Atlanta Hawks har byggt om utan att börja om från noll. Trae Young och Zaccharie Risacher har lämnat, Jalen Johnson har vuxit fram som lagets stora stjärna och nyförvärven Luguentz Dort och Aaron Wiggins ger tränaren Quin Snyder fler alternativ än tidigare. Efter 46 segrar och ett lovande slutspel våren 2026 är målet inte längre att bara ta sig till slutspelet. Atlanta vill börja vinna där.

Förutsättningarna är intressanta. Hawks har en av Eastern Conferences mest mångsidiga defensiva spelargrupper, flera starka offensiva alternativ och två rookies som kan bli viktiga på längre sikt. Men det finns också en avgörande fråga: räcker Jalen Johnsons offensiva spel för att bära ett lag när motståndarna får en hel slutspelsserie på sig att stoppa honom?

Atlanta Hawks tog ett steg framåt under 2025/26

Atlanta avslutade grundserien 2025/26 med 46 segrar och 36 förluster. Det räckte till sjätte plats i Eastern Conference och en direktplats i slutspelet.

Där väntade New York Knicks, som senare skulle vinna NBA-mästerskapet. Hawks tog ledningen med 2–1 i matchserien och vann två matcher där CJ McCollum avgjorde med sena skott. Knicks vände dock och vann med 4–2.

Det var ett resultat som både gav Atlanta anledning till optimism och visade vad som fortfarande saknades. Hawks kunde störa ett av ligans bästa lag, men hade svårt att skapa tillräckligt bra offensiva möjligheter när Knicks anpassade sitt försvar.

Atlanta Hawks 2025/26 i siffror

Statistik	Resultat
Grundserie	46 segrar, 36 förluster
Placering	6:a i Eastern Conference
Slutspel	Första omgången
Slutspelsresultat	Förlust 2–4 mot New York Knicks
Poäng per match	118,5
Insläppta poäng per match	116,0
Offensiv rating	116,1
Defensiv rating	113,7
Net rating	+2,4
Offensiv effektivitet	14:e plats i NBA
Defensiv effektivitet	Omkring 10:e plats i NBA
Speltempo	5:e snabbast i NBA

Statistiken visar ett lag som redan hade tagit ett betydande steg framåt defensivt. Hawks var fortfarande bättre på att skapa tempo och offensiva möjligheter än på att konsekvent kontrollera matcher genom sitt halvplansanfall.

Den stora förändringen kom efter All-Star-uppehållet.

Före uppehållet hade Atlanta en net rating på minus 1,3 poäng per 100 bollinnehav. Efteråt låg siffran på plus 9,7. Förbättringen var den största som något NBA-lag uppvisat mellan de två perioderna på 27 år.

Resultaten behöver ändå sättas i sammanhang. Bara åtta av Hawks 20 segrar efter uppehållet kom mot lag som avslutade grundserien med positivt vinstfacit.

Atlanta blev betydligt bättre, men det sena lyftet var inte ensamt ett bevis på att laget tillhörde mästerskapskandidaterna.

Från Trae Young till ett bredare lagbygge

Den stora förändringen började redan i januari 2026 när Atlanta skickade Trae Young till Washington Wizards och fick CJ McCollum och Corey Kispert i utbyte.

Young hade under flera år varit Hawks självklara offensiva centrum. Han skapade avslut genom sitt passningsspel, sitt skytte långt utifrån och sin förmåga att styra pick-and-roll.

Problemet var att Atlanta också blev starkt beroende av honom.

När Young hade bollen kunde han skapa chanser som få andra spelare i ligan klarar av. Samtidigt begränsades lagets möjligheter att spela med flera starka individuella försvarare, och anfallen fastnade ibland i samma mönster.

Efter bytet började Atlanta spela annorlunda.

Jalen Johnson fick större ansvar med bollen, Nickeil Alexander-Walker växte offensivt och McCollum gav laget en erfaren poänggörare som kunde spela både med och utan boll.

Under sommaren fortsatte klubbledningen att förändra truppen.

