Från den 1 september 2026 blir det enklare för många brottsoffer att få ersättning efter en skadeståndsdom. Den stora förändringen är att du i de fall som omfattas av de nya reglerna inte längre först måste försöka få gärningspersonen att betala innan du ansöker hos Brottsoffermyndigheten. Försäkringsersättning måste däremot fortfarande utredas.

Det här ändras den 1 september 2026

Den som utsatts för brott kan få skadestånd utdömt av domstol. Problemet har varit att en dom inte automatiskt betyder att pengarna faktiskt kommer.

Om gärningspersonen inte betalar har brottsoffret enligt den tidigare ordningen normalt behövt försöka få in skadeståndet, ofta genom Kronofogden, innan brottsskadeersättning från staten kan bli aktuell.

Från den 1 september 2026 ändras den ordningen för de fall som omfattas av de nya reglerna.

Har du fått ditt skadestånd prövat genom en dom som vunnit laga kraft kan du i normalfallet gå vidare till Brottsoffermyndigheten utan att först försöka få pengarna från gärningspersonen.

Före 1 september 2026	Från 1 september 2026
Brottsoffret behöver normalt först försöka få gärningspersonen att betala.	Brottsoffret behöver i de nya fallen inte först driva in skadeståndet från gärningspersonen.
Kronofogdens utredning om betalningsförmåga kan behövas.	Brottsoffermyndigheten kan pröva ersättningen direkt utifrån bland annat skadeståndsdomen.
Försäkringsersättning ska kontrolleras.	Försäkringsersättning ska fortfarande kontrolleras.

Staten tar efter en utbetalning över rätten att kräva gärningspersonen på motsvarande belopp. Det blir alltså staten i stället för brottsoffret som får bära en större del av arbetet med att försöka få tillbaka pengarna.

Betyder en skadeståndsdom att staten betalar hela beloppet?

Nej.

Det här är en viktig skillnad.

Domstolen beslutar vilket skadestånd gärningspersonen ska betala. Brottsoffermyndigheten prövar därefter om du har rätt till brottsskadeersättning enligt brottsskadelagen.

De två beloppen kan därför skilja sig åt.

Brottsskadeersättning omfattar vissa typer av skador och har egna regler om bland annat försäkringsersättning, jämkning och högsta ersättningsnivåer.

För kränkningsersättning och särskild anhörigersättning finns dock ett starkt skydd för den nivå som domstolen redan har fastställt när den prövat beloppet i sak.

Vem kan få brottsskadeersättning?

Brottsskadeersättning kan bli aktuell för den som har utsatts för brott och drabbats av en skada.

I ett vanligt fall krävs bland annat att brottet har polisanmälts och att den utsatta i rimlig utsträckning har medverkat till att brottet kunnat utredas.

Om gärningspersonen är känd och allmänt åtal har väckts ska skadeståndskravet enligt de nya reglerna som huvudregel ha prövats av domstol.

Domen måste dessutom ha vunnit laga kraft. Det betyder att den inte längre kan överklagas på vanligt sätt.

Det finns undantag, till exempel när ett straffrättsligt förfarande avslutas på annat sätt eller när det funnits giltiga skäl till att skadeståndsfrågan inte har kunnat prövas i domstol.

Det är därför klokt att begära skadestånd redan under brottmålet när det är möjligt.

Kan man få ersättning om gärningspersonen är okänd?

Ja, i vissa fall.

Brottsskadeersättning kräver inte alltid att en viss person har dömts. Om gärningspersonen är okänd kan Brottsoffermyndigheten ändå pröva ansökan om utredningen ger tillräckligt stöd för att skadan har uppkommit genom brott.

Det innebär exempelvis att ett nedlagt polisärende inte automatiskt utesluter ersättning.

Myndigheten måste däremot kunna bedöma att det faktiskt är fråga om en brottsskada.

Försäkringen måste fortfarande prövas

Den nya lagen tar bort ett viktigt hinder, men den gör inte Brottsoffermyndigheten till första betalare i alla situationer.

Försäkringsersättning ska fortfarande räknas av.

Har du rätt till ersättning från en försäkring måste den frågan därför normalt redas ut innan Brottsoffermyndigheten kan besluta hur stor brottsskadeersättningen ska bli.

Det kan exempelvis handla om:

• överfallsskydd i hemförsäkringen
• olycksfallsförsäkring
• försäkring genom arbetsgivare
• försäkring genom fackförbund
• försäkring som gäller genom någon annan i hushållet
• försäkringar kopplade till skola eller kommun

Den praktiska skillnaden efter den 1 september är alltså framför allt att du i de nya fallen slipper försöka driva in skadeståndet från gärningspersonen innan staten prövar ersättningen.

Du slipper inte reda ut eventuell försäkringsersättning.

Vilka skador kan ge brottsskadeersättning?

Brottsskadeersättning kan omfatta flera olika delar.

Personskada

Personskada kan vara både fysisk och psykisk.

Ersättning kan bland annat lämnas för:

• vård- och behandlingskostnader
• inkomstförlust
• sveda och värk
• bestående besvär
• ärr
• medicinsk invaliditet

Även exempelvis kläder och glasögon som du bar när personskadan inträffade kan i vissa fall omfattas av reglerna om personskada.

För 2026 är schablonbeloppet för sveda och värk under akut sjukdomstid 3 200 kronor per månad för den som är sjukskriven.

Kränkning

Kränkningsersättning kan bli aktuell när ett brott inneburit ett allvarligt angrepp på den utsattas person, frihet eller frid.

Det kan till exempel handla om:

• misshandel
• rån
• sexualbrott
• olaga hot
• hemfridsbrott
• vissa andra allvarliga integritetskränkningar

Den lägsta nivån för kränkningsersättning är 8 000 kronor. Någon lagstadgad övre gräns finns inte.

