BRICS-länderna kräver större makt i IMF och Världsbanken samtidigt som arbetet med egna gränsöverskridande betalningar trappas upp. Inför helgens toppmöte i New Delhi växer frågan om blocket steg för steg håller på att skapa ett finansiellt system som är mindre beroende av dollarn och de västdominerade institutionerna.

BRICS kräver större inflytande

Finansministrar och centralbankschefer från BRICS-länderna gick på fredagen den 11 september ut med ett gemensamt krav på reformer av det globala finanssystemet.

Budskapet är att tillväxt- och utvecklingsekonomiernas ökade betydelse i världsekonomin måste synas tydligare i institutioner som Internationella valutafonden, IMF, och Världsbanken.

BRICS vill se större representation och mer inflytande för de framväxande ekonomierna och efterlyser institutioner som är mer representativa, transparenta och ansvariga.

Utspelet kommer precis före BRICS-toppmötet i New Delhi den 12–13 september och riktar ljuset mot en konflikt som pågått länge: världsekonomin har förändrats kraftigt, men maktfördelningen i flera av de institutioner som byggdes efter andra världskriget har förändrats betydligt långsammare.

IMF:s röstfördelning står i centrum

IMF är ett tydligt exempel.

USA har omkring 16,5 procent av rösterna i fonden. Kina har drygt 6 procent och Indien omkring 2,6 procent.

Eftersom större förändringar av IMF:s kvoter kräver 85 procents majoritet innebär USA:s röstandel i praktiken att Washington ensamt kan stoppa en reform som landet motsätter sig.

Det är just den typen av maktförhållande som BRICS vill förändra.

När IMF senast genomförde sin stora kvotöversyn beslutades en ökning av de totala kvoterna med 50 procent. Men pengarna fördelades proportionellt efter den befintliga modellen. Länder som redan hade en viss andel fick alltså i stort sett behålla samma relativa position.

Resultatet blev mer resurser till IMF, men ingen större omfördelning av makten.

Nu pågår arbetet inför nästa översyn, där frågan om hur röstandelarna bättre ska spegla dagens världsekonomi åter står på bordet.

BRICS bygger samtidigt egna betalningsvägar

Samtidigt som BRICS kräver större inflytande i det befintliga systemet arbetar gruppen med något som på längre sikt kan minska beroendet av samma system.

Finansministrarna vill att BRICS Payment Task Force fortsätter utveckla lösningar för snabbare, billigare och säkrare gränsöverskridande betalningar mellan medlemsländerna.

Det kan bland annat handla om att koppla samman nationella snabba betalningssystem och på sikt även centralbanksdigitala valutor.

Indien är en av de starkaste drivkrafterna bakom arbetet.

Tanken är att exempelvis en betalning mellan Indien och Brasilien i större utsträckning ska kunna ske direkt mellan de två ekonomierna, utan att först passera genom flera banker och i vissa fall växlas via dollar.

Det skulle kunna minska både kostnader och tidsåtgång.

Ingen gemensam BRICS-valuta

Det är däremot viktigt att skilja betalningsprojektet från idén om en gemensam BRICS-valuta.

Någon sådan valuta står inte inför lansering.

Indiens centralbank har betonat att arbetet fortfarande befinner sig på diskussionsstadiet och att flera olika tekniska modeller utvärderas.

Indiska företrädare har också markerat att målet inte är att ersätta dollarn.

Det handlar snarare om att skapa fler alternativ för handel inom BRICS och minska behovet av att använda dollar som mellanled i varje transaktion.

Tidigare idéer om en gemensam BRICS-valuta har därmed hamnat längre ned på dagordningen medan mer praktiska betalningslösningar fått större fokus.

Ett parallellt system växer ändå fram

Även utan en gemensam valuta har BRICS redan byggt flera finansiella strukturer vid sidan av IMF och Världsbanken.

New Development Bank är det tydligaste exemplet.

Banken skapades av BRICS som ett komplement till de etablerade utvecklingsbankerna och har ett auktoriserat kapital på 100 miljarder dollar. Den kan finansiera projekt både i internationella och lokala valutor.

Därutöver finns Contingent Reserve Arrangement, en reservmekanism på upp till 100 miljarder dollar som är tänkt att hjälpa medlemsländer vid betalningsbalansproblem.

Den har hittills inte utvecklats till något verkligt alternativ till IMF, men konstruktionen visar riktningen.