Atlantas viktigaste övergångar inför 2026/27

Förändring	Betydelse
Luguentz Dort ansluter	Etablerad försvarsspecialist från Oklahoma City
Aaron Wiggins ansluter	Mångsidig guard och wing med offensiv potential
Dorian Finney-Smith ansluter	Rutinerad forward som ger ytterligare defensiv bredd
Zaccharie Risacher lämnar	Den tidigare drafttvåan skickas till Dallas
Jonathan Kuminga lämnar	Atlanta avstår från lagoptionen och forwarden går vidare
Buddy Hield lämnar	Skickas till Charlotte
Ryan Nembhard lämnar	Ingår också i affären med Charlotte
CJ McCollum förlänger	Nytt ettårskontrakt
Jock Landale förlänger	Nytt ettårskontrakt

Risachers avsked är särskilt intressant. Atlanta valde fransmannen som nummer ett i NBA-draften 2024 men har redan valt att gå vidare. I stället har klubben prioriterat spelare med tydligare defensiva specialkompetenser och erfarenhet från framgångsrika lag.

Dort och Wiggins kommer båda från Oklahoma City Thunder. De tillför kunskap om vad som krävs för att spela i ett försvar som håller hög nivå genom en lång säsong och i slutspelet.

Det är ingen garanti för att samma framgångar följer med till Atlanta. Men deras erfarenhet gör skillnad för en klubb som tidigare haft svårt att bygga ett tillräckligt stabilt försvar runt sina offensiva stjärnor.

För en bredare genomgång av sommarens spelarbyten finns vår guide till NBA:s största trejder 2026.

Jalen Johnson är redan en stjärna – men hur bra kan han bli?

Jalen Johnson är den viktigaste spelaren i Atlantas nya lagbygge.

Under säsongen 2025/26 tog han steget från lovande forward till en av ligans mest mångsidiga offensiva spelare. Han blev uttagen till All-Star och fick dessutom en plats i All-NBA Third Team.

Jalen Johnsons statistik 2025/26

Statistik	Grundserie
Poäng per match	22,5
Returer	10,3
Assist	7,9
Trepoängsskytte	35,2 %
Utmärkelser	All-Star, All-NBA Third Team

Det är framför allt kombinationen av egenskaper som gör Johnson speciell.

Han är tillräckligt stor för att spela power forward, tillräckligt snabb för att attackera långsammare försvarare och tillräckligt skicklig som passningsspelare för att fungera som lagets främsta offensiva organisatör.

Johnson kan ta en defensiv retur och själv driva upp bollen. Det passar särskilt bra med Atlantas ambition att spela snabbt och utnyttja motståndarnas misstag.

Hans spelfördelning gör också att Hawks inte behöver en traditionell point guard som kontrollerar varje anfall.

Knicks visade vad Johnson måste förbättra

I grundserien var Johnson nästan omöjlig att begränsa när han fick spela i öppna ytor. Slutspelet blev betydligt svårare.

Mot Knicks sjönk hans produktion till 19,5 poäng, 7,7 returer och 5,2 assist per match.

Han sköt 43,5 procent från planen och endast 29 procent från trepoängslinjen.

Skillnaden säger mycket om vad Atlanta behöver förbättra.

När Knicks kunde förbereda sitt försvar för Johnsons attacker blev det svårare för honom att komma till sina bästa avslut. Han skapade fortfarande möjligheter för lagkamraterna, men kunde inte lika konsekvent tvinga motståndarna att förändra sitt försvar.

Det är vanligt att unga stjärnor får problem när tempot sjunker och varje bollinnehav får större betydelse.

För Johnson handlar nästa steg därför inte främst om att höja sitt poängsnitt från 22 till 25 poäng. Han behöver bli bättre på att skapa effektiva avslut även när motståndarna stänger vägen mot korgen.

Ett mer pålitligt skott från distans skulle göra honom svårare att försvara. Detsamma gäller förmågan att skapa egna avslut mot uppställda försvar utan att vara beroende av snabba omställningar.

Johnson behöver däremot inte bli en traditionell förstastjärna som tar 25 skott varje kväll.

Med Alexander-Walker, McCollum och flera kompetenta skyttar runt sig kan han fortsätta vara en passningsorienterad spelare. Hans uppgift blir att avgöra när han ska skapa för andra och när han själv måste ta kontroll över anfallet.

Om han utvecklar den förmågan kan Atlanta ha en spelare som räcker betydligt längre än första slutspelsomgången.

