Alibaba vill ta in 80 miljarder Hongkong-dollar, motsvarande cirka 10,2 miljarder USA-dollar, genom en nyemission i Hongkong. Hela nettolikviden ska enligt bolaget användas till AI – från chip och datacenter till infrastruktur och modeller. Om affären genomförs blir den den största primära följdemissionen någonsin för ett Hongkongnoterat bolag.

Det är ett anmärkningsvärt besked från ett bolag som redan sitter på närmare 70 miljarder dollar i kassa och andra lättillgängliga placeringar.

Förklaringen ligger framför allt i hur snabbt AI-investeringarna nu växer.

Under Alibabas senaste kvartal uppgick investeringarna till nästan 10 miljarder dollar. Det är nästan exakt lika mycket som bolaget nu vill ta in genom emissionen.

Samtidigt blev det fria kassaflödet negativt med omkring 6,6 miljarder dollar.

Alibaba vill ta in 10,2 miljarder dollar

Alibabas plan är att emittera nya aktier till ett sammanlagt värde på 80 miljarder Hongkong-dollar.

Bolaget uppger att hela nettolikviden ska gå till det som beskrivs som full-stack-AI. Det innebär investeringar genom i stort sett hela den tekniska kedjan:

• AI-chip
• servrar
• datacenter och molninfrastruktur
• nätverk och datorkapacitet
• egna AI-modeller och mjukvara

Enligt de villkor som rapporterats omfattar emissionen omkring 710 miljoner nya aktier till ett pris på 112,70 Hongkong-dollar per aktie.

Priset motsvarar en rabatt på omkring 3,6 procent mot den senaste stängningskursen.

Affären är ännu inte helt genomförd och är beroende av marknadsförhållanden och andra villkor.

Alibaba beskriver själv kapitalanskaffningen som en satsning på utbyggd AI-infrastruktur.

Därför räcker inte Alibabas enorma kassa

Vid slutet av juni hade Alibaba omkring 474,5 miljarder yuan i kassa och andra lättillgängliga finansiella tillgångar.

Det motsvarar ungefär 69,9 miljarder dollar.

Det betyder att emissionen inte ska ses som en akut räddningsåtgärd.

Alibaba har fortfarande en mycket stark balansräkning.

Problemet är i stället hur snabbt AI-utbyggnaden kräver kapital.

Under det senaste kvartalet steg bolagets kapitalutgifter till omkring 67,7 miljarder yuan, eller nästan 10 miljarder dollar.

Det var en ökning med omkring 75 procent.

Samtidigt genererade den löpande verksamheten omkring 3,4 miljarder dollar i operativt kassaflöde.

När investeringarna räknades bort blev det fria kassaflödet negativt med omkring 6,6 miljarder dollar.

Alibaba bränner alltså inte pengar för att kärnverksamheten kollapsar.

Bolaget använder pengarna till att bygga ny kapacitet snabbare än den befintliga verksamheten hinner finansiera den.

Det är en viktig skillnad.

AI-notan har vuxit dramatiskt

Alibaba presenterade redan i februari 2025 en plan på minst 380 miljarder yuan i investeringar i AI och molninfrastruktur över tre år.

Det motsvarar tiotals miljarder dollar.

Vid slutet av juni 2026 hade ungefär hälften av den ursprungliga summan redan investerats.

Bolaget har dessutom signalerat att den långsiktiga satsningen kan bli större än de ursprungliga 380 miljarderna.

Den accelererande kostnaden drivs bland annat av fler servrar, mer datacenterkapacitet och större behov av avancerade chip.

Alibaba räknar dessutom med kraftigt ökad efterfrågan när AI-agenter och mer beräkningsintensiva tjänster får större genomslag.

Det här är samma problem som flera av världens största teknikbolag står inför.

AI-modellerna må vara digitala, men infrastrukturen bakom dem är extremt fysisk och dyr.

Befintliga ägare späds ut med omkring 3,6 procent

För Alibabas aktieägare är den mest konkreta effekten att deras ägarandel minskar om de inte deltar i emissionen.

Alibaba hade senast omkring 19,17 miljarder utestående aktier.

Om ytterligare 710 miljoner aktier ges ut ökar aktieantalet till omkring 19,89 miljarder.

Det innebär ungefär följande:

Effekt	Ungefärligt utfall
Befintliga aktier	19,17 miljarder
Nya aktier	710 miljoner
Ökning av aktieantalet	3,7 %
Utspädning av befintliga ägare	cirka 3,6 %

En aktieägare som före emissionen äger 1 procent av Alibaba skulle alltså efter emissionen äga ungefär 0,964 procent, förutsatt att ägaren inte köper fler aktier.

