Iran försöker göra Hormuzsundet till en betydligt större militär fråga. Ryssland har återgått till stora drönaranfall mot Ukraina efter den korta vapenvilan. Israel skapar en särskild militärdomstol för misstänkta 7 oktober-militanter. I Sudan varnar FN för att kriget går in i en farligare drönarfas.

Det är tisdagens krigsbild i korthet. Inte en dag med en enda stor explosion som tar över allt, utan en dag där flera konflikter samtidigt rör sig i fel riktning. Mer kontroll över sjöfart. Mer drönarkrig. Mer juridisk och militär upptrappning.

Iran gör Hormuz till större militär zon

Dagens tyngsta nyhet kommer från Persiska viken.

Iran uppger nu att Hormuzsundet ska ses som en mycket större militär zon än tidigare. Enligt iranska uppgifter handlar det inte längre bara om det smala sundet mellan Iran och Oman, utan om ett större område från Jask i öster till Siri Island i väster.

En officer inom Revolutionsgardets marin beskriver det som en ”stor operativ zon”. Enligt iranska Fars och Tasnim ska området ha utökats från ungefär 20 till 30 miles till 200 till 300 miles.

Det är en ganska enkel signal, men med stora följder. Iran säger i praktiken att man ser ett mycket större havsområde som militärt relevant.

Hormuzsundet är dessutom inte vilket vatten som helst. En stor del av världens oljeexport och flytande naturgas passerar där. Gulfstaternas energiexport, delar av Asiens försörjning och västvärldens energipriser är alla kopplade till att trafiken genom sundet fungerar.

Därför är det här inte bara iransk retorik på en karta. Det är ett sätt att sätta press på USA, Israel, Gulfstaterna och energimarknaden samtidigt.

Iran behöver inte stänga sundet för att skapa oro. Det räcker ofta med att höja den militära osäkerheten runt sjöfarten. Fartyg, försäkringar, energibolag och regeringar reagerar långt innan en full blockad är verklighet.

USA:s krig mot Iran blir dyrare

Samtidigt har Pentagon uppgett att USA:s krig mot Iran hittills har kostat omkring 29 miljarder dollar.

Det är fyra miljarder dollar mer än den senaste uppskattningen i slutet av april.

Den siffran gör konflikten mer konkret. Krig beskrivs ofta genom attacker, robotar och förhandlingar. Men till slut blir det också budget, opinion och uthållighet.

För USA betyder det att Iranfrågan inte bara handlar om militära mål eller säkerhetspolitik. Den handlar också om hur länge Washington kan fortsätta bära kostnaden, och hur länge stödet i amerikansk politik håller.

Det gör Hormuzfrågan ännu viktigare. Om Iran kan göra Persiska viken mer osäker samtidigt som USA:s insats blir dyrare, ökar trycket på Vita huset.

Ryssland anföll Ukraina direkt efter vapenvilan

I Ukraina tog den korta vapenvilan slut på det mest väntade sättet. Ryssland återgick till stora nattliga drönaranfall.

Enligt ukrainska uppgifter skickade Ryssland 216 drönare mot Ukraina under natten efter att vapenvilan löpt ut. Ukraina uppger att 192 av dem sköts ned eller neutraliserades.

Det betyder inte att attacken var ofarlig. Drönare slog ändå mot bostäder, energianläggningar, transportinfrastruktur och en förskola. Minst en person uppges ha dödats och flera skadats.

Den korta vapenvilan varade mellan 9 och 11 maj och var kopplad till årsdagen av Sovjetunionens seger i andra världskriget. Ukraina ville enligt egna uppgifter förlänga den. Moskva gjorde det inte.

Att Ryssland sedan gick tillbaka till massattacker direkt efter vapenvilan säger ganska mycket om läget. Den diplomatiska rörelsen finns där på pappret. Men på marken och i luften fortsätter kriget som tidigare.

Det här är också en del av Rysslands metod. Drönarna är billiga jämfört med robotar, men de tvingar Ukraina att använda luftförsvar, personal och elberedskap natt efter natt. De slår inte alltid ut ett avgörande mål, men de nöter ner landet.

För civila ukrainare betyder det ännu en natt med larm, skador och osäkerhet.

Ryssland testar Sarmat

Ryssland uppger också att landet har genomfört ett lyckat test av den interkontinentala Sarmatroboten.

Det förändrar inte fronten i Ukraina i morgon bitti. Men det passar in i den ryska signaleringen.

Moskva kombinerar fortsatt konventionellt tryck mot Ukraina med återkommande kärnvapenmarkeringar mot väst. Sarmat är en del av den bilden. Den används inte i kriget mot Ukraina, men nämns för att påminna om Rysslands strategiska vapen.

Det är inte första gången Ryssland gör så. Men i kombination med nya drönaranfall efter vapenvilan blir budskapet tydligt: Moskva vill visa att man inte är på väg att backa.