CJ McCollum ger Hawks något Trae Young inte kunde erbjuda

Att gå vidare från Trae Young innebar att Atlanta förlorade en av ligans bästa kreativa guards. CJ McCollum är ingen likvärdig passningsspelare, men han ger laget andra egenskaper.

McCollum gjorde 18,7 poäng och 4,1 assist per match under sina 41 grundseriematcher för Hawks.

Atlanta vann 27 av dessa matcher.

Resultatet var inte enbart McCollums förtjänst, men det visade att laget kunde fungera väl med en annan typ av guard.

McCollum behöver inte kontrollera bollen under stora delar av varje anfall för att vara effektiv. Han kan fånga passningar och skjuta direkt, attackera efter en screen eller skapa ett eget avslut när ett planerat anfall inte fungerar.

Den förmågan passar bra bredvid Johnson.

När Johnson driver mot korgen behöver försvaret också ta hänsyn till McCollum ute på trepoängslinjen. När McCollum själv spelar pick-and-roll kan Johnson användas som mottagare, screenare eller passningsalternativ.

Det ger Hawks fler sätt att anfalla.

McCollums rutin blev särskilt betydelsefull mot Knicks, där han avgjorde två matcher med sena skott.

Men hans ålder är en tydlig faktor inför den nya säsongen. McCollum är 35 år och kommer sannolikt inte att bli snabbare eller starkare defensivt.

Snyder måste därför kunna använda honom där hans offensiva förmåga ger störst effekt, samtidigt som lagets övriga spelare kompenserar för hans svagheter.

Att Atlanta nu har flera riktigt bra perimeterförsvarare gör den uppgiften lättare.

Nickeil Alexander-Walker kan bli nyckeln till offensiv balans

Nickeil Alexander-Walker stod för ett av NBA-säsongens största individuella genombrott.

Han ökade sin offensiva produktion kraftigt och utsågs till ligans Most Improved Player efter grundserien 2025/26.

Alexander-Walkers statistik 2025/26

Statistik	Resultat
Poäng per match	20,8
Assist	3,7
Returer	3,4
Skottprocent	45,9 %
Trepoängsskytte	39,9 %
Straffkast	90,2 %
Spelade matcher	78

Alexander-Walker satte i genomsnitt 3,2 trepoängare per match. Han producerade alltså som en etablerad offensiv toppspelare samtidigt som han fortsatte försvara på hög nivå.

Det är en ovanligt värdefull kombination.

Med McCollum och Johnson på planen behöver Alexander-Walker inte skapa allt på egen hand. Han kan utnyttja öppna skott, röra sig utan boll och attackera försvarare som kommer för aggressivt mot trepoängslinjen.

Frågan är hur mycket av hans genombrott som går att upprepa.

Hans offensiva roll blev betydligt större under 2025/26 än tidigare i karriären. Mot Knicks föll poängsnittet till 13,7, även om hans skytte från distans fortsatte fungera.

Atlanta behöver därför förbereda sig på att produktionen kan variera.

Om Alexander-Walker fortsätter göra omkring 20 poäng per match blir Hawks mycket svårstoppat. Men även ett något lägre snitt kan vara fullt tillräckligt om han samtidigt är en av lagets bästa försvarare och håller hög effektivitet.

Det är kombinationen av hans offensiv och försvar som gör honom så viktig för den nya identiteten.

Dyson Daniels och Luguentz Dort kan göra försvaret till ett vapen

Den största skillnaden mellan Atlantas tidigare lagbyggen och den aktuella truppen finns på försvarssidan.

Med Dyson Daniels, Nickeil Alexander-Walker och Luguentz Dort har Quin Snyder tre spelare som kan ta mycket krävande defensiva uppdrag.

Alla tre kan försvara guards, störa bollhanterare och bidra till ett mer aggressivt försvar på perimeterpositionerna.

Det ger Atlanta helt andra möjligheter än när Young behövde skyddas från motståndarnas bästa offensiva spelare.

Dyson Daniels är mer än en bolltjuv

Daniels gjorde 11,9 poäng, 6,8 returer och 5,9 assist per match under 2025/26.

Hans två steals per match placerade honom bland ligans främsta på området. Han blev också uttagen i All-Defensive Second Team.

Men Daniels värde ligger inte enbart i bollvinsterna.

Han kan försvara flera positioner, läsa motståndarnas rörelser och störa passningar innan de når fram. Hans längd är särskilt användbar mot guards som försöker skapa skott över mindre försvarare.

