Australien skärper pressen på världens största teknikplattformar. Meta, Google, TikTok och LinkedIn måste göra upp med lokala nyhetsmedier – annars riskerar de en avgift på 2,75 procent av sina digitala annonsintäkter i landet. Den nya modellen är dessutom konstruerad för att göra det betydligt svårare för plattformar att komma undan genom att helt enkelt sluta visa nyheter.

Australiens parlament antog den nya lagstiftningen den 20 augusti. Därmed tar landet nästa steg i en konflikt som pågått sedan den uppmärksammade News Media Bargaining Code infördes 2021.

Den stora skillnaden den här gången är hur betalningskravet är konstruerat.

En plattform som omfattas kan sluta kommersiella avtal med australiska medieföretag och på så sätt minska eller helt eliminera sin avgift. Om tillräckliga avtal saknas kan bolaget i stället behöva betala 2,75 procent av sina digitala annonsintäkter i Australien.

Det gör modellen särskilt besvärlig för Meta.

Meta kan inte lika enkelt lösa problemet genom att ta bort nyheter

Den australiska regeringen har länge sett ett problem med systemet från 2021: plattformarnas skyldigheter var nära kopplade till deras användning och distribution av nyhetsinnehåll.

Det skapade en möjlig utväg. Om en plattform slutade distribuera nyheter kunde den också försöka komma undan den ekonomiska press som skulle få den att förhandla med medierna.

Meta visade hur känslig konstruktionen var. Facebook blockerade australiskt nyhetsinnehåll under den stora konflikten 2021 innan bolaget och regeringen nådde en lösning. Google och Meta slöt senare en rad kommersiella avtal med australiska medieföretag.

Men Meta meddelade 2024 att bolaget inte tänkte förnya sina australiska nyhetsavtal.

Den nya News Bargaining Incentive är uttryckligen byggd för att täppa till den luckan. Som Australiens regering beskrivit reformen ska stora plattformar kunna omfattas även om de väljer att inte bära nyhetsinnehåll.

Det innebär att ett nytt beslut från Meta att minska eller helt ta bort nyheter inte automatiskt löser problemet.

Gäller företag med minst 250 miljoner australiska dollar i annonsintäkter

Systemet riktas mot mycket stora plattformar.

För att omfattas krävs bland annat att koncernen har mer än 250 miljoner australiska dollar i relevanta digitala annonsintäkter i Australien och driver en betydande sök- eller social medietjänst.

I nuläget träffar reglerna:

• Meta
• Alphabetägda Google
• TikTok
• Microsoftägda LinkedIn

Avgiften höjdes sent i den parlamentariska processen från 2,5 till 2,75 procent av de relevanta australiska digitala annonsintäkterna.

Men regeringens uttalade mål är inte i första hand att samla in avgiften. Systemet ska göra det mer attraktivt för teknikbolagen att själva komma överens med medierna.

Minst åtta medieavtal krävs

För att kunna använda mediebetalningar för att minska avgiften måste en plattform ha avtal med minst åtta olika australiska publicister.

Systemet premierar dessutom affärer med mindre aktörer.

Utgifter inom godkända avtal med större publicister räknas till 150 procent när avgiften reduceras. Avtal med små och medelstora medieföretag får en högre vikt på 200 procent.

Samtidigt finns en begränsning som hindrar en plattform från att lösa en stor del av sitt ansvar genom ett enda jätteavtal. Ett enskilt avtal får som mest motsvara 25 procent av den totala avgift som företaget annars skulle behöva betala.

Om teknikbolagen ändå väljer att betala avgiften ska pengarna föras tillbaka till den australiska nyhetssektorn.

Google har ett annat utgångsläge än Meta

Google och Meta hamnar formellt under samma modell men kommer in i den från olika positioner.

Google har fortsatt att göra affärer med australiska medier och har generellt valt förhandling framför att lämna nyhetsmarknaden. För Google blir den nya lagen därför framför allt ett kraftigt ekonomiskt incitament att fortsätta med kommersiella avtal.

För Meta är situationen mer konfliktfylld.

Bolagets beslut att inte förnya nyhetsavtalen var en central anledning till att den australiska regeringen började arbeta fram ett system som inte kunde kringgås lika enkelt genom att nyheter försvann från Facebook.

TikTok dras in i finansieringen av journalistik

TikTok visar samtidigt hur mycket bredare konflikten har blivit sedan 2021.

Den ursprungliga striden handlade framför allt om Google och Facebook och om hur traditionella nyhetsartiklar distribuerades via sökmotorer och sociala nätverk.

Nu räknas även TikTok som en tillräckligt betydande aktör för att omfattas.

Det betyder att Australien inte längre behandlar frågan som en konflikt mellan tidningar och ett par dominerande länktjänster. Även en videoplattform vars kärnprodukt ser helt annorlunda ut kan behöva bidra till finansieringen av australiska medier.

Även LinkedIn omfattas

LinkedIn är kanske lagens mest oväntade namn.

I en tidigare version fanns ett undantag för professionella nätverk. Det undantaget togs bort när regeringen färdigställde förslaget.

Microsofts LinkedIn kan därför omfattas trots att tjänsten skiljer sig tydligt från Facebook, TikTok och Google Search.

Det breddar samtidigt principen bakom lagen: det avgörande är inte enbart om en plattform uppfattas som en traditionell nyhetsdistributör.

Kan bli en modell för fler länder

Australien har redan en historia av att påverka andra länders försök att reglera relationen mellan teknikplattformar och medier.

När landet införde sin News Media Bargaining Code 2021 följdes experimentet noga internationellt. Kanada införde senare sin Online News Act och hamnade även där i en hård konflikt med framför allt Meta.

Den nya australiska konstruktionen kan bli ännu mer intressant för andra regeringar.

Skälet är att betalningspressen inte är lika beroende av hur mycket nyhetsinnehåll plattformen väljer att visa. I stället kopplas den till den betydligt större och mer centrala verksamheten: digital annonsering.

Ett teknikbolag ställs i praktiken inför valet att göra kvalificerade affärer med medier eller riskera en avgift på sina lokala annonsintäkter.

Det gör det svårare att svara med ett rent nyhetsstopp.

Modellen kan också skapa en handelskonflikt med USA

Det finns samtidigt ett betydande hinder för länder som vill kopiera Australien.

De stora företag som träffas är till stor del amerikanska, och representanter för teknikindustrin har kritiserat den australiska modellen som diskriminerande mot utländska digitala företag. Det har även rests argument om att reglerna kan komma i konflikt med Australiens handelsåtaganden gentemot USA.

Australiens försök blir därför mer än en nationell mediefråga.

Om modellen faktiskt får Meta, Google, TikTok och LinkedIn att sluta nya avtal utan att plattformarna lämnar marknaden kan den ge andra länder ett nytt verktyg för att finansiera journalistik.

Men om den i stället utlöser en större handelspolitisk konflikt blir Australien också ett test på hur långt en regering kan gå när den försöker flytta pengar från globala teknikplattformar till en nationell mediesektor.