Melina Andersson, Isabelle Haak, Frida Karlsson och Ebba Årsjö är nominerade till Årets kvinnliga idrottare 2026. De fyra har utmärkt sig genom VM-rekord, internationella titlar och medaljer från OS och Paralympics. Vinnaren utses på Idrottsgalan den 18 januari 2027.
Svenska Idrottsakademin presenterade nomineringarna måndagen den 16 november. Årets fyra kandidater representerar kanot, volleyboll, längdskidor och paraalpint.
Det är också fyra ganska olika idrottsår som ställs mot varandra. Frida Karlsson och Ebba Årsjö har dominerat på de största vintermästerskapen, medan Melina Andersson har skrivit svensk kanothistoria och Isabelle Haak fortsatt att sätta rekord i internationell volleyboll.
Här är de fyra nominerade till Årets kvinnliga idrottare 2026
| Idrottare | Främsta prestationer |
|---|---|
| Melina Andersson – kanot | Två VM-guld 2026 och svenskt rekord med åtta individuella VM-guld i karriären. |
| Isabelle Haak – volleyboll | EM-rekord med 52 poäng i en match, European League-guld samt italienska liga- och cuptitlar. |
| Frida Karlsson – längdskidor | Två OS-guld och ett OS-silver vid vinterspelen i Milano Cortina. |
| Ebba Årsjö – paraalpint | Tre guld och ett brons vid Paralympics 2026. |
Nomineringarna finns presenterade i Svenska Idrottsakademins officiella besked inför Idrottsgalan 2027.
Melina Andersson – två VM-guld och historiskt rekord
Kanotisten Melina Andersson har haft ett år som ytterligare befäst hennes position bland Sveriges främsta kanotister genom tiderna.
Under 2026 tog hon två VM-guld och nådde därmed totalt åtta individuella VM-titlar i karriären. Det innebär att hon passerade Gert Fredrikssons tidigare svenska rekord på sju individuella VM-guld.
Andersson har dessutom samlat ihop 15 VM-medaljer i sprint och maraton. Därmed passerade hon också Susanne Gunnarssons tidigare svenska medaljnotering.
Det som gör hennes nominering särskilt intressant är att hon inte bara belönas för en enskild mästerskapsseger. Hon har under året nått historiska nivåer i en idrott där Sverige redan har en stark mästerskapstradition.
Vi har tidigare skrivit om Melina Anderssons åttonde VM-guld och det historiska svenska rekordet.
Isabelle Haak – rekord och titlar i internationell volleyboll
Isabelle Haak är den mest rutinerade kandidaten sett till tidigare nomineringar. Hon är nominerad till Årets kvinnliga idrottare för sjätte gången.
Under 2026 har hon fortsatt att prestera på högsta internationella nivå, både i landslaget och i italiensk klubbvolleyboll.
En av årets mest uppmärksammade insatser kom under EM, när Haak gjorde 52 poäng i matchen mot Kroatien. Det var ett nytt poängrekord för en enskild match i mästerskapet.
Totalt gjorde hon 247 poäng på sju EM-matcher, också det en rekordnotering.
På klubbnivå blev hon italiensk ligamästare och cupmästare. Hon utsågs dessutom till den mest värdefulla spelaren i italienska ligan under säsongen 2025/26. Med landslaget vann hon European League.
Haaks resultat skiljer sig från de övrigas genom att framgångarna sträcker sig över både klubblag och landslag, med individuella prestationer på högsta nivå.
Läs också vår tidigare artikel om Isabelle Haaks 52 poäng och EM-rekordet.
Frida Karlsson – dubbla OS-guld i Milano Cortina
Frida Karlsson svarade för ett av Sveriges starkaste individuella olympiska resultat under vinterspelen i Milano Cortina 2026.
Hon vann guld i skiathlon och följde upp det med ytterligare ett guld på 10 kilometer fristil. Dessutom var hon med och tog silver i damernas stafett.
