Litauen är berett att stå för kostnaden om USA gör sin nuvarande militära närvaro i landet permanent. Nära 1 000 amerikanska soldater finns redan i Litauen på roterande basis, men ett permanent amerikanskt förband skulle innebära en tydlig förändring av Natos militära närvaro i Baltikum. Donald Trump har sagt att USA ska överväga förslaget, men något beslut är ännu inte fattat.
Litauens premiärminister Mindaugas Sinkevičius vill att den amerikanska närvaron i landet går från ständig rotation till permanent stationering.
Erbjudandet är långtgående: Litauen är berett att betala för den permanenta amerikanska närvaron.
USA har däremot inte sagt ja. När Donald Trump fick frågan den 5 oktober sade han att USA skulle titta på förslaget och beskrev litauerna som vänner till honom och ”great people”.
Litauens försvarsminister Robertas Kaunas betonade dagen därpå att något amerikanskt beslut ännu inte har fattats.
Det betyder att det i nuläget finns ett konkret litauiskt erbjudande och en positiv amerikansk signal – men ingen överenskommelse om en permanent bas.
Nära 1 000 amerikanska soldater finns redan i Litauen
En permanent amerikansk närvaro skulle inte innebära att USA börjar stationera soldater i Litauen från noll.
Amerikanska förband har funnits kontinuerligt i landet sedan 2019 genom ett rotationssystem där nya enheter avlöser de gamla.
Styrkan omfattar omkring 1 000 amerikanska soldater.
Huvuddelen finns vid övningsområdet i Pabradė i östra Litauen. Där har landet byggt upp omfattande militär infrastruktur för de amerikanska förbanden.
USA har bland annat haft Abrams-stridsvagnar, Bradley-stridsfordon och Paladin-artilleri i landet. Amerikanska HIMARS-förband använder också Camp Herkus i Pabradė.
Skillnaden i det nya förslaget är alltså inte framför allt hur många amerikanska soldater som finns i Litauen i dag, utan hur de finns där.
Det här skulle förändras med en permanent bas
I det nuvarande systemet skickas amerikanska enheter till Litauen under begränsade perioder. Därefter ersätts de av andra förband.
Soldaterna tillhör fortfarande förband med sina permanenta hemmabaser på andra håll.
En permanent stationering skulle i stället kunna ge Litauen en fast amerikansk förbandsstruktur med större kontinuitet i bland annat ledning, logistik, underhåll och gemensam försvarsplanering.
Det skulle också göra den amerikanska närvaron mindre beroende av framtida beslut om vilka roterande förband som ska skickas till Europa.
Men flera viktiga detaljer är fortfarande okända.
USA har inte beslutat:
- hur stor en permanent styrka skulle bli
- exakt vilka förband som skulle stationeras
- var de skulle placeras
- hur basens organisation skulle se ut
- om militärfamiljer och ytterligare stödorganisationer skulle följa med.
Därför går det ännu inte att säga att de omkring 1 000 soldater som finns i Litauen i dag kommer att bli permanent stationerade.
Pabradė framstår som en naturlig plats eftersom stora amerikanska investeringar och förband redan finns där, men inte heller platsen är formellt beslutad.
Litauen betalar redan stora delar av USA:s närvaro
Premiärministerns erbjudande kommer inte ur tomma intet.
Litauen har under flera år lagt stora summor på att göra landet bättre rustat för amerikanska och andra Natoförband.
I Pabradė har ny permanent infrastruktur byggts för omkring 280 miljoner euro. Där ingår bland annat kaserner, matsalar, underhållsområden, helikopterplatser och förbättrade transportlösningar.
Litauen har dessutom utökat sitt värdlandsstöd till amerikanska styrkor.
I försvarsbudgeten för 2026 har omkring 24 miljoner euro avsatts för fullt värdlandsstöd till USA:s förband. Det samlade litauiska stödet till allierade styrkor ligger på omkring 60 miljoner euro.
Samtidigt har Litauen höjt sin totala försvarsbudget till 4,79 miljarder euro för 2026, motsvarande 5,38 procent av BNP.
Erbjudandet om att betala för en permanent amerikansk närvaro är därför snarare en fortsättning på en redan etablerad strategi än ett helt nytt sätt att agera.
Vad en verklig permanent amerikansk bas skulle kosta finns det däremot ingen offentlig beräkning på.
Litauen ändrar samtidigt sin grundlag
Frågan om en permanent utländsk bas har också en juridisk dimension.
Artikel 137 i Litauens grundlag säger att massförstörelsevapen och utländska militärbaser inte får finnas på landets territorium.
Det betyder dock inte att dagens amerikanska eller tyska militära närvaro i Litauen strider mot grundlagen.
Litauens författningsdomstol har tidigare slagit fast att förbudet gäller militärbaser som står under en främmande stats kontroll. Gemensamt kontrollerade allierade anläggningar inom ramen för internationella försvarsavtal kan därför tillåtas.
Den 6 oktober tog Litauens parlament dessutom ett första steg mot att helt stryka artikel 137.
