Jimmie Åkesson går nu in i den interna konflikten inom Sverigedemokraterna om vad det innebär att vara svensk. I en ny debattartikel slår partiledaren fast att människor kan bli svenska även om de inte föds svenska. Samtidigt varnar han för att företrädare som inte accepterar partiets grundläggande ideologi riskerar att få lämna SD.

Beskedet kommer efter en uppmärksammad konflikt mellan Richard Jomshof och Mattias Karlsson, som har olika uppfattningar om vilken betydelse etniskt ursprung ska ha för svensk nationell tillhörighet.

I debattartikeln i Expressen, publicerad fredagen den 30 oktober, försvarar Åkesson Sverigedemokraternas principprogram och markerar att det är partiets gemensamma ideologi som ska gälla.

Jomshof och Karlsson oense om svenskhet

Konflikten har sin bakgrund i uttalanden från Richard Jomshof om betydelsen av biologiska band och etnicitet.

Jomshof har bland annat argumenterat för värdet av att etniska svenskar fortsätter att utgöra en majoritet i Sverige. Han har samtidigt framhållit att biologin inte är den enda faktorn bakom nationell samhörighet.

Mattias Karlsson har invänt mot resonemanget och försvarat den syn på svenskhet som finns i Sverigedemokraternas principprogram.

Där beskrivs nationell tillhörighet framför allt som en fråga om gemensam kultur, språk, identitet och lojalitet, snarare än genetiskt ursprung.

Motsättningarna har blivit alltmer offentliga. SVT rapporterade tidigare i oktober att flera personer i partistyrelsen ansåg att Jomshofs uttalanden var problematiska.

Med fredagens debattartikel gör Åkesson klart vilken linje han anser att partiets företrädare ska följa.

Åkessons besked finns redan i principprogrammet

En viktig del av Åkessons ställningstagande är att möjligheten att bli svensk inte innebär någon ny ideologisk inriktning för Sverigedemokraterna.

I partiets principprogram från 2023 beskrivs uttryckligen att en människa kan bli en del av den svenska nationen senare i livet.

Men det är ingen ovillkorlig definition av svenskhet.

Partiet ställer långtgående krav på anpassning till det svenska samhället. Bland annat betonas svenska språket, kulturell gemenskap, svensk identitet och lojalitet med Sverige.

Det innebär att Åkesson avvisar tanken att biologiskt ursprung ensamt ska avgöra nationell tillhörighet, samtidigt som han håller fast vid partiets krav på assimilering.

Svenskt medborgarskap är en annan fråga

Åkesson skiljer också mellan att vara svensk i nationell mening och att ha svenskt medborgarskap.

Medborgarskapet är en juridisk status som regleras genom lagstiftning. Nationell tillhörighet handlar enligt partiets resonemang i stället om identitet och gemenskap.

En person kan därför vara svensk medborgare utan att enligt Sverigedemokraternas definition automatiskt betraktas som en del av den svenska nationen.

På motsvarande sätt menar Åkesson att den som inte föds svensk kan utveckla en svensk nationell identitet.

Debattartikeln innebär inte att några nya regler om svenskt medborgarskap har beslutats.

Karlsson tackar Åkesson efter beskedet

Mattias Karlsson välkomnar partiledarens ingripande.

Enligt SVT:s rapportering har Karlsson tackat Åkesson på Facebook för att han tydligt satt ned foten. Karlsson meddelar också att han tills vidare lämnar debatten.

Åkesson riktar samtidigt en skarp uppmaning till partiets företrädare att acceptera den gemensamma ideologin. Den som inte gör det riskerar att behöva lämna partiet.

Det är däremot inte samma sak som att ett formellt beslut har fattats om Richard Jomshofs framtid.

Något bekräftat beslut om att utesluta Jomshof eller frånta honom ett partiuppdrag har inte presenterats i samband med fredagens besked.

Åkesson har därmed tydliggjort partiledningens linje i svenskhetsfrågan. Om markeringen också får organisatoriska konsekvenser återstår att se.