ATP vill ändra tennisens rankingsystem för att minska pressen på spelarna att delta i fler turneringar än de egentligen behöver. Två förändringar föreslås: en ny fördelning av rankingpoäng och ett slut på möjligheten att ersätta svaga Masters-resultat med bättre resultat från mindre tävlingar. Förslagen presenterades den 15 oktober, men är ännu inte beslutade.

ATP:s ordförande Andrea Gaudenzi vill komma åt ett problem som delvis skapats av organisationens egna regler. Dagens rankingsystem kan nämligen göra det lönsamt för en spelare att anmäla sig till ytterligare en turnering efter ett dåligt resultat i en större tävling.

Diskussionen har blivit särskilt aktuell efter skadeproblem för bland andra Carlos Alcaraz och Jannik Sinner. ATP vill minska den sammanlagda belastningen, men samtidigt behålla ett rankingsystem som belönar spelare som presterar bra i de största turneringarna.

Enligt ATP:s genomgång av reformförslagen är förändringarna en del av ett större arbete med tourens utveckling. Målsättningen är att kunna börja införa reformer från 2028.

Därför kan dagens ranking få spelarna att tävla mer

Den mest konkreta förändringen gäller en särskild regel för Masters 1000-turneringar.

Dessa turneringar tillhör de viktigaste på ATP-touren, direkt under Grand Slam. Resultaten har därför stor betydelse för världsrankingen.

I dagens system kan en spelare under vissa förutsättningar ersätta upp till tre svaga resultat från obligatoriska Masters-turneringar med bättre resultat från ATP 500 eller ATP 250.

Ersättningsresultatet måste ha uppnåtts efter Masters-turneringen och vara värt fler rankingpoäng. Det finns också särskilda villkor kring deltagande och rankingstraff.

Regeln ger spelarna en möjlighet att kompensera för en misslyckad Masters-turnering. Men den kan också skapa en anledning att spela mer.

Den som redan har ett fullt tävlingsprogram kan välja att lägga till en mindre turnering för att försöka förbättra sin ranking.

Ett exempel visar skillnaden

Tänk dig en spelare som förlorar i tredje omgången av en Masters 1000-turnering med 96 deltagare och får 50 rankingpoäng.

Spelaren har dessutom redan sex räknande resultat från mindre turneringar, samtliga värda minst 100 poäng.

Efter Masters-förlusten bestämmer sig spelaren för att delta i ytterligare en ATP 250-turnering. Där når spelaren semifinal och får 100 poäng.

Med dagens regler kan ATP 250-resultatet ersätta det svagare Masters-resultatet. Spelaren förbättrar därmed sin ranking med 50 poäng.

Om ersättningsmöjligheten försvinner står Masters-resultatet kvar. ATP 250-semifinalen ger då ingen ytterligare rankingförbättring eftersom spelarens sex övriga räknande resultat redan är värda minst lika mycket.

Detta är ett hypotetiskt exempel utifrån ATP:s poängregler för 2026. I andra situationer kan extra turneringar fortfarande ge rankingpoäng.

Skillnaden är att det särskilda sättet att reparera svaga Masters-resultat skulle försvinna.

För den som vill förstå hur resultaten påverkar världsrankingen finns också vår guide om att försvara rankingpoäng i tennis.

ATP vill också ändra hur rankingpoängen fördelas

Det andra förslaget handlar om poängfördelningen mellan olika prestationer och turneringar.

ATP vill tydligare belöna framgångar i de största tävlingarna. Tanken är att resultaten där ska få större betydelse, så att spelarna inte känner samma behov av att samla poäng genom många mindre turneringar.

Någon fullständig ny poängtabell har däremot inte presenterats.

Det går därför ännu inte att räkna ut hur en viss spelares ranking skulle påverkas av reformen.

I dag skiljer sig poängutdelningen kraftigt mellan turneringsnivåerna. En Masters 1000-seger ger 1 000 poäng, medan segrar i ATP 500 och ATP 250 ger 500 respektive 250 poäng.

Hur nivåerna fungerar och skiljer sig från varandra förklaras närmare i vår guide till ATP 250, ATP 500 och Masters 1000.

ATP har redan ändrat rankingreglerna inför 2026

De nya förslagen ska inte blandas ihop med förändringar som redan har genomförts.

Inför säsongen 2026 minskade ATP antalet normalt räknande rankingresultat från 19 till 18. Samtidigt lättades kraven på deltagande i ATP 500-turneringar.

Det var ett tidigare steg mot att ge spelarna större frihet i sin tävlingsplanering.

Den nu föreslagna förändringen går vidare genom att angripa ett särskilt incitament till extratävlande.

Men att ändra rankingsystemet behöver inte automatiskt innebära färre matcher.

Spelare kan fortfarande välja att delta i fler turneringar för att vinna prispengar, hitta matchformen eller förbättra andra räknande resultat.

Dessutom planerar ATP att lägga till en Masters 1000-turnering i Saudiarabien från 2028. Den är tänkt att vara frivillig, men innebär ytterligare en stor tävling i kalendern.

Det är därför skillnad mellan att minska pressen att spela och att faktiskt minska antalet tillgängliga turneringar.

När kan ATP:s nya rankingsystem införas?

Förslagen presenterades den 15 oktober 2026. De behöver fortfarande behandlas och godkännas innan några nya rankingregler kan börja gälla.

ATP:s plan är att föra diskussionerna vidare med representanter för spelarna och turneringarna samt organisationens styrelse.

Ett kommande tillfälle är ATP Finals i Turin, som spelas den 15–22 november. Det innebär däremot inte att ett slutligt beslut säkert fattas under turneringen.

Flera viktiga detaljer återstår, framför allt den exakta nya poängfördelningen, hur undantag ska hanteras och när reglerna i så fall börjar tillämpas.

För spelarna är den avgörande frågan om förändringarna faktiskt gör det möjligt att spela färre turneringar utan att förlora mark på världsrankingen.

ATP har presenterat sin tänkta lösning. Hur stor skillnad den gör för tävlingsplaneringen går först att bedöma när det fullständiga regelverket finns på plats.