Ammoniumsulfat har läckt från värmeverket i Nyköping under natten till lördagen den 5 september. Omkring 500 liter bedöms ha gått vidare genom dagvattenledningen mot Kilaån. Hur vattenmiljön har påverkats är ännu oklart.

Räddningstjänsten har pumpat upp flera kubikmeter, rapporterar P4 Sörmland. Uppskattningen av mängden som rann vidare kommer från insatsledare Christer Sjögren vid Sörmlandskustens räddningstjänst. Kommunen ska kontrollera pH vid ledningens utlopp i ån.

De 500 litrarna är alltså en uppskattning av vad som lämnat platsen genom ledningen. Mängden har inte uppmätts i själva Kilaån.

Orsaken till läckan är inte klarlagd

Det finns ännu ingen verifierad offentlig uppgift om vad som orsakade läckan eller vilken del av anläggningen som brustit. Produktens koncentration och den exakta totala utsläppsmängden är inte heller kända.

Det begränsar möjligheten att bedöma hur allvarligt ett utsläpp i Kilaån kan bli. Samma volym vätska kan innehålla mycket olika mängder ammoniumsulfat beroende på hur koncentrerad lösningen är. Även vattenflödet i ån och hur länge utsläppet pågått har betydelse för den belastning djur och växter utsätts för.

Så kan ammoniumsulfat påverka vattenmiljön

Ammoniumsulfat är ett vattenlösligt salt som innehåller kväve och svavel och bland annat används som gödselmedel. En lösning av ämnet är sur och kan därför sänka pH där den når ett vattendrag. Hur stor förändringen blir beror på utspädningen och vattnets förmåga att motstå försurning.

Fisk och andra vattenorganismer kan skadas om pH hamnar utanför de nivåer de tål. Men surheten är bara en del av den möjliga påverkan.

Ammonium, ammoniak och syre

När saltet löses i vatten frigörs ammonium. I vattnet finns en jämvikt mellan ammonium och ammoniak, där högre pH och temperatur ökar andelen fri ammoniak. Den formen är särskilt giftig för vattenlevande djur.

Amerikanska miljömyndigheten EPA beskriver hur ammoniakens påverkan på vattenmiljön beror på både koncentrationen och förhållandena i vattnet. Det går därför inte att bedöma risken enbart utifrån hur många liter som läckt ut.

Syre kan också förbrukas när mikroorganismer omvandlar ammonium till nitrit och nitrat, en process som kallas nitrifikation. Vid tillräckligt stor belastning kan det bidra till syrebrist.

Försurning och ammoniakpåverkan behöver bedömas var för sig. Ett lägre pH betyder inte automatiskt att andelen giftig ammoniak ökar.

Kväve kan bidra till algtillväxt

Kvävet kan ge näring åt alger och andra vattenväxter. Om tillväxten ökar kraftigt kan nedbrytningen av det organiska materialet senare förbruka syre och försämra livsmiljön för djuren.

En algblomning följer däremot inte automatiskt av ett enskilt utsläpp. Tillgången på fosfor, ljus och lämplig temperatur påverkar också utvecklingen. Att ammoniumsulfat kan göda alger är därför inte ett besked om att Kilaån kommer att drabbas av algblomning.

Ett pH-prov ger inte hela svaret

Den aviserade pH-kontrollen kan visa om vattnets surhet har förändrats vid utloppet. För att bedöma den samlade miljörisken behöver flera uppgifter vägas samman.

Ett normalt pH-värde kan alltså inte ensamt utesluta skadliga halter eller syrebrist. Kommunens fullständiga provtagningsprogram är inte känt, och några mätresultat redovisades inte i P4 Sörmlands uppdatering klockan 10.45 på lördagen.

Kilaån har dokumenterade musselbestånd

I Kilaån finns bland annat tjockskalig målarmussla, dokumenterad i Länsstyrelsens inventering från 2019. I Kiladalen har det också under flera år pågått arbete för att minska näringsläckage och förbättra vattenkvaliteten.

Inventeringarna visar åns naturvärden, men säger inget om följderna av den aktuella läckan. Det är ännu inte klarlagt vilka sträckor som kan ha exponerats eller om några musselbestånd har påverkats. Någon verifierad uppgift om fiskdöd eller annan skada på djurlivet har inte framkommit i den rapportering som artikeln bygger på.