Han bidrar också i returtagningen och kan själv starta omställningar.

Det stora problemet är skyttet.

Daniels satte endast 18,8 procent av sina trepoängsförsök under grundserien 2025/26.

I slutspelet kan det bli kostsamt. Motståndarna kommer sannolikt att lämna honom mer utrymme på trepoängslinjen för att kunna hjälpa till mot Johnson eller McCollum.

Snyder behöver därför placera Daniels i situationer där hans passningsspel och rörelse kan utnyttjas, snarare än att låta honom stå stilla och vänta på öppna skott.

Luguentz Dort tillför fysisk hårdhet

Dort har länge haft rykte om sig att vara en av NBA:s mer påfrestande individuella försvarare.

Han kan sätta hård press på bollhållaren, ta sig genom screens och försvara betydligt större spelare än han själv.

Den erfarenheten är värdefull för Atlanta, inte minst när laget möter motståndare med stora, poängstarka guards och wings.

Dort kommer också från Oklahoma Citys framgångsrika lagbygge och vet hur ett disciplinerat försvar behöver fungera i slutspelet.

Under 2025/26 gjorde han däremot bara 8,3 poäng per match och sköt 34,4 procent från trepoängslinjen.

Det innebär att Dort inte är en självklar lösning på Atlantas offensiva problem.

Hans roll handlar framför allt om att göra matcherna svårare för motståndarnas viktigaste spelare. När han delar planen med Daniels och Alexander-Walker kan Atlanta försvara mycket aggressivt utan att behöva byta spelare vid varje svår matchup.

Kan Hawks ha tre försvarsspecialister samtidigt?

Det är en av säsongens mest intressanta taktiska frågor.

Daniels, Dort och Alexander-Walker skulle tillsammans kunna skapa enorma problem för motståndare som är beroende av sina guards.

Atlanta kan pressa bollen högt, störa passningsvägar och försöka tvinga fram avslut sent i skottklockan.

Johnson och Onyeka Okongwu är dessutom tillräckligt rörliga för att försvara flera olika situationer.

Men i andra änden av planen blir det svårare.

Om Daniels och Dort inte träffar sina öppna skott kan motståndarna koncentrera försvaret runt Johnson. Då försvinner en del av värdet av att Atlanta har så många bra försvarare på planen.

Snyder måste hitta en balans där lagets bästa defensiva uppställning inte samtidigt blir för begränsad offensivt.

Aaron Wiggins kan bli en av Atlantas viktigaste reserver

Aaron Wiggins har inte samma namnigenkänning som Dort eller McCollum, men hans värvning kan visa sig vara minst lika betydelsefull.

Wiggins gjorde 9,4 poäng per match under sin sista säsong i Oklahoma City. Han hade då en mindre roll i ett mycket starkt lag.

Hans karriärsnitt på omkring 38 procent från trepoängslinjen visar att han kan bidra som skytt.

Samtidigt är Wiggins en rörlig spelare som kan attackera korgen, springa i omställningar och försvara flera positioner.

Det gör honom till en naturlig kandidat för rollen som sjätte man.

Atlanta behöver inte använda honom på exakt samma sätt som Oklahoma City gjorde. Med större möjligheter att skapa egna avslut skulle hans offensiva produktion kunna öka.

Han kan också bli ett alternativ i avslutningen av jämna matcher när Snyder vill ha en bättre balans mellan skytte och försvar.

Det är möjligt att Wiggins i vissa matcher blir ett bättre alternativ än Dort, även om Dort är den mer etablerade individuella försvararen.

Onyeka Okongwu måste klara ett stort ansvar under korgen

Onyeka Okongwu är en av de spelare som bäst visar hur Atlanta vill spela.

Han är en rörlig center som kan försvara pick-and-roll, springa i omställningar och hjälpa till att skapa ytor offensivt.

Under grundserien 2025/26 gjorde han 15,2 poäng, 7,6 returer och 3,1 assist per match.

Den mest intressanta offensiva utvecklingen var trepoängsskyttet.

Okongwu satte 37,6 procent av sina trepoängare på hela 5,2 försök per match.

Det ger Hawks stora taktiska möjligheter.

När motståndarnas center behöver följa med Okongwu ut från korgen får Johnson bättre möjligheter att attackera öppna ytor.

