Christa Pike ska enligt planen avrättas i Tennessee den 30 september 2026. Guvernören har nekat henne nåd och USA:s högsta domstol har avslagit hennes sista begäran om uppskov. Om avrättningen genomförs blir hon den första kvinnan som avrättas i delstaten på mer än 200 år.

Avrättningen är planerad till klockan 10.00 lokal tid på Riverbend Maximum Security Institution i Nashville. Det motsvarar klockan 17.00 svensk tid.

Pike, 50, dömdes till döden för mordet på 19-åriga Colleen Slemmer 1995. De senaste försöken att stoppa avrättningen har bland annat handlat om Pikes låga ålder vid brottet, hennes uppväxt och psykiska hälsa samt invändningar mot hur Tennessee genomför avrättningar med dödlig injektion.

Högsta domstolen nekade Christa Pike uppskov

USA:s högsta domstol avslog den 29 september både Pikes begäran om att skjuta upp avrättningen och hennes begäran om att domstolen skulle ta upp hennes fall.

Domstolens korta beslut innehåller ingen utförlig motivering.

Beskedet kom dagen efter att Tennessees guvernör Bill Lee meddelat att han inte tänker omvandla Pikes dödsstraff. Pike hade begärt att straffet skulle ändras till livstids fängelse utan möjlighet till villkorlig frigivning.

De två besluten är viktiga att hålla isär.

En nådeansökan till guvernören är inte ytterligare en vanlig domstolsprövning av skuldfrågan. Det är en möjlighet för den verkställande makten att ingripa trots att domstolsprocessen i övrigt har avslutats.

Högsta domstolens beslut innebär samtidigt inte att domstolen i detalj har tagit ställning till samtliga argument som Pike och hennes advokater har fört fram. Domstolen valde att inte stoppa avrättningen eller ta upp målet till ny prövning.

Vad gjorde Christa Pike?

Christa Pike var 18 år när Colleen Slemmer dödades i Knoxville den 12 januari 1995.

Pike och Slemmer deltog båda i Job Corps, ett amerikanskt utbildningsprogram för unga. Pike åtalades tillsammans med Tadaryl Shipp och Shadolla Peterson efter mordet.

Pike dömdes 1996 för överlagt mord och konspiration till mord. Juryn beslutade att hon skulle dömas till döden.

Shipp dömdes till livstids fängelse. Peterson, som samarbetade med åklagarna och vittnade, fick ett betydligt lindrigare straff.

Mordet beskrevs i rättsprocessen som mycket brutalt. För förståelsen av den nuvarande rättsstriden är de grafiska detaljerna däremot mindre viktiga än vad som senare hänt med Pikes dödsdom.

En detalj som ofta återkommer i rapporteringen är en symbol som skars in i Slemmers kropp. Uppgiften har ibland använts för att beskriva mordet som satanistiskt. Det är en förenkling som bör behandlas försiktigt. Uppgifterna om vem som gjorde markeringen och vilken betydelse den hade har inte varit entydiga.

Därför bad Pike om nåd

Pikes advokater har inte byggt den senaste nådeansökan på att hon skulle vara oskyldig.

Argumentet har i stället varit att dödsstraffet bör omvandlas till livstids fängelse.

Försvaret har bland annat pekat på att Pike bara var 18 år när mordet begicks och på senare forskning om hur hjärnan fortsätter att utvecklas hos unga vuxna.

Nådeansökan har också tagit upp hennes uppväxt. Försvaret har beskrivit en barndom präglad av allvarliga övergrepp, försummelse och instabilitet.

Advokaterna har dessutom hänvisat till psykisk ohälsa och uppgifter om bland annat posttraumatiskt stressyndrom och bipolär sjukdom.

Argumenten innebär inte att någon domstol har slagit fast att Pike saknade ansvar för mordet. Hennes dom har stått kvar genom en lång rad rättsliga prövningar.

Guvernör Bill Lee valde efter att ha granskat nådeansökan att inte ingripa.

Colleen Slemmers familj har motsatt sig att Pike beviljas nåd. Slemmers mamma har också uppgett att hon tänker närvara vid avrättningen.

Christa Pike har också försökt stoppa metoden

En separat del av rättsstriden har handlat om själva avrättningen.

Tennessee använder dödlig injektion med pentobarbital. Pike har försökt få avrättningen stoppad med hänvisning till att metoden i hennes fall skulle innebära en oacceptabel risk för svårt lidande.

Hennes advokater har bland annat pekat på en blodsjukdom och problem med hennes vener. De har också lyft hennes psykiska tillstånd och förhållandena under tiden omedelbart före en avrättning.

Delstaten har bestridit att riskerna når upp till den nivå som krävs för att avrättningen ska strida mot USA:s konstitution.

Frågan har blivit särskilt aktuell efter problem vid en annan avrättning i Tennessee tidigare under 2026. Avrättningen av Tony Carruthers avbröts när personalen inte lyckades etablera den reservinfart som protokollet krävde. Guvernören gav därefter Carruthers ett års uppskov.

I Pikes fall har domstolarna däremot inte kommit fram till att de medicinska invändningarna är tillräckliga för att stoppa verkställigheten.

Kan avrättningen fortfarande stoppas?

Formellt finns det fortfarande möjligheter till ett mycket sent ingripande.

En domstol kan besluta om uppskov om en ny rättslig grund uppstår. Guvernören har också omfattande befogenheter när det gäller nåd och tillfälliga uppskov i dödsstraffsmål.

Men utgångsläget timmarna före den planerade avrättningen är tydligt.

Guvernören har redan sagt nej till nåd och USA:s högsta domstol har nekat Pike det uppskov hon begärde.

Det finns därför inget beslut som i nuläget hindrar Tennessee från att genomföra avrättningen.

Den som vill följa den formella rättsprocessen kan se handlingarna och domstolens senaste beslut i USA:s högsta domstols ärende om Christa Pike.

Första kvinnan på mer än 200 år

Om avrättningen genomförs får den också historisk betydelse.

Christa Pike skulle bli den första kvinnan som Tennessee avrättar på mer än 200 år.

Exakt vem som var den senaste kvinnan och exakt vilket år den avrättningen genomfördes är mer osäkert än vad vissa uppgifter ger intryck av. Äldre historiska register är ofullständiga och det finns forskning som ifrågasätter delar av den etablerade historieskrivningen.

Det säkrare konstaterandet är därför att Tennessee inte har avrättat en kvinna på mer än två århundraden.

Kvinnor utgör över huvud taget en mycket liten andel av dem som avrättas i USA. Sedan det moderna amerikanska dödsstraffssystemet började användas efter 1976 har bara ett litet antal kvinnor avrättats.

Ett annat dödsstraffsmål fick motsatt utveckling

Amerikanska dödsstraffsmål kan förändras även mycket långt efter den ursprungliga domen, men omständigheterna skiljer sig kraftigt mellan fallen.

I ett annat uppmärksammat fall släpptes Douglas Stewart Carter efter mer än fyra decennier sedan ny DNA-bevisning och andra omständigheter förändrat rättsläget. Hurbra har tidigare skrivit om hur Douglas Stewart Carter släpptes efter 41 år.

I Pikes fall finns ingen motsvarande utveckling i skuldfrågan. De senaste försöken att stoppa avrättningen har framför allt handlat om nåd, hennes ålder och bakgrund samt om själva avrättningsmetoden.

Efter guvernörens besked och Högsta domstolens avslag är planen därför fortfarande att Christa Pike ska avrättas i Tennessee den 30 september.