Polisen har utvecklat sina kontroller på Arlanda för att lättare upptäcka välfärdsbrott. Uppgifter om resenärers utlandsvistelser kan hjälpa Pensionsmyndigheten att stoppa felaktiga utbetalningar. Men reglerna skiljer sig kraftigt mellan olika pensionsförmåner, och en utlandsresa innebär inte automatiskt att någon förlorar sin ersättning.

Polisen använder nya kontrollmetoder på Arlanda

Polisen meddelade den 11 november 2026 att vidareutvecklade kontrollmetoder numera används i det dagliga arbetet på Stockholm Arlanda Airport.

Syftet är bland annat att upptäcka situationer där personer får ersättningar från svenska myndigheter trots att de inte längre uppfyller villkoren.

Vid en kontroll kan polisen få information om en persons resor och utlandsvistelser. Sådana uppgifter kan vara viktiga för Pensionsmyndigheten, eftersom vissa ersättningar är beroende av att mottagaren bor i Sverige eller bara vistas utomlands under en begränsad tid.

Lokalpolisområdeschefen Andreas Bagoly uppger att arbetet redan har lett till upptäckta brott och säkrade brottsvinster.

I samarbetet deltar även Kronofogden, Åklagarmyndigheten och Tullverket utifrån sina respektive ansvarsområden.

Polisen redovisar däremot inte hur många misstänkta välfärdsbrott de vidareutvecklade metoderna har avslöjat eller vilka belopp som direkt kan kopplas till dem.

Samarbetet har redan stoppat miljonbelopp

Arbetet mellan gränskontrollen på Arlanda och Pensionsmyndigheten är inte nytt. Samarbetet inleddes redan 2022 och har därefter utvecklats.

I november 2024 uppgav Pensionsmyndigheten att samarbetet dittills under året hade bidragit till att stoppa felaktiga utbetalningar på över 21 miljoner kronor.

Den nya informationen från Polisen handlar därmed framför allt om hur kontrollmetoderna har utvecklats och blivit en del av det löpande arbetet.

Det finns också större belopp i bakgrunden.

Pensionsmyndigheten uppskattade i oktober 2026 att felaktiga utbetalningar kopplade till utlandsbosättning och utlandsvistelser uppgick till omkring 312 miljoner kronor under 2025.

Det är en uppskattning för hela det aktuella riskområdet, inte ett resultat från Arlandakontrollerna. Beloppen ska därför inte blandas ihop.

Vilka ersättningar påverkas av en utlandsresa?

Att någon reser utomlands innebär inte automatiskt att personen förlorar sin pension. Det avgörande är vilken ersättning det gäller, hur länge personen vistas utomlands och om personen fortfarande anses bosatt i Sverige.

Här skiljer sig reglerna tydligt.

För bostadstillägg finns ytterligare villkor. Den som vistas utomlands tillfälligt behöver bland annat fortfarande behålla och bekosta sin bostad i Sverige för att ersättningen ska kunna fortsätta betalas ut.

Vid permanent utflyttning upphör normalt rätten till bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd från månaden efter flytten.

För garantipension finns särskilda undantag, bland annat för vissa personer födda 1937 eller tidigare.

Den som planerar en längre vistelse bör därför kontrollera de individuella förutsättningarna i Pensionsmyndighetens regler för utlandsvistelser.

När måste en utlandsresa anmälas?

En viktig skillnad är att skyldigheten att anmäla en utlandsvistelse inte alltid sammanfaller med gränsen för att få behålla ersättningen.

För den allmänna pensionen ska Pensionsmyndigheten informeras om man flyttar utomlands, planerar att vistas utomlands längre än ett år eller regelbundet vistas utomlands mer än sex månader per år.

För den som får bostadstillägg eller äldreförsörjningsstöd gäller särskilda krav.

Då ska Pensionsmyndigheten informeras om man flyttar utomlands eller planerar utlandsvistelser som sammanlagt överstiger tre månader per år.

Det betyder inte att alla sådana resor leder till indragen ersättning. Informationen behövs för att myndigheten ska kunna bedöma om villkoren fortfarande är uppfyllda.

Förändringar som påverkar ersättningen ska normalt anmälas inom 14 dagar.

Det finns även andra förändringar som kan påverka bostadstillägget. Vi har tidigare gått igenom vilka ändringar som måste anmälas för bostadstillägg, där bland annat boende och ekonomi spelar stor roll.

En utlandsresa är inte bevis för välfärdsbrott

Polisens arbete på Arlanda handlar om att identifiera uppgifter som kan ge anledning till vidare kontroll.

Att en person gjort flera resor eller vistats länge utomlands behöver däremot inte innebära att någon ersättning har betalats ut felaktigt.

En person kan exempelvis ha rätt att behålla sin inkomstpension trots att personen flyttat permanent till ett annat land. En annan person kan ha en ersättning där bosättning eller vistelsetid får betydligt större betydelse.

Pensionsmyndigheten måste därför bedöma förhållandena i det enskilda ärendet.

Det finns också en skillnad mellan en felaktig utbetalning och ett brott.

En utbetalning kan vara felaktig därför att mottagaren missförstått reglerna eller inte anmält en förändring. Det kan leda till återkrav även när förutsättningarna för straffansvar inte är uppfyllda.

Pensionsmyndigheten har själv framhållit att merparten av de felaktiga utbetalningarna inte bedöms bero på avsiktligt fusk.

Vad händer om Pensionsmyndigheten upptäcker fel?

Om en kontroll visar att en person fått ersättning utan att ha rätt till den kan Pensionsmyndigheten ompröva beslutet, stoppa framtida utbetalningar och kräva tillbaka pengar.

Sedan den 1 juli 2026 finns dessutom nya regler om sanktionsavgifter och bidragsspärrar.

En sanktionsavgift kan bli aktuell när en person orsakat en felaktig utbetalning och ett återkravsbeslut har fattats. Utgångspunkten är en avgift motsvarande 25 procent av det belopp som krävs tillbaka, men avgiften kan under vissa omständigheter sättas ned eller tas bort.

En bidragsspärr kan införas vid medvetet eller grovt vårdslöst agerande. Den kan gälla i mellan tre månader och tre år. Inkomstpension och premiepension omfattas inte av bidragsspärren.

Eventuellt straffansvar för bidragsbrott prövas separat.

Därför blir kontrollerna viktiga

För Pensionsmyndigheten kan det vara svårt att upptäcka att en person i praktiken bor utomlands om förändringen aldrig anmäls.

Information från gränskontrollerna kan då bidra till att myndigheten får en mer korrekt bild av personens situation.

Samtidigt behöver kontrolluppgifterna sättas i sammanhang. Resmönster kan väcka frågor, men det är ersättningsreglerna och personens faktiska förhållanden som avgör rätten till pengar.

Polisens besked den 11 november visar att myndigheterna fortsätter att utveckla samarbetet. Hur mycket just de nya metoderna sparar staten har däremot ännu inte redovisats.