Svenska Fotbollförbundet vill skärpa reglerna för huvudtränare i svensk elitfotboll. Målet är att stoppa klubbar som använder en licensierad tränare som formellt ansvarig medan någon annan i praktiken leder laget. Förslaget kan påverka flera klubbar inför säsongen 2027, däribland IFK Göteborg och Östers IF.

Regeländringen gäller framför allt hur en huvudtränares ansvar ska definieras. Redan i dag måste huvudtränare i Allsvenskan, Superettan och Damallsvenskan uppfylla särskilda utbildningskrav. Problemet är att det ibland har varit svårt att avgöra vem som faktiskt ansvarar för laget när flera tränare delar på uppgifterna.

Nu vill Svenska Fotbollförbundet (SvFF) täppa till den möjligheten. Beslut om förslaget väntas den 27 november 2026 och de nya bestämmelserna är tänkta att börja gälla den 1 februari 2027.

SvFF vill stoppa upplägg med bulvantränare

Bakgrunden är att svenska klubbar har kunnat organisera sina tränarstaber på ett sätt där en person har den formella huvudtränartiteln och den utbildning som krävs, samtidigt som en annan tränare sköter stora delar av det praktiska arbetet.

Upplägget brukar beskrivas som bulvantränarskap eller shadow coaching.

I en intervju med Fotbollskanalen den 28 oktober förklarar SvFF:s tävlingschef Axel Fägerhall att de nuvarande reglerna har lämnat utrymme för olika tolkningar. Förbundet vill tydliggöra vilka arbetsuppgifter som ingår i huvudtränarrollen och samtidigt anpassa det svenska regelverket till Uefas bestämmelser.

Det innebär däremot inte att en huvudtränare måste utföra allting själv. Assisterande tränare ska fortfarande kunna leda träningsmoment, arbeta med taktiska detaljer och företräda klubben i olika sammanhang.

Skillnaden är att det ska bli tydligare vem som har det verkliga huvudansvaret.

Fyra uppgifter ska avgöra vem som är huvudtränare

I förslaget till elitlicensreglemente för 2027 preciseras fyra centrala ansvarsområden som ska ligga till grund för bedömningen av vem som är lagets huvudtränare.

Det handlar om:

1. Laguttagningar: Ansvar för vilka spelare som tas ut till matcher.
2. Taktik och träning: Ansvar för lagets taktiska inriktning och träningsarbete.
3. Ledning av laget: Ansvar för spelare och tränarstab i omklädningsrummet och den tekniska zonen.
4. Mediefrågor: Det övergripande ansvaret för lagets mediekontakter.

Förbundet ska göra en samlad bedömning av ansvarsfördelningen. Att en assisterande tränare exempelvis håller en presskonferens innebär inte automatiskt att personen betraktas som huvudtränare.

Det avgörande blir hur klubben faktiskt fördelar ansvar och befogenheter, inte enbart vilken titel som står på papperet.

Skillnaden mellan reglerna 2026 och 2027

För Allsvenskan, Superettan och Damallsvenskan handlar utbildningskravet om Uefa Pro-licens eller att huvudtränaren har påbörjat den utbildningen.

Det är alltså inte själva licensnivån som skärps genom förslaget. Förändringen handlar främst om hur klubbarna får använda sina tränarorganisationer.

De fullständiga ändringarna finns i Svenska Fotbollförbundets möteshandlingar inför representantskapet.

IFK Göteborg kan behöva anpassa tränarorganisationen

IFK Göteborg är ett av de tydligaste aktuella exemplen på en klubb där utbildningskraven har påverkat tränarorganisationen.

Under hösten har Magnus Edlund fått rollen som formell huvudtränare eftersom han har den Uefa Pro-licens som krävs. Samtidigt har Joachim Björklund fortsatt att ha en ledande roll i lagets sportsliga arbete.

Björklund saknar ännu den utbildningsbehörighet som krävs för att själv stå som huvudtränare på den här nivån.

Klubben har dessutom uttryckt en vilja att fortsätta samarbetet med Björklund under 2027. Hans möjligheter att själv uppfylla huvudtränarkraven är därför en viktig fråga inför nästa säsong.