BRICS bygger inte ett helt nytt globalt finanssystem från grunden. Gruppen bygger däremot fler egna delar som gör medlemsländerna mindre beroende av befintliga västledda institutioner.

Dollarn är fortfarande överlägsen

Att BRICS arbetar för större finansiell självständighet betyder inte att dollarns ställning är på väg att försvinna snabbt.

Dollarn finns fortfarande på ena sidan av närmare 90 procent av all handel på valutamarknaden.

Den står dessutom för omkring 57 procent av världens rapporterade valutareserver.

Den kinesiska renminbin är långt efter.

Det innebär att avståndet mellan dollarn och potentiella utmanare fortfarande är mycket stort.

Men BRICS behöver inte ersätta dollarn globalt för att förändra hur den används.

Om en större andel av handeln mellan exempelvis Kina, Indien, Brasilien, Saudiarabien och andra BRICS-ekonomier kan göras direkt i lokala valutor minskar efterfrågan på dollar i just dessa transaktioner.

Det kan över tid få betydelse även om dollarn förblir världens dominerande reservvaluta.

Större BRICS ger frågan mer tyngd

BRICS har dessutom vuxit.

Gruppen består nu av elva medlemsländer och representerar en mycket stor del av världens befolkning och omkring 40 procent av den globala ekonomin mätt med köpkraftsjusterad BNP.

Det gör varje försök att förändra internationella betalningsflöden betydligt mer intressant än när samarbetet huvudsakligen bestod av Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika.

Flera av de nya medlemsländerna är dessutom stora energiproducenter eller viktiga handelsnav.

Om mer handel med råvaror, energi och industrivaror börjar faktureras och avvecklas i andra valutor än dollar kan förändringen successivt få större effekt.

Men BRICS är långt ifrån en enad finansunion

Samtidigt finns stora hinder.

BRICS är inte en motsvarighet till EU och medlemsländerna har inte någon gemensam centralbank, gemensam valuta eller gemensam finanspolitik.

Relationen mellan Kina och Indien är periodvis spänd.

Medlemsländerna har också mycket olika ekonomiska system, kapitalmarknader, valutor och geopolitiska intressen.

Iran och Ryssland har ett starkt intresse av alternativ till västliga betalningssystem eftersom länderna utsätts för omfattande sanktioner.

Indien, Brasilien och flera andra medlemsländer har samtidigt starka ekonomiska relationer med både USA och Europa och har betydligt mindre intresse av att förvandla BRICS till ett renodlat anti-västligt block.

Det gör att de mest långtgående idéerna ofta är svåra att genomföra.

Vad betyder det för europeiska företag?

För europeiska företag kan ett mer fragmenterat finansiellt system både ge möjligheter och skapa nya problem.

Om betalningar mellan BRICS-länder blir snabbare och billigare kan det även underlätta handeln för europeiska företag med verksamhet i dessa länder.

Men utvecklingen kan samtidigt innebära att företagen behöver hantera fler valutor och fler betalningssystem.

Det ökar behovet av valutasäkring, lokal bankinfrastruktur och kunskap om olika nationella regelverk.

Ett svenskt eller europeiskt företag kan exempelvis fortfarande behöva följa EU:s sanktioner mot Ryssland eller Iran även om en betalning tekniskt kan genomföras via ett nytt BRICS-system.

Nya betalningsvägar gör alltså inte sanktioner irrelevanta.

Kan förändra maktbalansen utan att ersätta systemet

Det mest sannolika är därför inte att BRICS inom kort river upp det nuvarande globala finanssystemet.

En gradvis förändring är mer realistisk.

BRICS kan öka användningen av lokala valutor, bygga egna betalningssystem, använda New Development Bank mer och samtidigt pressa IMF och Världsbanken att ge tillväxtekonomier större inflytande.

På så sätt kan blocket få större finansiell handlingsfrihet utan att behöva skapa en gemensam valuta eller ett fullständigt parallellt system.

Det är också där helgens toppmöte i New Delhi blir viktigt.

Om medlemsländerna kan enas om konkreta nästa steg för betalningarna blir BRICS-utmaningen mot dagens finansiella ordning mer än politiska deklarationer.

Och ju större del av handeln mellan några av världens största ekonomier som kan genomföras utan de traditionella dollarbaserade betalningsvägarna, desto mer förändras också spelplanen för banker, valutor och företag långt utanför BRICS.