Centerpartiet vill se en regering över blockgränsen, men utan Vänsterpartiet. Nu pekar partisekreteraren Hannes Hervieu på det nya mittenstyret i Region Stockholm som en möjlig lösning även för Sverige. De fem samarbetspartierna skulle faktiskt få egen majoritet i riksdagen. Problemet är att flera av dem säger nej till en sådan regering.

Fredagen den 23 oktober lyfte Centerpartiets partisekreterare Hannes Hervieu fram den nya politiska uppgörelsen i Region Stockholm som ett exempel på hur partier från olika block kan samarbeta.

I regionen har Socialdemokraterna, Centerpartiet, Miljöpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna enats om ett gemensamt styre. Vänsterpartiet står utanför.

– Det är klart att det här är ett föredöme på många sätt, säger Hervieu till Aftonbladet.

Han är samtidigt tydlig med Centerpartiets inställning till den nationella regeringsbildningen.

– Vänsterpartiet ska inte sitta i regering.

Uttalandena kommer inför måndagens möte mellan Centerledaren Elisabeth Thand Ringqvist och talmannen Andreas Norlén, då hon ska redovisa resultatet av sina sonderingar.

Stockholmsmodellen skulle ge majoritet i riksdagen

Det nya styret i Region Stockholm presenterades den 21 oktober. De fem partierna har tillsammans 80 av regionfullmäktiges 149 mandat och därmed en egen majoritet.

Enligt Region Stockholms presentation av det nya styret ska regionfullmäktige sammanträda den 3 november för att bland annat utse regionråden.

Samarbetet är särskilt intressant eftersom samma fem partier också skulle ha majoritet i Sveriges riksdag.

En nationell regering med samma sammansättning skulle alltså ha tolv mandat fler än vad som krävs för egen majoritet.

Men det finns en avgörande skillnad mellan att räkna mandat och att faktiskt bilda regering.

Kristdemokraterna och Liberalerna har hittills motsatt sig en regering under Magdalena Anderssons ledning. Även Miljöpartiet har invändningar mot det aktuella mittenalternativet.

KD-ledaren Ebba Busch upprepade under fredagen sitt motstånd mot Centerpartiets regeringsförslag.

Det regionala samarbetet visar att partierna kan nå överenskommelser över blockgränsen, men innebär inte att deras riksorganisationer har enats om regeringsfrågan.

Därför vill Centerpartiet hålla V utanför

Centerpartiets motstånd mot Vänsterpartiet handlar framför allt om skillnader i ekonomisk politik, säkerhetspolitik och utrikespolitik.

Partiet vill ha en regering som kan föra en politik i den politiska mitten och anser inte att Vänsterpartiet bör få ministerposter.

Vänsterpartiet har samtidigt krävt att få ingå i regeringen för att stödja ett nytt regeringsunderlag. Partiet vill inte nöja sig med att stå utanför regeringen och enbart bidra med sina röster.

Det skapar en låsning mellan två partier som båda kan bli avgörande för Magdalena Anderssons möjligheter att återvända som statsminister.

Hervieu öppnar däremot för att Centerpartiet skulle kunna acceptera en socialdemokratisk enpartiregering, förutsatt att den driver en politik som C kan ställa sig bakom.

Det är en viktig skillnad. Centerpartiets nej till Vänsterpartiet gäller deltagande i regeringen och innebär inte nödvändigtvis att varje form av parlamentariskt samarbete är utesluten.

Flera möjliga regeringar – men ingen uppgörelse

De politiska låsningarna har blivit tydliga under höstens regeringsförhandlingar.

En regering med S, C, MP och V skulle samla 176 mandat. Den skulle därmed ha en knapp majoritet, men förutsätter att Centerpartiet accepterar Vänsterpartiets regeringsmedverkan.

Stockholmsalternativet med S, C, MP, KD och L skulle få en betydligt större majoritet, men kräver att framför allt KD och L ändrar inställning till en socialdemokratiskt ledd regering.

Ytterligare en möjlighet är att Socialdemokraterna bildar regering ensamt eller tillsammans med färre partier och söker stöd i riksdagen. Då behöver tillräckligt många andra partier avstå från att rösta nej vid statsministeromröstningen.

Även en regering ledd av Ulf Kristersson är ett alternativ, men det tidigare Tidöunderlagets 173 mandat räcker inte för egen majoritet.

Hurbra har tidigare gått igenom de låsta regeringsförhandlingarna efter Thand Ringqvists partiledarsamtal.

Under fredagen har inte någon av dessa möjligheter utvecklats till en bekräftad överenskommelse.

Avgörande möte med talmannen på måndag

Elisabeth Thand Ringqvist ska träffa talmannen Andreas Norlén måndagen den 26 oktober klockan 10.00.

Då ska hon redovisa vad hennes kontakter med de andra partiledarna har lett fram till. Därefter väntas talmannen lämna information om nästa steg i regeringsbildningen.

Hervieu vill inte berätta vad samtalen hittills har gett eller vilka kontakter som eventuellt fortsätter under helgen.

Samtidigt har Ebba Busch markerat sitt motstånd mot en S-ledd mittenregering, vilket gör vägen till en uppgörelse med samma fem partier som i Stockholm fortsatt svår.

Måndagens möte är därför inte någon garanti för att en ny statsministerkandidat kan presenteras. Talmannen kan behöva fortsätta sonderingarna innan ett nytt förslag läggs fram för riksdagen.