En slutlig omröstning är planerad till den 12 januari 2027 efter den väntetid som krävs för en grundlagsändring.
Förändringen skulle undanröja en juridisk osäkerhet som blivit allt mer uppenbar när Litauen bygger ut den permanenta närvaron av allierade styrkor.
Tyskland bygger redan upp en permanent brigad
En amerikansk bas skulle inte bli den första stora permanenta Natostyrkan i Litauen.
Tyskland håller redan på att permanent stationera sin 45:e pansarbrigad i landet.
När utbyggnaden är färdig i slutet av 2027 ska omkring 5 000 tyska militärer och civila finnas i Litauen. Huvuddelen av brigaden ska baseras vid Rūdninkai.
Redan vid slutet av 2026 väntas den tyska närvaron omfatta omkring 2 000 personer.
Utvecklingen illustrerar hur Litauen försöker förändra Natos försvar i Baltikum från ett system som till stor del byggt på förstärkningar efter att en kris har börjat till ett försvar där betydligt tyngre styrkor redan finns på plats.
Amerikansk permanent närvaro finns redan i Polen
USA har redan gjort en liknande principiell förändring längre söderut på Natos östra flank.
2023 etablerades U.S. Army Garrison Poland i Poznań, den amerikanska arméns första permanenta garnison i Polen.
Permanent amerikansk personal stödjer där betydligt större roterande styrkor.
Polen visar därför hur USA kan kombinera permanent militär struktur med fortsatt rotation av större förband.
Det är däremot inte säkert att en eventuell lösning i Litauen skulle kopiera den polska modellen.
Förslaget kommer när USA minskar på andra håll i Europa
Tidpunkten gör Litauens initiativ särskilt intressant.
USA har under 2026 beslutat att minska delar av sin militära närvaro i Europa.
Omkring 5 000 amerikanska soldater ska tas bort, bland annat genom att en pansarbrigad lämnar Europa utan att ersättas och genom att en planerad långräckviddig artillerienhet inte längre sätts in.
Samtidigt har USA och Nato pekat på hur Europas egna försvarssatsningar vuxit, bland annat genom den tyska brigaden i Litauen.
Vilnius försöker därmed säkra en långsiktig amerikansk närvaro samtidigt som Washington minskar delar av sin styrka på andra håll.
Det innebär inte att soldaterna som lämnar Europa skulle flyttas till Litauen. Något sådant besked finns inte.
Därför är en permanent USA-bas viktig för Nato
Litauens geografiska läge gör den militära närvaron särskilt betydelsefull.
Landet gränsar både till Belarus och den ryska exklaven Kaliningrad. Mellan Litauen och Polen ligger dessutom området kring Suwałki, den landförbindelse som knyter Baltikum till övriga Nato.
Permanent amerikansk närvaro skulle därför främst ge Nato större kontinuitet.
Förband, materiel och ledningsstruktur skulle redan finnas i regionen om säkerhetsläget snabbt försämras. Det minskar behovet av att först transportera in hela enheter från USA eller Västeuropa.
En fast närvaro kan också göra gemensam planering med litauiska, tyska och andra Natostyrkor enklare.
USA:s permanenta stationering skulle däremot inte ge Litauen någon ny formell amerikansk försvarsgaranti. Landet omfattas redan av Natos artikel 5.
Den som vill förstå vad den garantin faktiskt innebär kan läsa Hurbra:s guide om när Natos artikel 5 aktiveras.
Direkt betydelse även för Sverige
För Sverige är utvecklingen i Litauen inte längre en avlägsen fråga om en annan del av Nato.
Efter Sveriges medlemskap ingår Sverige, Finland och de baltiska länderna i samma sammanhängande försvarsplanering i norra Europa.
Östersjön, Baltikum och Sveriges territorium är geografiskt och militärt kopplade. Förmågan att förstärka och försvara Litauen påverkar därmed även Natos försvar av hela Östersjöområdet.
Kaliningrad är en särskilt viktig del av den geografin. Hurbra har tidigare gått igenom Kaliningrads militära betydelse för Nato och Östersjöområdet.
En permanent amerikansk styrka i Litauen skulle ge USA ytterligare en fast militär närvaro mycket nära både Belarus och Kaliningrad.
Ryssland varnar för utvecklingen
Kreml reagerade den 6 oktober på både diskussionen om en amerikansk bas och den litauiska grundlagsändringen.
Den ryska presidentens talesperson Dmitrij Peskov sade att mer amerikansk och Nato-militär infrastruktur nära Ryssland enligt Moskva skulle försämra säkerhetsläget i Europa.
Den ryska kritiken förändrar dock inte det centrala läget.
Litauen har redan omkring 1 000 amerikanska soldater, har investerat stora belopp i deras infrastruktur och vill nu gå ett steg längre genom att göra närvaron permanent.
Det som saknas är det avgörande beskedet från Washington.
Trump har sagt att förslaget ska övervägas. Först om USA säger ja kan frågan gå från litauiskt erbjudande till planering av en verklig permanent amerikansk militär närvaro i landet.