Okongwu kan dessutom användas som passningsspelare i högt tempo.

Frågetecknet är storleken.

Han är omkring 208 centimeter lång och kan få problem mot betydligt större centrar. Det gäller särskilt i slutspelet, där returtagning och försvar nära korgen ofta blir avgörande.

Jock Landale ger Atlanta ett annat alternativ från bänken. Han är större och kan hjälpa laget att hantera mer fysiska motståndare.

Däremot blir centerrotationen tunnare än planerat eftersom rookien Henri Veesaar väntas missa hela säsongen efter sin korsbandsskada.

Det gör Okongwus hälsa och utveckling extra betydelsefull.

Draften 2026 gav Atlanta två intressanta framtidsnamn

Atlanta valde Kingston Flemings som nummer åtta och Zuby Ejiofor som nummer 23 i draften 2026.

Klubben skaffade också centern Henri Veesaar genom en bytesaffär med LA Clippers.

De två förstnämnda kan få roller redan under rookiesäsongen.

Kingston Flemings kan bli nästa stora guardtalang

Flemings kommer från Houston, där han under sitt första collegeår gjorde 16,1 poäng, 5,2 assist, 4,1 returer och 1,5 steals per match.

Han sköt 48 procent från planen, 39 procent från trepoängslinjen och 85 procent på straffkasten.

Flemings är snabb med bollen och har visat att han kan kombinera eget poängskapande med ett genomtänkt passningsspel.

Under fyra matcher i Summer League noterades han för 27 assist och endast nio turnovers.

Det är lovande siffror för en ung guard, även om motståndet och matchförutsättningarna inte motsvarar en vanlig NBA-säsong.

Hans första uppgift bör bli att etablera sig som ett alternativ bakom McCollum.

Atlanta behöver inte ge honom ett stort ansvar omedelbart. Med Johnson som central spelfördelare finns möjlighet att låta Flemings utvecklas gradvis.

Om han snabbt anpassar sig till NBA:s tempo kan han få fler minuter och på sikt bli en viktig del av klubbens framtida offensiv.

Zuby Ejiofor passar den defensiva satsningen

Ejiofor har en annan spelprofil.

Han är en fysisk och rörlig forward/center som gjorde 16,4 poäng, 7,3 returer, 3,6 assist och 2,2 blockar per match under sin sista collegesäsong i St. John’s.

Han utsågs både till årets spelare och årets försvarsspelare i Big East.

Ejiofor har egenskaper som gör honom intressant för Snyder.

Han kan röra sig defensivt, hjälpa till nära korgen och spela med stor energi. Det passar ett lag som vill skapa problem för motståndarna genom aggressivt försvar.

Men han är inte tillräckligt etablerad som skytt för att utan vidare kunna spela bredvid vilka andra forwards eller centrar som helst.

Hans storlek kan också bli en begränsning mot NBA:s största spelare.

Under rookiesäsongen lär minuterna därför variera beroende på motstånd, skador och hur snabbt han lär sig lagets försvarssystem.

Veesaar får en annan start på sin NBA-karriär. Hans korsbandsskada innebär att han inte väntas kunna bidra på planen under 2026/27.

Hela Atlanta Hawks trupp inför NBA 2026/27

Atlanta har en bred trupp med flera spelare som kan användas på olika positioner.

Position	Spelare
Guards	CJ McCollum, Nickeil Alexander-Walker, Dyson Daniels, Luguentz Dort, Aaron Wiggins, Kingston Flemings, RayJ Dennis, Keshon Gilbert
Guard/forward	Corey Kispert
Forwards	Jalen Johnson, Dorian Finney-Smith, Mouhamed Gueye, Asa Newell, Zuby Ejiofor, Jalen Wilson
Centrar	Onyeka Okongwu, Jock Landale, Henri Veesaar

Veesaar väntas missa säsongen med sin knäskada. Gueye har också haft skadeproblem efter en fotoperation sommaren 2026.

Flera av de yngre spelarna kommer sannolikt att ha mindre roller, särskilt om Hawks lyckas hålla sig friskt och etablera en stabil rotation.

Bredden innebär samtidigt att Atlanta inte behöver vara lika sårbart om någon etablerad spelare saknas under kortare perioder.

Atlantas tänkbara startfemma 2026/27

Quin Snyder har flera alternativ, men det finns goda skäl att behålla den startfemma som fungerade väl under förra säsongen.

