Tre timmar på Lidingöloppets 30 kilometer är en bra tid. Men resultat från tio upplagor visar att svaret blir betydligt mer intressant än så. Runt 3.06 motsvarar ungefär mitten av hela startfältet, 2.45 placerar dig ungefär bland den snabbaste fjärdedelen och den som går under 2.30 är uppe på en nivå som bara omkring var åttonde löpare når.
Inför Lidingöloppet den 26 september 2026 har vi gått igenom resultat och årsstatistik från tio jämförbara upplagor. Det ger ett konkret svar på hur tider från två till fyra timmar faktiskt står sig mot tiotusentals andra löpare.
Så bra är din tid på Lidingöloppet
Den enklaste måttstocken är att jämföra med hela startfältet. Då framträder ganska tydliga prestationsnivåer.
| Sluttid | Placering i fältet | Nivå |
|---|---|---|
| 2.00 | Cirka topp 1 % | Exceptionellt |
| 2.15 | Cirka topp 4 % | Mycket starkt |
| 2.30 | Cirka topp 12 % | Utmärkt motionärstid |
| 2.45 | Cirka topp 26 % | Klart bra |
| 3.00 | Cirka topp 43 % | Bra |
| 3.30 | Cirka topp 75 % | Vanlig motionärstid |
| 4.00 | Cirka topp 92 % | Bakre delen av fältet |
Procenten i tabellen visar ungefär hur stor andel av deltagarna som brukar vara snabbare.
Det går därför att sätta ganska användbara gränser:
Under tre timmar är bra. Under 2.45 är mycket bra. Under 2.30 är en riktigt stark motionärsprestation. Runt 2.15 är man uppe bland de snabbaste få procenten av startfältet.
Två timmar är en helt annan nivå. Den tiden ligger ungefär kring topp en procent och ska inte betraktas som ett normalt motionärsmål.
Mediantiden ligger runt 3 timmar och 6 minuter
När de tio jämförbara loppen vägs samman hamnar medianen för hela startfältet ungefär på 3 timmar och 6 minuter.
Det betyder att ungefär hälften går snabbare och hälften långsammare.
Snittiden är något långsammare, omkring 3 timmar och 9 minuter. Det är väntat. Ett mindre antal långa sluttider drar upp genomsnittet, medan medianen bättre beskriver den typiska löparen.
För den som bara vill ha ett enda riktmärke är medianen därför mer användbar:
Springer du Lidingöloppet på omkring 3.05–3.10 befinner du dig ungefär mitt i det stora 30-kilometersfältet.
En sluttid precis under tre timmar innebär alltså inte bara en psykologiskt snygg gräns. Den innebär också att du normalt är snabbare än en majoritet av deltagarna.
Är tre timmar en bra tid på Lidingöloppet?
Ja.
En sluttid på exakt tre timmar är ungefär 43:e percentilen räknat från toppen, vilket betyder att omkring 43 procent brukar vara snabbare och cirka 57 procent långsammare.
Du slår med andra ord mer än halva startfältet.
Men könsfördelningen förändrar bilden tydligt.
Bland män ligger tre timmar ungefär vid medianen. En man på tre timmar är alltså ungefär mitt i det manliga startfältet.
Bland kvinnor är tre timmar däremot en betydligt starkare prestation. Där motsvarar tiden ungefär den snabbaste fjärdedelen.
Samma sluttid betyder olika mycket för män och kvinnor
Skillnaderna blir stora redan kring vanliga motionärstider.
| Tid | Ungefärlig nivå |
|---|---|
| 2.00 | Topp cirka 1 % män, under 1 % kvinnor |
| 2.15 | Topp cirka 5 % män, 1 % kvinnor |
| 2.30 | Topp cirka 16 % män, 4 % kvinnor |
| 2.45 | Topp cirka 32 % män, 11 % kvinnor |
| 3.00 | Topp cirka 50 % män, 25 % kvinnor |
| 3.30 | Topp cirka 81 % män, 59 % kvinnor |
| 4.00 | Topp cirka 95 % män, 83 % kvinnor |
Här blir det tydligt varför en generell lista över ”bra tider” aldrig berättar hela sanningen.
För en man är 2.45 ungefär en prestation i den snabbaste tredjedelen. För en kvinna är samma sluttid ungefär topp tio procent.
På samma sätt är 3.30 en ganska vanlig tid i det totala motionsfältet men fortfarande snabbare än en stor del av kvinnorna som fullföljer.
Det betyder inte att kön är det enda som ska vägas in. Ålder, löpbakgrund, träningsmängd och erfarenhet av kuperad terräng kan förändra bedömningen minst lika mycket för den enskilda löparen.
Silvermedaljen visar hur hög nivån är
Lidingöloppets klassiska silvermedalj ger ett annat användbart riktmärke.
För att klara medaljtiden krävs:
- Män: 2.15
- Kvinnor: 2.38
Över tioårsperioden har ungefär sex procent av löparna inom respektive kön klarat sin silvergräns.
