Över 72 000 människor tog sig in i den spanska enklaven Ceuta från Marocko under två dygn i slutet av juli och minst 100 människor dog. Nu säger Spaniens premiärminister Pedro Sánchez att nätverk med kopplingar till Ryssland och Israel bidrog till den desinformation som omgav krisen. Men den offentliga bevisningen är betydligt starkare för att falska uppgifter spreds och förstärktes än för att de båda länderna faktiskt låg bakom själva migrantströmmen.
Det som hände i Ceuta den 30 och 31 juli var en av de största plötsliga migrationskriserna vid EU:s yttre gräns på flera år.
På bara två dagar korsade över 72 000 människor gränsen från Marocko till den spanska enklaven. Situationen blev så allvarlig att Spanien satte in militära resurser och snabbt begärde stöd från EU.
Minst omkring 100 människor har bekräftats döda i samband med försöken att ta sig över. Humanitära organisationer har uppskattat den totala dödssiffran på båda sidor av gränsen till 141.
Nu har krisen fått en betydligt större geopolitisk dimension.
Pedro Sánchez säger att analyser från spanska myndigheter och EU:s utrikestjänst EEAS pekar på nätverk med kopplingar till Ryssland och Israel som deltog i spridningen av information kring händelserna.
Han kopplar själv påverkan till Spaniens utrikespolitiska linje, framför allt stödet till Ukraina och regeringens hårda kritik mot Israel över kriget i Gaza.
Men bilden är mer komplicerad än att Ryssland och Israel skulle ha organiserat tiotusentals människor och skickat dem mot EU:s gräns.
Det är inte vad den offentliga bevisningen visar.
Sánchez pekar ut ryska och israeliska nätverk
I en intervju med Cadena SER den 31 augusti tog Sánchez för första gången öppet upp kopplingen mellan Ceutakrisen och utländska informationsnätverk.
Han hänvisade bland annat till analyser från EEAS och sade att nätverk med kopplingar till både Ryssland och Israel hade deltagit i informationsspridningen.
Sánchez ställde också frågan om Spanien utsatts för påverkan som en konsekvens av landets internationella positioner.
Spanien har varit en tydlig europeisk anhängare av Ukraina sedan den ryska fullskaliga invasionen och har samtidigt blivit ett av EU-länderna som starkast kritiserat Israels krigföring i Gaza.
Men Sánchez gjorde samtidigt en viktig reservation.
Att nätverk har kopplingar till ett land betyder enligt honom inte automatiskt att landets regering ligger bakom.
Det finns alltså inget offentligt spanskt påstående om att Kreml eller den israeliska regeringen direkt skulle ha planerat massövergången.
Det är en viktig skillnad.
Falskt budskap spreds om Spaniens gräns
Det finns däremot mycket starka belägg för att felaktig information om möjligheten att ta sig in i Ceuta spreds snabbt före massövergången.
Bakgrunden var ett avgörande i Spaniens högsta domstol.
Domstolens beslut gällde personer som simmade in till Ceuta och Melilla och slog fast att de inte kunde omfattas av den särskilda form av omedelbart återförande som Spanien tidigare hade använt direkt vid gränsen.
Det innebar däremot inte att människor som nådde Ceuta automatiskt fick stanna i Spanien.
Vanliga återvändandeförfaranden kunde fortfarande inledas och personer kunde skickas tillbaka.
På sociala medier förvandlades avgörandet till ett betydligt enklare och mer explosivt budskap.
I praktiken spreds påståenden om att Spanien inte längre kunde skicka tillbaka den som lyckades ta sig in i Ceuta.
Det skapade bilden av ett tillfälligt öppet fönster där det skulle vara möjligt att ta sig in i EU och sedan stanna.
Spridningen exploderade precis före krisen
Den spanska faktagranskningsorganisationen Maldita har analyserat mer än 1 100 arabiskspråkiga Facebookinlägg om domen.
Under veckorna efter domstolsbeslutet var aktiviteten relativt begränsad.
Sedan förändrades allt.
Den 28 och 29 juli började mängden inlägg öka kraftigt. Den 30 juli, samma dag som den stora migrantströmmen mot Ceuta tog fart, exploderade spridningen.
Bara den dagen identifierades 695 relevanta Facebookinlägg.
Ett identiskt budskap om vad domen skulle innebära publicerades mer än 215 gånger.