Två individuella OS-guld vid samma mästerskap är ett tungt argument i en utmärkelse där idrottarnas prestationer ska jämföras över olika sporter.
Karlsson har tidigare varit nominerad till Årets kvinnliga idrottare, men aldrig vunnit priset.
Hennes främsta argument den här gången är tydligt: hon vann två individuella olympiska tävlingar under samma spel och bidrog dessutom till en svensk stafettmedalj.
Ebba Årsjö – tre paralympiska guld
Ebba Årsjö är den andra kandidaten som kan visa upp flera guld från vinterspelen i Italien.
Vid Paralympics i Milano Cortina 2026 tog hon tre guld och ett brons i paraalpint.
Gulden kom i störtlopp, kombination och storslalom. Bronset tog hon i super-G.
Fyra medaljer, varav tre guld, gör henne till en av Sveriges mest framgångsrika idrottare under mästerskapsåret.
Årsjö har uppmärksammats på Idrottsgalan tidigare, men det här är första gången hon nomineras i kategorin Årets kvinnliga idrottare.
Nomineringen innebär att hennes framgångar inom paraidrotten bedöms tillsammans med prestationer från andra idrotter, utan någon separat kategoriindelning.
Två nya kandidater mot två tidigare nominerade
En intressant skillnad mellan de fyra är deras tidigare historia på Idrottsgalan.
Melina Andersson och Ebba Årsjö är för första gången nominerade till just Årets kvinnliga idrottare. Frida Karlsson och Isabelle Haak har däremot varit nominerade tidigare utan att vinna.
Haak har längst erfarenhet av kategorin, med sex nomineringar totalt.
De fyra representerar också olika slags prestationer. Karlsson och Årsjö har sina främsta resultat från OS respektive Paralympics. Andersson har slagit historiska svenska VM-rekord, medan Haak har kombinerat internationella lagtitlar med individuella rekord.
Att jämföra sådana meriter är en del av prisets särdrag. Medaljantalet ensamt avgör inte vem som vinner.
Så utses Årets kvinnliga idrottare – skillnaden mot Jerringpriset
Årets kvinnliga idrottare och Jerringpriset är två separata utmärkelser som delas ut på Idrottsgalan.
Årets kvinnliga idrottare avgörs genom en omröstning bland Svenska Idrottsakademins medlemmar. En nomineringsjury tar först fram kandidaterna, varefter akademins medlemmar röstar fram vinnaren.
Jerringpriset fungerar annorlunda. Där är det svenska folket som röstar fram vinnaren bland kandidater som nominerats av Radiosportens redaktion.
Jerringpriset kan dessutom tilldelas såväl enskilda idrottare som lag och ledare, medan Årets kvinnliga idrottare är en individuell kategori.
Det innebär att en idrottare kan vinna det ena priset utan att vinna det andra. Omröstningarna är helt separata.
Vilken period räknas för Årets kvinnliga idrottare 2026?
Den ordinarie nomineringsperioden inför Idrottsgalan 2027 sträcker sig från den 1 november 2025 till den 31 oktober 2026.
Det är därför priset benämns Årets kvinnliga idrottare 2026, trots att själva prisutdelningen äger rum i januari 2027.
Undantag från nomineringsperioden kan förekomma enligt galans regler.
När är Idrottsgalan 2027 och var sänds den?
Idrottsgalan 2027 hålls måndagen den 18 januari 2027 i Avicii Arena i Stockholm.
Galan direktsänds i SVT1 och på SVT Play. Någon exakt sändningsstart är ännu inte bekräftad.
Förutom Årets kvinnliga idrottare delas flera andra utmärkelser ut under kvällen, däribland Jerringpriset.
Den som tar hem priset efter Melina Anderssons, Isabelle Haaks, Frida Karlssons och Ebba Årsjös framgångar blir efterträdare till Jonna Sundling, som utsågs till Årets kvinnliga idrottare på Idrottsgalan 2026.