Det gör medaljen till ett betydligt starkare prestationsmått än att bara gå under tre timmar.
En man som springer på 2.15 befinner sig ungefär bland de fem snabbaste procenten. För kvinnor är 2.38 kalibrerat på ungefär motsvarande prestationsnivå.
Silvermedaljen är alltså inte bara en historisk tradition. Statistiken visar att den fortfarande markerar en verkligt hög motionsnivå.
2.30 på Lidingöloppet är riktigt snabbt
Två och en halv timme kan vid första anblicken låta som en ganska naturlig mellannivå mellan två och tre timmar.
Resultaten visar något annat.
En sluttid på 2.30 placerar löparen ungefär bland de snabbaste 12 procenten totalt.
Bland män handlar det ungefär om topp 16 procent. Bland kvinnor är prestationen närmare topp fyra procent.
Det här är därför en betydligt starkare tid än många motionärer kanske föreställer sig.
För att hålla 2.30 krävs ett genomsnitt på fem minuter per kilometer om loppet hade varit exakt 30 kilometer och platt. På Lidingö tillkommer både extra distans, kraftig kupering och terräng.
Att hålla ihop det tempot över hela loppet är därmed en prestation långt över normal motionsnivå.
2.45 är en bra gräns för en riktigt stark motionär
För många ambitiösa löpare är 2.45 kanske en mer realistisk nästa stora gräns.
Tiden placerar dig ungefär bland den snabbaste fjärdedelen av hela startfältet.
Det är tillräckligt snabbt för att tydligt skilja sig från medianlöparen, men fortfarande långt från elitnivå och de allra snabbaste motionslöparna.
2.45 är därför en användbar gräns om man vill beskriva en prestation som mycket bra snarare än bara bra.
3.30 är fortfarande en helt normal Lidingöloppstid
Det är lätt att få en skev bild av ett lopp genom träningsforum, sociala medier och löpargrupper där de mest engagerade löparna är överrepresenterade.
Resultaten ger ett nyttigare perspektiv.
En tid kring 3.30 ligger bakom ungefär tre fjärdedelar av hela startfältet, men det är fortfarande en vanlig sluttid bland tusentals motionärer.
Lidingöloppet är långt och kuperat. Många deltagare springer loppet för att klara distansen, inte för att tävla om en viss percentil.
Fyra timmar placerar löparen längre bak i resultatlistan, men även det innebär att man har genomfört tre mycket krävande mil på en bana som inte är jämförbar med tre mil landsväg.
Resultaten varierar mer mellan år än man kan tro
En annan anledning att inte använda ett enda års resultat som facit är att startfältet förändras.
Medianen 2025 låg exempelvis omkring 3.06, medan den 2023 var närmare 3.11.
Skillnader på några minuter är normala även om banan i grunden är densamma.
Väder kan påverka, men det går inte att förklara varje förändring med regn, temperatur eller underlag. Startfältets sammansättning förändras också. Vissa år lockar fler mycket vana löpare, andra år ser deltagarmixen annorlunda ut.
Trängsel, banförhållanden och hur stort fältet är kan dessutom påverka enskilda löpares möjligheter att hålla sitt optimala tempo.
Därför bygger våra prestationsnivåer inte på ett enskilt lopp utan på tio jämförbara upplagor: 2015–2019 och 2021–2025.
Pandemiåret 2020 är borttaget eftersom upplägget och deltagarantalet skilde sig för mycket från ett normalt Lidingölopp.
Totalt ger perioden ett underlag på över 120 000 fullföljda lopp.
Det gör slutsatserna betydligt stabilare än en jämförelse mot förra årets resultatlista.
Åldern förändrar vad som är en bra tid
En 25-åring och en 70-åring bör naturligtvis inte bedöma samma sluttid på samma sätt.
Här blir de historiska åldersrekorden särskilt illustrativa.
På herrsidan ligger rekordet för 70-åringar på omkring 2.28. För 75-åringar ligger rekordet strax över tre timmar och även rekordet för 80-åringar är omkring tre timmar.
På damsidan ligger rekordet för 70-åringar under 2.45, medan rekordet för 75-åringar är drygt 3.10.
Det visar hur snabbt värdet av samma sluttid förändras med ålder.
En man på tre timmar ligger ungefär mitt i det totala manliga startfältet. En mycket äldre löpare på samma tid kan däremot prestera på nivå med de bästa som någonsin sprungit i sin ålder.
Det är därför klokare att använda huvudtabellen som svar på frågan ”hur bra är jag jämfört med hela Lidingöloppet?” än som ett absolut mått på den individuella prestationen.
Hur mycket svårare är Lidingöloppet än 30 kilometer på väg?
Lidingöloppets 30-kilometersbana är betydligt mer krävande än namnet antyder.
Den innehåller omkring 522 höjdmeter och är dessutom något längre än exakt 30 kilometer. Beroende på startposition handlar det om ungefär 30,2–30,3 kilometer.