Inläggen om domen fick sammanlagt över 150 000 reaktioner, omkring 14 000 kommentarer och fler än 7 000 delningar i över 200 Facebookgrupper.
Det gör det svårt att beskriva sociala medier som en perifer faktor.
Tusentals människor utsattes samtidigt för samma missvisande budskap om att möjligheten att nå Spanien plötsligt hade förändrats.
Facebook och Whatsapp användes för organisering
Det finns också belägg för att sociala medier användes mer direkt för att organisera resan mot gränsen.
Maldita identifierade minst 21 Facebookgrupper där planer på att ta sig till Ceuta diskuterades.
Redan den 27 juli publicerades en länk till en Whatsappgrupp i en Facebookgrupp med närmare 200 000 medlemmar.
I grupperna diskuterades bland annat tidpunkter, transport, platser och sätt att närma sig gränsen.
Facebook fungerade i flera fall som en öppen rekryteringsyta medan mer detaljerad planering fortsatte i Whatsapp.
Det innebär inte att en enda aktör styrde mobiliseringen.
Men det visar att steget mellan information på nätet och fysisk rörelse mot gränsen var verkligt.
Det är också den del av Ceutakrisen som gör händelsen särskilt intressant ur ett europeiskt säkerhetsperspektiv.
Felaktig information på nätet kan i det här fallet ha bidragit till att tiotusentals människor på mycket kort tid rörde sig mot samma EU-gräns.
Vad finns det för belägg mot Ryssland?
Den ryska kopplingen är tydligast när det gäller förstärkningen av krisen efter att den hade börjat.
Ryskanknutna informationsnätverk, däribland Pravda-nätverket och Rybar, började snabbt sprida berättelser om händelserna i Ceuta.
En central berättelse var att Europa utsattes för en organiserad migrantattack och att EU saknade kontroll över sina gränser.
Material från den typen av konton ska på kort tid ha nått hundratusentals visningar.
Det passar också väl in i tidigare ryska informationsoperationer där migration, kriminalitet och politisk splittring i Europa har använts för att förstärka konflikter inom EU.
Men här kommer en avgörande begränsning.
Den ryskanknutna aktiviteten är betydligt lättare att dokumentera när krisen redan var ett faktum.
Det finns däremot inte offentlig bevisning som visar att ryska aktörer skapade de ursprungliga arabiskspråkiga migrantgrupperna, skrev de första inläggen om den spanska domen eller organiserade människorna som tog sig till gränsen.
Ryssland kan alltså kopplas till informationsmiljön runt krisen.
Det är något annat än att bevisa att Ryssland skapade krisen.
Israeliska konton angrep Spanien
Även den israeliska kopplingen är offentlig, men ser annorlunda ut.
När Ceutakrisen hade brutit ut började israeliska och starkt proisraeliska konton använda situationen för att attackera Spanien politiskt.
Den 31 juli fick kampanjen bland annat spridning under hashtaggen #FreeCeuta.
Budskapet var att Spanien inte kunde kritisera Israel samtidigt som landet självt kontrollerade Ceuta och Melilla på den afrikanska kontinenten.
Israels dåvarande FN-ambassadör Danny Danon publicerade själv ett inlägg där de spanska enklaverna beskrevs i koloniala termer.
Inlägget nådde över fem miljoner visningar.
Det är ett konkret exempel på hur krisen användes av en israelisk politisk aktör i konflikten med Spanien.
Men även här finns ett stort steg mellan det som kan visas och det Sánchez antyder.
Att israeliska konton förstärkte eller politiserade krisen är inte samma sak som att de fick marockanska migranter att bege sig mot Ceuta.
Den delen är inte offentligt belagd.
Spanien har ännu inte visat hela beviskedjan
Det största problemet med de spanska anklagelserna är därför attributionen.
Sánchez hänvisar till EEAS och spanska analyser, men någon offentlig Ceuta-specifik rapport där EU redovisar vilka konton som identifierats, hur nätverken kopplats till Ryssland och Israel eller vilken roll de hade före själva massövergången har inte presenterats.
Det betyder att flera delar måste hållas isär.
Det är väl dokumenterat att falsk information om den spanska domen spreds.
Det är väl dokumenterat att migranter organiserade sig via sociala medier.
Det finns dokumentation av rysk informationsförstärkning.
Det finns dokumentation av israeliska och proisraeliska aktörer som använde krisen i propagandasyfte.
Men någon offentlig beviskedja som binder ihop allt detta till en koordinerad operation från Ryssland eller Israel finns ännu inte.
