Sverige har forskningen, råvarorna och industrikunskapen. Ändå riskerar nästa generations gröna bioteknik att bli en industri som växer fram i andra länder. I en ny rapport varnar Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) för att svenska innovationer fastnar på vägen från laboratoriet till fabriken. Nu föreslås fem åtgärder för att Sverige inte ska halka efter.

Det handlar om biosolutions, ett område där mikroorganismer och enzymer används för att framställa allt från livsmedelsingredienser till kemikalier och nya material. Tekniken kan öppna för tillverkning med mindre fossil råvara och effektivare resursanvändning.

Men att utveckla en fungerande biologisk process är en sak. Att producera stora mängder till ett pris som marknaden accepterar är något helt annat.

Det är där IVA anser att Sverige har ett växande problem.

Vad är biosolutions?

Biosolutions är ett samlingsnamn för industriella lösningar som använder biologiska system. I stället för att enbart förlita sig på traditionella kemiska processer kan företag låta bakterier, jästsvampar eller enzymer utföra delar av tillverkningen.

Principen är inte ny. Mikroorganismer används sedan länge för att tillverka exempelvis yoghurt, medan enzymer finns i vanliga tvättmedel.

Det nya ligger bland annat i möjligheten att styra biologiska processer mer exakt och använda dem inom fler delar av industrin.

Genom så kallad precisionsfermentering kan mikroorganismer exempelvis producera särskilda proteiner och andra ingredienser. Liknande tekniker kan användas för att framställa kemikalier och material som annars skulle kräva andra tillverkningsmetoder.

Tekniken beskrivs därför som en möjlig del av omställningen till en mer biobaserad ekonomi. Samtidigt befinner sig många nya tillämpningar fortfarande i utvecklingsfasen.

Från laboratoriet till fabriken – Sveriges stora hinder

Sverige har redan forskning och företag inom bioteknik, men IVA pekar på ett glapp mellan forskningsprojekten och den industriella produktionen.

En metod som fungerar i en liten laboratoriebehållare kan vara betydligt svårare att genomföra i en tank som rymmer tiotusentals eller hundratusentals liter.

Temperatur, syretillförsel, näringsämnen och produktkvalitet måste kunna kontrolleras även när produktionen växer. Dessutom kan det krävas avancerad rening innan den färdiga produkten går att sälja.

Det gör steget till storskalig tillverkning både tekniskt komplicerat och dyrt.

Enligt kostnadsuppskattningar som återges i IVA:s rapport kan en fermenteringsanläggning med en kapacitet på 200 000 liter kräva investeringar på omkring 700 miljoner till 1,5 miljarder kronor.

Samtidigt kan det vara svårt att få finansiering innan en ny produkt har bevisat sin kommersiella potential.

Sverige saknar inte anläggningar för att testa tekniken. RISE erbjuder exempelvis pilotkapacitet för fermentering på upp till 10 000 liter. Tetra Pak har också etablerat ett utvecklingscenter för framtidens livsmedel i Karlshamn.

Det IVA efterfrågar är framför allt bättre möjligheter att ta nästa steg: från pilotproduktion till större industriella volymer.

Fem förslag för att få fart på svensk biosolutions

I rapporten presenterar IVA fem åtgärder som ska göra det lättare att utveckla och tillverka biologiskt baserade produkter i Sverige.

1. Sammanhängande finansiering. Formas, Vetenskapsrådet och Vinnova föreslås utveckla finansiering som följer innovationer hela vägen från forskning till kommersiell produktion. IVA vill också underlätta kontakterna med industripartner och internationella investerare.
2. En nationell uppskalningsanläggning. Biotech Heights i Lund föreslås leda en förstudie om en större anläggning där företag kan utveckla sin produktion. Investeringen är tänkt att delas mellan offentliga och privata aktörer.
3. Enklare myndighetsprocesser. Tillväxtverket föreslås kartlägga vägen från innovation till godkänd produkt tillsammans med berörda myndigheter. IVA vill även undersöka möjligheten till regulatoriska sandlådor, där nya lösningar kan testas under myndigheternas överinseende.
4. Mer utbildning och rätt kompetens. IVA vill bland annat införa bioteknik som ämne på gymnasiet och kartlägga industrins behov av kompetens fram till 2035.
5. Sverige som testmarknad. Nya produkter ska lättare kunna provas hos verkliga kunder. Dagligvaruhandeln och större svenska företag pekas ut som möjliga tidiga köpare, med stöd från bland andra Vinnova.

Förslagen är rekommendationer till politiken och berörda aktörer. Rapporten innebär inte att någon ny nationell anläggning redan har beslutats eller finansierats.

Den fullständiga genomgången finns i IVA:s rapport om biosolutions.

Danmark och Nederländerna satsar redan

En viktig del av IVA:s varning handlar om konkurrensen från andra europeiska länder.

Danmark har under flera år byggt upp forskning, företag och industrisamarbeten inom biologiska tillverkningsprocesser.

Under 2026 presenterade det danska näringsministeriet en satsning på 100 miljoner danska kronor till test-, demonstrations- och utvecklingsanläggningar inom biosolutions. Året innan avsattes ytterligare 69 miljoner danska kronor till närliggande projekt.

Landet har också infört försök med regulatoriska sandlådor för att göra det lättare att utveckla nya lösningar inom befintliga regelverk.

Samtidigt har inte heller Danmark löst alla problem. En dansk myndighetskartläggning från februari 2026 visade att det fortfarande finns brist på kapacitet för större industriell uppskalning.

Även Nederländerna har gjort betydande satsningar.

Landets statliga tillväxtfond har beviljat 60 miljoner euro till programmet Cellulaire Agricultuur. Finansieringen omfattar forskning, utbildning och uppskalning inom både precisionsfermentering och odlat kött.

Det är alltså inte en investering som enbart gäller precisionsfermentering, utan ett bredare program för nya metoder att producera livsmedel.

Satsningarna visar att andra länder arbetar aktivt med att utveckla området. Däremot finns ingen enkel, helt jämförbar mätning som visar att Sverige ligger efter på samtliga punkter.

IVA:s slutsats är att Sverige riskerar att förlora konkurrenskraft om den industriella utvecklingen inte får bättre förutsättningar.

Grön potential – men ingen automatisk klimatvinst

Biosolutions kan på sikt minska behovet av fossila råvaror och göra vissa tillverkningsprocesser mer resurseffektiva.

Men biologisk produktion är inte automatiskt bättre för klimatet.

Den verkliga miljöpåverkan beror bland annat på vilka råvaror som används, varifrån energin kommer och hur mycket resurser som krävs för att rena och färdigställa produkterna.

Nya livsmedelsingredienser kan dessutom behöva genomgå omfattande säkerhetsprövningar innan de får säljas inom EU.

För att tekniken ska bli en konkurrenskraftig industri räcker det därför inte med lovande forskningsresultat. Produkterna måste kunna tillverkas säkert, effektivt och till en rimlig kostnad.

Frågan om industriell uppskalning är också aktuell inom andra svenska teknikområden. I ett tidigare förslag från Vinnova om AI, 6G och kvantteknik lyftes behovet av att stärka vägen från forskning till praktisk tillämpning och industriell utveckling.

För biosolutions är IVA:s budskap tydligt: Sverige har mycket av den kunskap som behövs, men behöver bättre möjligheter att omsätta den i fungerande, storskalig produktion.

Annars finns risken att svenska forskningsframsteg blir grunden för nya fabriker, arbetstillfällen och företagstillväxt någon annanstans.