AI används inte längre bara för att sprida extremistisk propaganda. Enligt Nationellt centrum för terrorhotbedömning (NCT) förekommer tekniken även vid planering av terrorattentat. Ett svenskt exempel är det planerade attentatet mot Stockholms Kulturfestival, där en chattbot användes under förberedelserna.

I en intervju med Sveriges Radio Ekot den 3 november berättar NCT-chefen Ahn-Za Hagström att våldsbejakande extremister använder artificiell intelligens som ett verktyg i sin verksamhet.

Tidigare har mycket av uppmärksamheten handlat om AI-genererad propaganda, men myndigheten ser nu också exempel på hur tekniken används när personer förbereder våldsdåd.

Det svenska fallet visar att användningen inte bara är en teoretisk möjlighet.

ChatGPT användes inför planerat terrordåd i Stockholm

Det svenska exemplet gäller en ung man som greps av Säkerhetspolisen i februari 2025. Han misstänktes ha förberett ett terroristattentat under Stockholms Kulturfestival samma år.

Under utredningen framkom att mannen hade använt ChatGPT för att söka information om möjliga attentatsmål. Enligt tidigare rapportering från Sveriges Radio ingick festivaler i den informationssökningen.

I januari 2026 dömdes mannen av Stockholms tingsrätt till sju år och tio månaders fängelse för flera brott, däribland förberedelse till terroristbrott.

Svea hovrätt skärpte senare det samlade straffet till nio år och tio månader. Straffskärpningen gällde framför allt hovrättens bedömning av ett annat brott i samma mål, förberedelse till mord i Tyskland.

Den som vill läsa mer om rättsprocessen kan ta del av Svea hovrätts information om domen.

Fallet är ett konkret exempel på att en kommersiellt tillgänglig AI-tjänst kan förekomma i en terrorutredning. Däremot visar de offentliga uppgifterna inte hur avgörande chattbottens svar var för planeringen eller om mannen hade kunnat göra samma förberedelser utan AI.

Från extremistisk propaganda till attentatsplanering

Våldsbejakande extremistmiljöer har tidigare uppmärksammats för att använda generativ AI till att producera propaganda, bearbeta bilder och anpassa extremistiska budskap till olika målgrupper.

Det kan exempelvis handla om att skapa material snabbare eller översätta innehåll som används för rekrytering och radikalisering.

Den utveckling som NCT nu beskriver gäller en annan del av verksamheten.

AI kan också användas som informationsstöd under förberedelser av våldshandlingar. Därmed kan tekniken få en roll när en person försöker omsätta extremistiska idéer i konkreta planer.

Det betyder inte att chattbottar på egen hand planerar terroristattentat. I de dokumenterade fallen är det människor som har en avsikt att begå våld och använder tekniken som ett av flera verktyg.

Skillnaden är viktig. Att AI förekommer i en brottsutredning visar inte automatiskt att tekniken har gjort ett attentat möjligt eller ökat gärningspersonens förmåga.

Fler internationella fall har dokumenterats

Utvecklingen uppmärksammas även utanför Sverige.

I en analys publicerad den 28 oktober 2026 identifierade forskare vid International Centre for Counter-Terrorism (ICCT) tolv fall i Europa och Nordamerika där chattbottar bedömdes ha spelat en roll i våldsamma extremistiska attentat eller attentatsplaner.

Elva av fallen inträffade från 2025 och framåt.

Genomgången bygger på offentligt tillgängliga uppgifter och omfattar även extremistiskt våld som inte nödvändigtvis klassificerats juridiskt som terrorism.

Resultaten visar att det finns flera dokumenterade exempel, men inte hur utbredd användningen är. Det går inte heller att utifrån dessa fall avgöra hur mycket AI har påverkat möjligheterna att genomföra attentat.

Sveriges terrorhotnivå ligger kvar på tre

NCT:s varning innebär inte att terrorhotnivån i Sverige har höjts.

Säkerhetspolisen bedömer fortsatt terrorhotet som förhöjt, vilket motsvarar nivå tre på den femgradiga skalan.

NCT har i sin bedömning för 2026 pekat ut framför allt ensamagerande våldsbejakande islamister och högerextremister som relevanta attentatshot mot Sverige.

Den digitala miljön har länge haft betydelse för radikalisering och spridning av extremistiska budskap. Att AI nu också förekommer vid konkreta förberedelser är ytterligare en utveckling som säkerhetsmyndigheterna behöver följa.

Samtidigt saknas offentliga uppgifter som visar hur många svenska terrorutredningar som innehåller AI-användning eller hur stor praktisk betydelse tekniken har haft.

Det svenska fallet från Stockholms Kulturfestival visar att användningen förekommer. Hur mycket AI förändrar terrorhotet i stort är fortfarande en öppnare fråga.