Donald Trumps förbud mot CNN, MS NOW och Politico har nu fått konkreta följder. Reportrar från samtliga tre medier stoppades vid Vita huset under lördagen den 19 september och fick sina permanenta pressbehörigheter avstängda eller konfiskerade. Medierna signalerar nu att de är beredda att försvara sin rätt till tillträde juridiskt.
Det som på fredagen var ett besked från presidenten blev under lördagen ett faktiskt tillträdesförbud.
CNN:s seniora Vita huset-reporter Betsy Klein, MS NOW:s korrespondent Akayla Gardner och Politicos Cheyenne Haslett hör till journalisterna som nekades tillträde. Händelsen innebär att konflikten inte längre bara gäller vilka medier som får delta vid enskilda presstillfällen, utan också permanenta behörigheter till Vita husets område.
Presskorten slutade fungera vid säkerhetskontrollen
Akayla Gardner hade enligt AP redan passerat två grindar när hennes så kallade hard pass skulle kontrolleras. Då fick hon besked om att behörigheten var inaktiverad.
Hon ombads därefter att lämna över kortet.
En fotograf från MS NOW fick också sin behörighet avstängd. Samtidigt lyckades åtminstone en producent från redaktionen ta sig in, vilket visar att genomförandet under lördagen inte nödvändigtvis såg likadant ut för varje medarbetare.
CNN:s Betsy Klein stoppades på liknande sätt. Hennes pressbehörighet hade inaktiverats och en Secret Service-agent tog hennes kort. Klein uppgav att hon inte fick någon närmare förklaring utan hänvisades vidare till Vita husets pressorganisation.
Även Politico bekräftade att Cheyenne Haslett hade nekats tillträde och fått sitt passerkort taget.
Trump meddelade förbudet dagen före
Donald Trump meddelade den 18 september att CNN, MS NOW och Politico skulle förbjudas från Vita huset med omedelbar verkan.
Presidenten anklagade medierna för att sprida vad han kallar ”fake news”. När han senare fick frågor om beslutet sade han att det inte hade utlösts av en enskild artikel utan av hans syn på mediernas rapportering under en längre tid.
Under fredagen fanns fortfarande stora frågetecken kring vad förbudet egentligen skulle innebära. Journalister från de berörda medierna befann sig då fortfarande inne på Vita husets område.
Lördagens händelser gav ett betydligt tydligare svar.
Behörigheter stängdes av, journalister stoppades och kort samlades in.
Trump har även nämnt New York Times och Washington Post när han kritiserat medier, men det fanns under lördagen inget motsvarande bekräftat besked om att dessa redaktioner omfattades av samma åtgärd.
CNN kallar beslutet olagligt
De tre redaktionerna har reagerat skarpt efter att förbudet började verkställas.
CNN beskriver åtgärden som ett ”illegal assault”, ett olagligt angrepp, på kanalens rätt att bedriva journalistik och bevaka den amerikanska regeringen utan otillbörliga hinder. Det är CNN:s egen juridiska bedömning – frågan har ännu inte prövats slutligt av någon domstol.
Kanalen säger samtidigt att bevakningen av Trumpadministrationen kommer att fortsätta oavsett möjligheten att fysiskt komma in på Vita husets område.
MS NOW säger att redaktionen är beredd att vidta de steg som krävs för att försvara sina rättigheter enligt det första tillägget till USA:s konstitution, First Amendment.
Politicos chefredaktör Jonathan Greenberger har också sagt att redaktionen tänker försvara sina rättigheter och står bakom de reportrar som berörs.
Någon offentlig stämningsansökan från CNN, MS NOW eller Politico hade däremot inte rapporterats när mediernas nya besked kom under lördagen.
Nästa juridiska steg är därför fortfarande öppet.
Det handlar om mer än en plats i presspoolen
En viktig detalj är vilken sorts behörighet som nu har dragits in.
Ett så kallat hard pass är den permanenta pressbehörighet som används av journalister som regelbundet bevakar Vita huset. Den gör det möjligt att komma in på området utan att varje besök behöver hanteras som ett separat tillträde.
Det skiljer sig från frågan om vem som får följa med i en begränsad presspool eller närvara i ett litet utrymme som Ovala rummet, där antalet journalister av praktiska skäl kan vara mycket begränsat.
Just den skillnaden kan bli central om konflikten når domstol.
Amerikanska domstolar har tidigare slagit fast att Vita huset får ha regler för pressackreditering, men också att beslut om permanent pressaccess inte får fattas helt godtyckligt. Samtidigt finns betydligt större utrymme att välja vilka journalister som får delta när bara några få platser finns tillgängliga vid ett visst presidentframträdande.
Frågan i det här fallet kan därför komma att handla om huruvida Vita huset har dragit in generell pressaccess på grund av innehållet i de berörda mediernas journalistik.
Tidigare konflikter har hamnat i domstol
Trumpadministrationer har tidigare hamnat i rättsliga strider om pressbehörigheter.
2018 drogs CNN-reportern Jim Acostas permanenta pass in efter en uppmärksammad presskonferens. En federal domare beordrade senare Vita huset att återställa behörigheten medan tvisten behandlades.
Året därpå stängdes journalisten Brian Karems hard pass av efter en konfrontation i samband med ett evenemang i Vita huset. Även den konflikten nådde domstol, där frågan bland annat handlade om vilka regler journalisten på förhand hade kunnat förväntas känna till.
Under Trumps nuvarande presidentperiod har dessutom Associated Press hamnat i en separat tvist med Vita huset efter att nyhetsbyrån fortsatt använda namnet Gulf of Mexico i sin rapportering. AP fick inledningsvis rätt i delar av processen, medan senare domstolsbeslut samtidigt har lämnat Vita huset större handlingsutrymme för vissa små och selektiva presidentarrangemang.
Det finns därför redan en juridisk bakgrund som både medierna och Vita huset kan komma att hänvisa till.
Det betyder däremot inte att tidigare domar automatiskt avgör den nya konflikten.
Presskåren protesterar mot beslutet
White House Correspondents’ Association har ställt sig bakom de berörda journalisterna och argumenterar för att tillträdet till presidentmakten inte ska bero på om presidenten uppskattar en redaktions rapportering.
Även andra pressorganisationer har kritiserat beslutet och beskrivit möjligheten att välja bort medier på grund av deras journalistiska innehåll som en fråga om pressfrihet.
Vita huset har samtidigt inte presenterat någon mer detaljerad offentlig förklaring till varför just de aktuella permanenta behörigheterna drogs in. Administrationen har i stället hänvisat till Trumps tidigare uttalanden om mediernas rapportering.
Det gör att motiven bakom själva verkställigheten sannolikt kommer att få stor betydelse om en juridisk process inleds.
Förbudet har gått från besked till praktisk verklighet
Skillnaden mellan fredagen och lördagen är tydlig.
När Trump först meddelade förbudet var det fortfarande oklart hur långt det skulle gå och hur det skulle genomföras. Ett dygn senare hade reportrar från CNN, MS NOW och Politico stoppats vid Vita huset och permanenta presskort hade tagits tillbaka.
Hur många individuella journalister som slutligen kommer att omfattas är ännu inte klarlagt.
Det är inte heller avgjort om någon av de tre redaktionerna kommer att lämna in en stämningsansökan eller hur snabbt en sådan process i så fall kan inledas.
Men själva förbudet är inte längre bara ett uttalande från presidenten. För CNN, MS NOW och Politico har det nu fått konkreta konsekvenser för möjligheten att arbeta inne på Vita husets område.