Det betyder däremot inte automatiskt att värdet per aktie faller lika mycket.

Alibaba får samtidigt in över 10 miljarder dollar i nytt kapital.

Den avgörande frågan blir vad bolaget lyckas skapa med pengarna.

Om AI-investeringarna leder till tillräckligt hög vinsttillväxt kan den framtida värdeökningen väga upp utspädningen.

Från aktieåterköp till nyemission

Kapitalanskaffningen markerar också ett tydligt skifte i Alibabas kapitalstrategi.

Så sent som under räkenskapsåret 2025 köpte bolaget tillbaka aktier för omkring 11,9 miljarder dollar.

Då minskade det totala aktieantalet kraftigt.

Nu gör Alibaba i praktiken motsatsen och emitterar nya aktier för att finansiera AI-investeringar.

De omkring 710 miljoner nya aktierna motsvarar nära 60 procent av antalet aktier som Alibaba köpte tillbaka under det tidigare året.

Det illustrerar hur snabbt förutsättningarna förändrats.

När AI-investeringarna accelererar blir det viktigare att behålla finansiell flexibilitet än att maximera återköpen.

Alphabet, Amazon och Microsoft investerar ännu mer

Alibaba är långt ifrån ensamt.

AI-kapplöpningen har tvingat hela tekniksektorn att höja investeringarna till nivåer som för bara några år sedan hade varit svåra att föreställa sig.

Alphabet räknar med kapitalutgifter på omkring 195–205 miljarder dollar under 2026.

Bolagets kraftiga AI-investeringar har redan pressat det fria kassaflödet, något Hurbra tidigare gått igenom i analysen av Alphabets senaste kvartalsrapport.

Amazon har höjt sin investeringsplan till omkring 220 miljarder dollar under året.

Microsoft räknar samtidigt med omkring 190 miljarder dollar i kapitalutgifter under kalenderåret 2026.

Meta ligger på en prognos på ungefär 130–145 miljarder dollar.

Det handlar främst om datacenter, servrar, specialiserade AI-chip och all den infrastruktur som krävs för att hålla de nya modellerna igång.

Nvidia behöver också externa kapitalflöden

Nvidia befinner sig i en annorlunda position.

Bolaget säljer själva chipen och tjänar enorma summor på AI-boomen.

Ändå visar även Nvidias strategi hur stort finansieringsbehovet blivit.

Nvidia har tillsammans med bland andra Apollo, BlackRock, Blackstone och KKR byggt finansieringsplattformar som ska mobilisera mer än 500 miljarder dollar i externt kapital till AI-infrastruktur.

Det är alltså inte en emission från Nvidia på 500 miljarder dollar.

Poängen är snarare att AI-systemens kapitalbehov blivit så stort att även världens mest lönsamma teknikbolag behöver dra in banker, kapitalförvaltare och andra institutionella investerare för att bygga infrastrukturen.

AI förändrar hur teknikjättarna finansieras

Tidigare kunde de största teknikbolagen i stor utsträckning finansiera expansion direkt ur sina enorma kassaflöden.

AI förändrar den kalkylen.

När hundratals miljarder dollar ska investeras i datacenter, chip, elförsörjning och nätverk måste kapitalet hämtas från fler håll.

Det kan ske genom:

• nyemissioner
• obligationslån
• konvertibler
• leasing
• projektfinansiering
• externa infrastrukturfonder

Alibaba har redan använt flera av dessa vägar.

Under 2025 tog bolaget in omkring 3,2 miljarder dollar genom konvertibla obligationer där huvuddelen av pengarna skulle gå till molninfrastruktur.

Nu tar Alibaba ytterligare ett steg genom att gå direkt till aktiemarknaden.

Samma utveckling syns även på kreditmarknaden, där Hurbra tidigare beskrivit hur AI-investeringarna börjat öka kreditrisken och finansieringsbehoven.

Emissionen säger något större om AI-racet

Det mest slående med Alibabas besked är därför inte själva summan på 10,2 miljarder dollar.

Det är att ett bolag med närmare 70 miljarder dollar i likvida tillgångar ändå bedömer att nytt kapital behövs.

AI-kapplöpningen har gått från att vara en tävling om bäst modeller till att bli en tävling om vem som kan finansiera mest fysisk infrastruktur.

För Alibabas aktieägare innebär det en konkret utspädning i dag.

För Alibaba är förhoppningen att investeringen ska skapa betydligt större värden senare.

Och för resten av tekniksektorn är emissionen ytterligare ett tecken på att AI-boomen inte bara är en teknisk kapplöpning.

Den håller också på att bli en av de största kapitalanskaffningarna i modern företagshistoria.