Christine Lagarde lämnar posten som chef för Europeiska centralbanken den 7 februari 2027. Beskedet kommer nästan nio månader innan hennes mandat löper ut. Nu inleder EU arbetet med att hitta en efterträdare – samtidigt som flera andra tunga poster inom ECB ska tillsättas på nytt.
Avgången bekräftades torsdagen den 29 oktober av Europeiska centralbanken (ECB) och Europeiska rådets ordförande António Costa.
Lagarde har lett ECB sedan november 2019 och skulle enligt den ursprungliga planen ha suttit kvar till den 31 oktober 2027. I stället avslutar hon uppdraget den 7 februari.
Hon fortsätter att leda centralbanken fram till avgången. Någon officiell förklaring till varför hon lämnar posten i förtid har inte presenterats.
António Costa meddelar att arbetet med att utse en ny ECB-chef inleds omedelbart. Målet är att säkerställa en ordnad övergång och ha en efterträdare klar innan Lagarde slutar.
Så utses Christine Lagardes efterträdare
Det är Europeiska rådet, där EU-ländernas stats- och regeringschefer ingår, som fattar det slutliga beslutet om vem som ska leda ECB.
Först ska euroländerna enas om en kandidat. Därefter lämnar EU:s ministerråd en formell rekommendation, och både Europaparlamentet och ECB-rådet ska höras.
Det slutliga beslutet fattas av euroländernas stats- och regeringschefer med förstärkt kvalificerad majoritet.
Den nya ordföranden får ett mandat på åtta år och kan inte väljas om.
Sverige deltar inte i den avgörande omröstningen eftersom landet inte använder euron.
Europeiska rådets ordförande har betonat vikten av att processen genomförs skyndsamt. Däremot finns ännu inget officiellt datum för när nästa ECB-chef ska presenteras.
Två namn pekas ut som favoriter
Enligt Reuters tillhör Nederländernas tidigare centralbankschef Klaas Knot och Spaniens tidigare centralbankschef Pablo Hernández de Cos de främsta kandidaterna.
Knot ledde den nederländska centralbanken mellan 2011 och 2025 och har lång erfarenhet av ECB:s penningpolitiska arbete.
Hernández de Cos var tidigare chef för Spaniens centralbank och leder numera Bank for International Settlements, BIS.
Även Bundesbankchefen Joachim Nagel och Europeiska investeringsbankens chef Nadia Calviño har förekommit i spekulationerna.
Det finns dock ingen officiellt fastställd kandidatlista. Uppgifterna om favoriter bygger på bedömningar och rapportering, inte på beslut från EU:s ledare.
Tre tunga ECB-poster förändras under våren
Lagardes avgång sammanfaller med ett större ledarskifte inom Europeiska centralbanken.
Isabel Schnabel, som ingår i ECB:s direktion, lämnar sitt uppdrag den 3 januari 2027 för en tjänst inom Internationella valutafonden, IMF.
Dessutom löper chefsekonomen Philip Lanes mandat ut den 31 maj.
Det innebär att tre av de sex platserna i ECB:s direktion berörs av avgångar eller mandatförändringar under loppet av fem månader.
Därmed handlar de kommande utnämningarna om betydligt mer än ett enskilt chefsbyte. Flera av personerna som ska forma euroområdets penningpolitik under kommande år kommer att utses under en koncentrerad period.
Viktigt vägval för Europas ekonomi
Lagarde har lett ECB genom några av de mest turbulenta ekonomiska åren i modern tid.
Under hennes tid har centralbanken hanterat coronapandemin, inflationschocken efter Rysslands invasion av Ukraina och stora svängningar i både inflation och räntor.
ECB höjde i september räntan till 2,50 procent när stigande energipriser åter satte press på penningpolitiken.
Nästa ECB-chef kommer därför att behöva hantera en svår balans mellan att hålla tillbaka inflationen och att undvika att den ekonomiska tillväxten bromsas alltför kraftigt.
Samtidigt väntar frågor om statsfinanser, finansiell stabilitet och centralbankens oberoende.
ECB:s ordförande bestämmer dock inte räntorna ensam. Besluten fattas gemensamt av ECB-rådet, där även euroländernas nationella centralbankschefer ingår.
Ett byte av ordförande innebär därför inte automatiskt en förändring av penningpolitiken.
För Sverige är utvecklingen ändå betydelsefull. ECB:s räntebeslut påverkar bland annat valutakurser, finansieringskostnader och efterfrågan i euroområdet, som är en viktig marknad för svenska exportföretag.
Den stigande inflationen i euroområdet gör dessutom frågan om centralbankens framtida inriktning särskilt aktuell.
Uppgifter om nytt uppdrag för Lagarde
Vad Christine Lagarde ska göra efter avgången är ännu inte officiellt klarlagt.
Reuters rapporterade tidigare i oktober att hon är aktuell för en ledande roll inom World Economic Forum, organisationen bakom det årliga ekonomiska mötet i Davos.
Enligt nyhetsbyråns källor har organisationen diskuterat möjligheten att utse henne till ny ordförande.
Något sådant beslut har däremot inte bekräftats.
Avgången kommer också inför det franska presidentvalet våren 2027. Tidpunkten innebär att Frankrikes nuvarande president Emmanuel Macron kan delta i förhandlingarna om nästa ECB-chef innan presidentvalet genomförs.
Det har väckt frågor om de politiska övervägandena bakom tidpunkten, men någon sådan förklaring har inte bekräftats av Lagarde eller ECB.
Det som nu står klart är att Europas mäktigaste centralbank får en ny ledare tidigare än planerat – och att EU:s regeringar behöver enas om vem som ska ta över mitt under ett ekonomiskt känsligt skede.