egna aktier.
Programmet omfattar upp till 1 procent av bankens aktier, motsvarande maximalt 14,4 miljoner aktier. Återköpen får minska bankens kapital med högst 4,76 miljarder norska kronor.
Kärnprimärkapitalrelationen uppgick till 17,4 procent. Det är en procentenhet över den nivå som norska Finansinspektionen förväntar sig och ger DNB utrymme att fortsätta återföra kapital till aktieägarna.
Därför faller DNB-aktien trots vinstslaget
DNB slår analytikernas vinstprognos, men kvaliteten i vinstslaget är inte tillräckligt stark för att övertyga marknaden.
Det svagare räntenettot, de fallande marginalerna och de högre kostnaderna väger tyngre än att kreditförlusterna blev ovanligt låga. Aktien föll därför omkring 3,3 procent under förmiddagshandeln.
Rapporten visar en fortsatt lönsam och välkapitaliserad bank med växande utlåning och stark utveckling inom sparande och investment banking. Samtidigt blir det tydligt att DNB behöver bromsa marginalpressen och hålla bättre kontroll på kostnaderna om vinsten ska börja växa igen.