Position	Tänkbar startspelare
Point guard	CJ McCollum
Shooting guard	Nickeil Alexander-Walker
Small forward	Dyson Daniels
Power forward	Jalen Johnson
Center	Onyeka Okongwu

Den här femman hade ett facit på 20 segrar och 10 förluster när den användes tillsammans under 2025/26.

Lagets net rating med uppställningen var imponerande plus 20,3.

Siffran ska inte tolkas som att Hawks automatiskt kommer att dominera motståndet under en hel säsong. Men den visar att kombinationen redan har fungerat mycket bra.

McCollum bidrar med rutin och eget poängskapande. Alexander-Walker erbjuder skytte och starkt försvar. Daniels ger längd och bollvinster, medan Johnson och Okongwu kan driva upp tempot och skapa möjligheter nära korgen.

Det finns därför ingen anledning för Snyder att förändra startfemman bara för att Dort och Wiggins har anslutit.

Så kan Quin Snyder fördela minuterna

En rimlig huvudrotation är att använda nio eller tio spelare regelbundet.

McCollum, Alexander-Walker, Daniels, Johnson och Okongwu utgör kärnan.

Dort och Wiggins bör få betydande minuter på guard- och forwardpositionerna. Landale blir ett viktigt alternativ när Okongwu behöver vila eller Atlanta möter större centrar.

Finney-Smith kan spela i defensivt inriktade uppställningar och ge laget mer storlek på forwardpositionerna.

Därutöver finns Flemings, Ejiofor, Kispert, Newell och Gueye som alternativ beroende på form, matchbild och tillgänglighet.

Det svåraste beslutet blir förmodligen inte vilka spelare som ska starta utan vilka som ska avsluta jämna matcher.

Om Atlanta behöver skapa ett avgörande skott är McCollum ett naturligt alternativ.

Om laget behöver försvara en knapp ledning kan Dort spela tillsammans med Daniels och Alexander-Walker.

Mot större motståndare kan Snyder behöva prioritera storlek och returtagning.

Det är precis den typen av valmöjligheter som Atlanta försökt skaffa sig genom sommarens värvningar.

Quin Snyder vill kombinera aggressivt försvar med högt tempo

Atlanta var redan ett av NBA:s snabbaste lag under 2025/26.

Nu finns möjligheten att göra tempot till en ännu tydligare del av identiteten.

När Daniels, Dort eller Alexander-Walker stör motståndarnas anfall kan Johnson snabbt driva upp bollen. Han behöver inte vänta på att en guard ska komma tillbaka och organisera spelet.

Wiggins och Alexander-Walker kan springa ut mot trepoängslinjen, medan Okongwu kan attackera korgen.

Snyder har också uttryckt en ambition att Atlanta ska närma sig 40 trepoängsförsök per match.

Det passar spelare som McCollum, Alexander-Walker och Wiggins. Okongwus förbättrade skytte gör dessutom att laget kan använda en center som hotar från distans.

Men det finns en risk med modellen.

Ett lag som vill springa snabbt och ta många trepoängsskott kan få stora svängningar i resultaten. När skotten inte sitter eller motståndarna begränsar omställningarna måste Atlanta fortfarande kunna spela effektivt i halvplan.

Där blir Johnsons utveckling helt avgörande.

Hawks får inte bli ett lag som endast fungerar när försvaret skapar enkla offensiva möjligheter.

Tre taktiska frågor kan avgöra säsongen

Hur mycket kan Daniels och Dort bidra offensivt?

Det blir svårt att använda båda samtidigt under långa perioder om motståndarna kan lämna dem öppna utan större risk. Snyders uppgift är att skapa rörelse och passningsalternativ som gör att deras begränsade skytte inte blir för kostsamt.

Kan Atlanta skydda korgen mot större lag?

Okongwu är rörlig och mångsidig, men Hawks har inte samma naturliga storlek som vissa av sina konkurrenter. Landale och de större forwardsalternativen kan bli viktiga när motståndarna spelar fysiskt.

Kan Johnson och McCollum skapa tillräckligt bra avslut i halvplan?

Det är kanske den viktigaste frågan av alla. Snabba omställningar och öppna trepoängare kommer inte alltid att finnas. I slutspelet måste Hawks kunna avgöra matcher även när försvaret inte skapar bollvinster.