Israel har också avvisat anklagelserna kraftigt.
Utrikesminister Gideon Sa’ar anklagade Sánchez för att sprida lögner efter intervjun.
Marocko pekas inte ut av Spanien
En annan viktig del är vem Spanien inte anklagar.
Sánchez säger att spanska säkerhetsmyndigheter och underrättelsetjänsten CNI inte har information som tyder på att den marockanska staten låg bakom massövergången.
Han har samtidigt beskrivit samarbetet med Rabat under krisen som gott.
Marockanska säkerhetsstyrkor stoppade enligt Spanien också tusentals ytterligare personer från att nå gränsen.
Det skiljer den här krisen från Ceutakrisen den 30 juli, där frågan om Marockos agerande snabbt hamnade i centrum.
Misstanken mot Rabat är ändå politiskt känslig.
2021 tog sig tusentals människor in i Ceuta under en tidigare diplomatisk konflikt mellan Spanien och Marocko. Spanien anklagade då indirekt Marocko för att ha minskat gränskontrollen som ett påtryckningsmedel.
Den erfarenheten gör att varje stor migrantström mot Ceuta automatiskt väcker frågan om migration används politiskt.
Den här gången pekar Madrid i stället mot informationspåverkan.
En fysisk kris kan börja digitalt
Det är också här Ceuta får en betydelse långt utanför Spanien.
Europa har redan erfarenhet av att migration används i geopolitisk konflikt.
Belarus har exempelvis anklagats av EU för att aktivt flyga in och transportera migranter mot gränserna till Polen, Litauen och Lettland för att sätta politisk press på unionen.
Det var en mycket konkret form av påverkan.
Staten hjälpte människor att ta sig fram till gränsen.
Ceuta visar en möjlig annan modell.
En felaktig juridisk uppgift sprids digitalt. Sociala grupper börjar organisera resor. Tusentals människor tror samtidigt att möjligheten att ta sig in i EU har förändrats. Utländska informationsnätverk förstärker sedan berättelser som passar deras egna politiska intressen.
Resultatet kan bli precis lika fysiskt.
Gränspolis, militär, sjukvård, mottagningssystem och hela EU:s gränspolitik kan utsättas för press genom information som började som inlägg på Facebook eller Whatsapp.
EU behandlar redan frågan som ett säkerhetsproblem
EU:s inrikesministrar höll redan den 4 augusti ett särskilt möte om situationen.
Spanien, EU-kommissionen och EEAS redovisade då sina bedömningar av utvecklingen.
Meta och TikTok aktiverade också särskilda krisrutiner tillsammans med faktagranskare för att snabbare kunna identifiera och hantera falska uppgifter som riskerade att få fler människor att försöka ta sig över gränsen.
Spanien har dessutom begärt stöd från Frontex, Europol och EU:s asylmyndighet.
Den 25 augusti gick den spanska regeringen ytterligare ett steg och klassade situationen i Ceuta som en fråga av intresse för nationell säkerhet.
Flera departement och CNI har därefter samlats i den fortsatta hanteringen.
Det är alltså inte längre bara en migrationsfråga.
Spanien behandlar nu Ceuta som en kombination av migration, nationell säkerhet och möjlig utländsk informationspåverkan.
Den stora frågan är vem som satte kedjan i rörelse
Sánchez anklagelse är därför allvarlig även om bevisläget ännu inte räcker till för de mest långtgående slutsatserna.
Det finns redan en tydlig kedja från felaktig information till digital organisering och vidare till fysisk rörelse mot EU:s yttre gräns.
Det är i sig betydelsefullt.
Den olösta frågan är vem som satte kedjan i rörelse.
Om Spanien senare kan visa att externa statsanknutna nätverk medvetet spred den ursprungliga desinformationen för att driva människor mot Ceuta skulle fallet närma sig något betydligt större än vanlig propaganda.
Det skulle innebära att informationspåverkan kan användas för att direkt skapa tryck mot en fysisk EU-gräns.
Men där är bevisningen inte ännu.
I intervjun med Cadena SER gör Sánchez själv den distinktionen genom att säga att kopplade nätverk inte automatiskt innebär att en regering står bakom.
Det är också den gräns som de offentliga uppgifterna hittills klarar.
Ryssland och Israel kan knytas till informationsstriden om Ceuta.
Att de skapade migrantkaoset är fortfarande inte bevisat.