För att kunna vara behörig behöver han bli antagen till och påbörja Uefa Pro-utbildningen. Något definitivt antagningsbesked har ännu inte presenterats.

Hurbra har tidigare rapporterat om IFK Göteborgs planer på en fortsättning med Joachim Björklund och den kvarstående licensfrågan.

Det nya förslaget betyder inte att IFK Göteborg redan har brutit mot några regler. Däremot kan en tydligare definition av huvudtränarens arbetsuppgifter påverka hur klubben organiserar ledarstaben framöver.

Även Östers IF kan beröras

Östers IF är en annan klubb där tränarorganisationen har väckt frågor om ansvarsfördelningen.

Daniel Friberg har haft en ledande roll i lagets dagliga verksamhet samtidigt som Christian Järdler har haft uppdraget som tillfällig manager.

Även här blir den avgörande frågan hur ansvar och arbetsuppgifter faktiskt är fördelade.

Om en person fungerar som huvudtränare i praktiken måste den personen också uppfylla de behörighetskrav som gäller för rollen.

Det är däremot för tidigt att slå fast att Öster behöver göra en viss förändring. Först måste förslaget antas, och därefter får klubbarnas faktiska tränarorganisationer bedömas enligt bestämmelserna.

Örebro SK:s friande beslut visar problemet med dagens regler

Ett tidigare ärende kring Örebro SK visar varför SvFF vill förtydliga regelverket.

Hösten 2025 prövades klubbens tränarorganisation med Bernhard Nilsson och Patrik Haginge av Svenska Fotbollförbundets disciplinnämnd.

Frågan var om den formellt ansvarige huvudtränaren verkligen hade det ansvar som reglerna krävde.

Haginge hade bland annat synts tydligt i matchcoachningen och skött mediekontakter. Men disciplinnämnden konstaterade att detta inte i sig bevisade att Nilsson saknade det övergripande huvudtränaransvaret.

Örebro SK friades den 7 oktober 2025.

En central del av beslutet var att de svenska bestämmelserna inte tillräckligt tydligt angav vilka arbetsuppgifter huvudtränaren personligen behövde ansvara för.

Disciplinnämnden pekade dessutom på att Uefas regelverk var mer precist.

Det friande beslutet illustrerar därmed svårigheten som SvFF nu försöker lösa. Om reglerna tydligare beskriver huvudtränarens ansvar blir det också lättare att avgöra om en klubb verkligen följer utbildningskraven.

Vad händer om en klubb bryter mot reglerna?

Kravet på en behörig huvudtränare är en del av elitlicenssystemet. Det är ett så kallat A-kriterium, vilket innebär att det har stor betydelse för möjligheten att få elitlicens.

Om en klubb inte uppfyller kravet kan det därför få konsekvenser vid licensprövningen. I allvarliga fall kan en utebliven uppfyllelse innebära att elitlicens inte beviljas.

Det betyder inte att varje avvikelse automatiskt leder till en sådan konsekvens.

Regelverket innehåller bland annat möjligheter att hantera vakanta tränarfunktioner. Normalt finns en period på 60 dagar för att tillsätta en behörig tränare när en sådan funktion blir vakant.

Det finns även bestämmelser om särskilda skäl och hur brister ska bedömas.

För klubbarna handlar förändringen därför främst om att kunna visa att den person som anges som huvudtränare också har det ansvar som rollen kräver.

Beslut väntas den 27 november

SvFF:s representantskap ska behandla förslaget den 27 november 2026.

Om ändringarna godkänns är avsikten att de nya bestämmelserna träder i kraft den 1 februari 2027, inför nästa svenska fotbollssäsong.

Förslaget berör Allsvenskan, Superettan och Damallsvenskan, men motsvarande förtydliganden föreslås även för Ettan och Elitettan.

Fram till beslutet gäller de nuvarande bestämmelserna. Klubbar med delade tränaruppdrag eller huvudtränare som ännu inte har rätt utbildningsbehörighet får därmed anledning att se över ansvarsfördelningen inför 2027.