Israel skapar särskild domstol för 7 oktober-fångar

I Israel har parlamentet antagit en lag som skapar en särskild militärdomstol för palestinska militanter som kopplas till Hamas attack den 7 oktober 2023.

Domstolen ska kunna pröva hundratals misstänkta. Förhandlingarna ska kunna vara offentliga, och offer ska kunna närvara. Lagen öppnar också för dödsstraff, även om en sådan dom automatiskt skulle överklagas.

Det här blir en av Israels mest laddade rättsprocesser på mycket länge.

För Israel handlar det om den dödligaste attacken mot landet i modern tid. För kritiker handlar det också om rättssäkerhet, bevisning och risken för att en domstol byggs i direkt skugga av ett nationellt trauma.

Israel håller enligt uppgifter omkring 200 till 300 misstänkta militanter kopplade till attacken. Ännu har inga formella åtal väckts mot dem.

Frågan är därför både juridisk och politisk. Israel vill visa att 7 oktober får ett rättsligt efterspel. Samtidigt kommer processen att granskas hårt, både i regionen och internationellt.

Västbanken fortsätter blöda i skuggan av Gaza

Samtidigt fortsätter våldet på Västbanken och i östra Jerusalem.

UNICEF uppger att minst 70 barn har dödats där sedan början av 2025. Över 800 barn ska ha skadats under samma period.

Det här är en del av kriget som ofta hamnar vid sidan av Gaza, trots att våldet på Västbanken har blivit en egen kris. Räder, skjutningar, attacker, gripanden och bosättarvåld har gjort läget allt mer instabilt.

För Israel är Västbanken en säkerhetsfråga. För palestinierna är det ännu en del av en vardag där rörelsefrihet, säkerhet och framtid krymper.

Och för omvärlden är det en påminnelse om att Gaza inte är hela konflikten. Även när fokus ligger på israeliska operationer i Gaza eller på gisslanfrågan fortsätter Västbanken att förändras.

FN varnar för ny drönarfas i Sudan

Sudan är fortfarande ett av världens mest underskattade krig.

FN:s människorättschef Volker Türk varnar nu för att konflikten går in i en farligare fas med ökad användning av beväpnade drönare. Drönarattacker har spridit sig från Darfur och Kordofan till bland annat Khartoum.

Enligt FN har civila mål och viktig infrastruktur träffats. Den 8 maj dödades 26 civila i attacker i Kordofan.

Sudan har redan slagits sönder av kriget mellan armén och RSF. Miljoner människor har drivits på flykt. Matförsörjningen är pressad. Hjälparbetet är svårt. Stora delar av landet är farliga eller otillgängliga.

När drönare blir en större del av kriget ökar risken för attacker långt från de tydligaste frontlinjerna. Det gör också konflikten svårare att läsa. Fronten är inte bara en plats på kartan. Den kan dyka upp genom en drönare över ett kraftverk, en marknad eller ett bostadsområde.

Det är samma utveckling som syns i flera krig just nu. Billigare drönare gör det möjligt att slå längre bort, oftare och med mindre förvarning.

M23 drar sig tillbaka i Kongo

I östra Kongo har den Rwanda-stödda AFC/M23-rörelsen dragit sig tillbaka från flera viktiga positioner i South Kivu.

Det är en konkret förändring i en konflikt som annars ofta känns fastlåst. Tillbakadragandet kommer efter amerikanskt tryck och efter nya försök att få fart på en fredsprocess.

Det betyder inte att kriget är över. M23 har tidigare tagit kontroll över stora områden i östra Kongo och byggt upp egna strukturer i områden man kontrollerat. Civila har under lång tid tvingats leva med strider, övergrepp, flykt och extrem osäkerhet.

Men dagens rörelse är ändå värd att notera. I en konflikt där mycket länge gått åt fel håll är ett tillbakadragande från viktiga positioner en faktisk händelse, inte bara ännu ett uttalande.

IS slår till i östra Syrien

Islamiska staten har tagit på sig en attack i östra Syrien där två syriska soldater dödades.

Attacken är inte stor jämfört med krigen i Ukraina, Sudan eller Gaza. Men den säger något om Syrien efter alla dessa år. IS är inte borta. Gruppen har inte längre samma territorium som tidigare, men den försöker fortfarande hålla sig kvar genom attacker, bakhåll och lokala celler.

Det gör Syrien till ännu en konflikt som aldrig riktigt lämnar krigslistan. Frontlinjerna är inte lika enkla som förr, men våldet finns kvar.

Dagens bild

Tisdagen handlar framför allt om tre saker.

Iran försöker flytta upp Hormuz på den militära kartan. Ryssland visar att vapenvilan i Ukraina inte blev början på något större lugn. Och flera av de andra krigen fortsätter i samma riktning som blivit allt vanligare: drönare, miliser, juridisk upptrappning och civila som hamnar närmast smällen.

Det är inte en dag där ett krig tar över allt. Det är snarare en dag som visar hur många konflikter som samtidigt håller på att bli svårare att stänga av.

Allt om krig här på HurBra.se.