Men den största skillnaden mot ett platt landsvägslopp är terrängen.
Löparen växlar mellan grus, stig och andra underlag samtidigt som rytmen ständigt bryts av stigningar och nedförslöpning. Det går inte att hitta samma jämna fart som på en flack landsväg.
En gammal tumregel för Lidingöloppet är att ta sin miltid, multiplicera den med tre och lägga på omkring tio procent.
En löpare med kapacitet för 50 minuter på milen landar då på ungefär 2.45.
Det är en praktisk modell, men den kan lätt missförstås.
Lidingöloppet är inte tio procent långsammare än en platt tremil
Problemet med tioprocentsregeln är att tre gånger din miltid inte är samma sak som din normala tid på en landsvägstremil.
Springer du milen på 50 minuter är det osannolikt att du kan hålla exakt samma tempo i tre mil och därmed springa 30 kilometer på 2.30 även på en helt platt bana.
När distansens normala farttapp först räknas in blir den verkliga skillnaden mellan en platt 30-kilometersprestation och ett väl genomfört Lidingölopp mindre.
För en vältränad löpare som hanterar terrängen bra motsvarar Lidingöloppet grovt räknat omkring 2–3 procent längre tid än en realistisk platt 30-kilometerstid.
Exempel:
| Lidingöloppet | Rimlig platt 30 km |
|---|---|
| 2.00 | cirka 1.57–1.58 |
| 2.15 | cirka 2.11–2.13 |
| 2.30 | cirka 2.26–2.27 |
| 2.45 | cirka 2.40–2.42 |
| 3.00 | cirka 2.55–2.57 |
| 3.30 | cirka 3.24–3.26 |
| 4.00 | cirka 3.53–3.56 |
Det här ska inte läsas som en exakt konverteringstabell.
En löpare som är van vid asfalt men ovan vid kuperad terräng kan förlora betydligt mer. Stigningar kostar energi, utförslöpning belastar benen och trängsel kan göra det svårt att springa optimalt.
Den viktigaste poängen är snarare att ett resultat på Lidingöloppet inte bör jämföras direkt med 30 kilometer landsväg.
Varför Lidingöloppets tider är svåra att jämföra
Banan innehåller många partier där kilometertempot säger mindre än på asfalt.
En löpare som håller 5.30 min/km på en platt långrunda kan inte planera Lidingöloppet genom att försöka hålla exakt samma kilometertid från start till mål.
På vissa partier går det mycket snabbare. I de brantaste backarna kan tempot falla dramatiskt utan att prestationen egentligen försämras.
Det är också därför sluttiden är ett bättre jämförelsemått än enskilda kilometrar.
Att exempelvis springa på 2.45 säger mycket mer om nivån än att försöka avgöra om 5.30-tempo är ”bra” på en specifik del av banan.
Den som vill planera sitt lopp bör därför använda ett sluttidsmål och fördela ansträngningen efter terrängen, snarare än att låsa sig vid ett jämnt kilometertempo.
Så kan du sätta ett rimligt mål för Lidingöloppet 2026
För de flesta motionärer är den egna träningsbakgrunden fortfarande viktigare än vilken percentil man vill nå.
Men resultaten ger användbara riktmärken:
Sub 4.00: Ett tydligt och fullt rimligt genomförandemål för många motionärer.
Sub 3.30: En solid motionärstid.
Sub 3.00: Bra. Du är normalt snabbare än mer än halva startfältet.
Sub 2.45: Mycket bra och ungefär övre fjärdedelen totalt.
Sub 2.30: Riktigt stark motionsnivå, ungefär topp 12 procent.
Sub 2.15: Extremt starkt. För män innebär det dessutom silvermedalj och ungefär topp fem procent.
Sub 2.00: Exceptionell prestationsnivå, ungefär den snabbaste procenten.
Det går också att vända på resonemanget.
Om ditt mål är tre timmar behöver du inte tänka att du ”bara” ska klara en jämn sexminutersfart. Du försöker prestera bättre än majoriteten av människorna som fullföljer världens största terränglopp.
Det är en betydligt bättre bild av vad tiden faktiskt betyder.
Lidingöloppet 2026 avgörs den 26 september
Årets 30-kilometerslopp avgörs lördagen den 26 september. Det är återigen huvudnumret under Lidingöloppshelgen och ett av årets största svenska motionsidrottsevenemang.
Datumet finns även i vår sportkalender för 2026.
Den officiella informationen om årets lopp, bana och praktiska förutsättningar finns hos Lidingöloppet.
Och för den som står på startlinjen och fortfarande funderar på om den egna måltiden är tillräckligt bra är tio års resultat egentligen ganska befriande.
Tre timmar är bra.
2.45 är mycket bra.
2.30 är riktigt snabbt.
Och för den stora majoriteten är 30 kilometer hela vägen runt Lidingö en prestation långt innan man börjar räkna percentiler.