Kan Atlanta Hawks utmana topplagen i Eastern Conference?

Atlanta har ett bättre utgångsläge än under flera tidigare säsonger.

Laget har en ung All-NBA-spelare i Johnson, en etablerad poänggörare i McCollum, en kraftigt förbättrad Alexander-Walker och flera defensiva specialister som passar tillsammans.

Samtidigt är konkurrensen hård.

New York Knicks går in i säsongen som regerande mästare. Miami Heat har förstärkt med Giannis Antetokounmpo, medan Cleveland Cavaliers, Boston Celtics, Detroit Pistons och Philadelphia 76ers också har höga ambitioner.

Atlanta är därför inte någon självklar topp tre-kandidat.

Men ett lag som vann 46 matcher redan innan flera av sommarens värvningar anslöt har goda möjligheter att förbättra sitt resultat.

I vår stora guide till NBA 2026/27 finns en bredare genomgång av säsongen, medan favoriterna till NBA-titeln 2027 ger perspektiv på hur Hawks står sig mot de starkaste lagen.

Vad talar för Atlanta?

Den defensiva bredden är lagets främsta styrka.

Snyder kan använda flera spelare som klarar att försvara motståndarnas bästa guards och wings. Det bör göra Atlanta mindre sårbart i matcher mot offensivt skickliga lag.

Johnson och Alexander-Walker är dessutom fortfarande i en fas där de kan fortsätta utvecklas.

Atlanta behöver därför inte nödvändigtvis göra ytterligare en stor värvning för att bli bättre.

En förbättring av Johnsons halvplansspel, fortsatt effektivt skytte från Alexander-Walker och en stabil defensiv rotation skulle kunna räcka långt.

Vad kan stoppa Hawks?

Den största risken är att laget trots allt saknar en tillräckligt pålitlig offensiv förstastjärna i slutspelet.

Johnson är en mycket bra spelare, men har ännu inte visat att han kan dominera offensivt mot ett topplag genom en hel slutspelsserie.

McCollum kan avgöra jämna matcher, men är inte längre i den ålder där Atlanta rimligen kan förvänta sig att han bär ett helt anfall kväll efter kväll.

Dessutom måste Hawks få ihop skyttet när flera av de bästa försvararna spelar tillsammans.

Om motståndarna kan begränsa Johnson genom att lämna Daniels och Dort öppna kommer Snyder att tvingas göra svåra kompromisser.

Det är också oklart hur mycket den nya spelargruppen behöver för att hitta rätt tillsammans. Att Dort och Wiggins fungerade väl i Oklahoma City betyder inte att rollerna blir identiska i Atlanta.

Prognos: Atlanta Hawks inför NBA 2026/27

Atlanta har realistiska möjligheter att ta ett steg uppåt, men förväntningarna bör skilja mellan grundserie och slutspel.

En placering omkring fjärde till sjätte plats i Eastern Conference framstår som ett rimligt huvudscenario.

Hawks vann 46 matcher under föregående säsong och har förstärkt flera områden som tidigare begränsade laget. Med bra hälsa och fortsatt utveckling från Johnson och Alexander-Walker finns förutsättningar att närma sig 50 segrar.

Att vinna en slutspelsserie bör vara ett tydligt mål.

En conferencefinal är inte omöjlig, men det skulle kräva att Johnson tar ytterligare ett individuellt steg och att lagets offensiv fungerar betydligt bättre mot starka försvar.

Den största skillnaden mot tidigare år är att Atlanta inte längre försöker bygga allt runt en offensiv stjärna som måste skapa nästan varje viktigt avslut.

Hawks har i stället flera spelare som kan vinna matcher genom försvar, skytte, omställningar och ett mer varierat anfall.

Det gör laget bättre rustat för en lång säsong. Om det också gör Atlanta till ett farligare slutspelslag återstår att bevisa.

De första svaren kommer under hösten. Aktuella datum och matcher finns i NBA:s spelschema 2026/27. För den som vill följa klubbens egna förutsättningar finns också NBA:s officiella säsongspreview för Atlanta Hawks.

Quin Snyders lag har redan visat att det kan vinna 46 matcher. Nästa steg är att vinna fyra matcher mot samma starka motståndare när säsongen verkligen ska avgöras.