Särskild anhörigersättning

En person som stod någon särskilt nära kan i vissa situationer få särskild anhörigersättning om den närstående har dödats genom ett uppsåtligt brott eller genom grov oaktsamhet.

Sakskador och ekonomiska förluster

Här är möjligheterna mer begränsade.

Att någon exempelvis har stulit pengar, förstört egendom eller genomfört ett bedrägeri betyder inte automatiskt att staten ersätter förlusten.

För sakskador och rena ekonomiska skador finns särskilda villkor och undantag.

Det är särskilt viktigt för den som har fått skadestånd efter ett bedrägeri: en skadeståndsdom innebär inte i sig att Brottsoffermyndigheten kommer att betala tillbaka hela den ekonomiska förlusten.

Hur stora belopp kan man få 2026?

Brottsskadelagen innehåller flera olika beloppsgränser.

För personskada kan brottsskadeersättning som engångsbelopp som mest uppgå till 20 prisbasbelopp.

Prisbasbeloppet 2026 är 59 200 kronor. Det ger ett högsta engångsbelopp på:

1 184 000 kronor

Livränta kan som mest uppgå till tre prisbasbelopp per år, vilket med 2026 års prisbasbelopp motsvarar:

177 600 kronor per år

För sakskada och ren förmögenhetsskada är det sammanlagda taket tio prisbasbelopp, alltså:

592 000 kronor

Beloppen är tak. Hur mycket en enskild person faktiskt får beror på vilken skada som har uppstått, skadeståndsdomen, eventuella försäkringar och Brottsoffermyndighetens prövning.

Så ansöker du hos Brottsoffermyndigheten

Ansökan om brottsskadeersättning görs hos Brottsoffermyndigheten.

Myndigheten har en digital ansökan där du kan legitimera dig elektroniskt. Det går även att ansöka på blankett.

Du behöver normalt inte själv ordna alla handlingar från domstol och polis. Brottsoffermyndigheten kan ofta hämta exempelvis dom och förundersökning.

Däremot kan du behöva lämna in underlag som styrker din skada och dina kostnader, till exempel:

• läkarintyg
• kvitton
• uppgifter om inkomstförlust
• försäkringsbeslut
• andra handlingar som visar vilka kostnader eller besvär brottet orsakat

På Brottsoffermyndighetens information om hur du ansöker finns den aktuella ansökningsvägen och information om vilka handlingar som kan behövas.

Måste man gå till Kronofogden efter 1 september?

Inte först, om ditt fall omfattas av de nya reglerna.

Det är just detta som är reformens kärna.

Du ska inte längre behöva vänta på att gärningspersonens betalningsförmåga utreds och därefter visa att skadeståndet inte går att driva in innan Brottsoffermyndigheten kan pröva din rätt till brottsskadeersättning.

Har allmänt åtal däremot väckts före den 1 september 2026 kan de äldre reglerna fortfarande gälla.

Gäller de nya reglerna brott som hände före 1 september?

Ja, de kan göra det.

Det avgörande är inte i första hand när brottet begicks.

Övergångsreglerna utgår i stället från när allmänt åtal väcktes.

Om åtal väcks den 1 september 2026 eller senare kan de nya reglerna därför bli tillämpliga även om själva brottet begicks tidigare.

Om allmänt åtal väcktes före den 1 september ska de äldre bestämmelserna däremot fortfarande tillämpas på de delar som omfattas av övergångsregeln.

Vad har hänt?	Vilka regler gäller?
Brottet skedde före 1 september, men åtal väcks efteråt	De nya reglerna kan gälla
Åtal väcktes före 1 september, domen kommer senare	Äldre regler gäller för de berörda bestämmelserna
Åtal och dom är från tiden före 1 september	Äldre regler gäller
Brottet sker efter 1 september	Nya regler gäller

Det går därför inte att säga att alla gamla brott faller utanför reformen.

Åtalsdatumet är den viktiga gränsen.

Hur lång tid har man på sig att ansöka?

Huvudregeln är att en ansökan om brottsskadeersättning ska komma in inom tre år.

Om det finns en dom räknas tiden normalt från den dag då domen fick laga kraft.

Om åtal inte har väckts kan tidsfristen i stället räknas från exempelvis den dag då förundersökningen avslutades.

För personer som utsatts för brott som barn finns särskilda regler. En ansökan kan i sådana fall göras fram till 21-årsdagen.

Det är ändå klokt att ansöka så snart skadeståndsfrågan och försäkringsfrågan är tillräckligt utredda.

Vad händer om gärningspersonen senare får pengar?

Om Brottsoffermyndigheten betalar ut ersättning övertar staten rätten att kräva gärningspersonen på motsvarande del av skadeståndet.

Brottsoffret behöver alltså inte själv fortsätta bära risken för att gärningspersonen saknar pengar just när domen meddelas.

Det är en av de viktigaste tankarna bakom förändringen: möjligheten att få ersättning ska i mindre utsträckning bero på gärningspersonens ekonomi.

Kort svar: så fungerar brottsskadeersättning från 1 september

Har du utsatts för brott och fått skadestånd utdömt ska du först se till att domen har vunnit laga kraft och kontrollera vilken ersättning du kan få från försäkring.

Om ditt fall omfattas av de nya reglerna behöver du däremot inte längre först försöka driva in skadeståndet från gärningspersonen innan du ansöker hos Brottsoffermyndigheten.

För den som undrar vad som händer när en gärningsman inte betalar sitt skadestånd är förändringen därför tydlig:

från den 1 september 2026 kan staten i fler fall pröva brottsoffrets ersättning direkt, medan staten själv får ta över arbetet med att kräva gärningspersonen på pengarna.