Nästan var tionde svensk använde AI för information eller råd inför valet 2026. Bland dem uppgav 22 procent att svaren hade stor betydelse för hur de röstade. Samtidigt ökade AI-användningen tydligt bland förstagångsväljare, medan valkompasser efter valet bedömdes som viktigare än partiledardebatterna.

Internetstiftelsens uppföljning efter riksdagsvalet ger en bild av en valrörelse där AI har blivit en ny del av väljarnas informationsflöde.

Totalt uppger 9 procent att de använde AI för information eller råd om hur de skulle rösta. Bland just dessa personer svarade 22 procent att AI-svaren hade stor betydelse för deras val.

Det betyder däremot inte att AI kan sägas ha påverkat 22 procent av väljarna eller att undersökningen visar att väljare bytte parti på grund av en chattbot.

9 procent använde AI för råd inför valet

AI-användningen kring politik har ökat snabbt under 2026.

Omkring var femte svensk uppger efter valet att de under det senaste året har skrivit med en AI-tjänst om politik eller samhällsfrågor. I början av året låg motsvarande andel på omkring var tionde.

En mindre grupp använde AI mer direkt inför sitt röstbeslut. Nio procent svarar att de sökte information eller råd från AI om hur de skulle rösta.

Av dem uppgav 22 procent att AI-svaren hade stor betydelse för deras beslut.

Räknat på hela den undersökta gruppen motsvarar det ungefär 2 procent som både använde AI på det sättet och uppgav att svaren hade stor betydelse.

Det är en viktig skillnad när siffrorna tolkas.

Internetstiftelsens eftervalsmätning bygger på 2 142 webbintervjuer med personer mellan 18 och 84 år, genomförda av Novus mellan den 17 och 27 september.

Förstagångsväljarna sticker ut

Förstagångsväljarna använder AI betydligt mer än väljarkåren som helhet.

I början av 2026 uppgav 25 procent av förstagångsväljarna att de hade skrivit med AI om politik eller samhällsfrågor. Efter valet hade andelen stigit till drygt en tredjedel.

Samtidigt har sociala medier fortsatt stor betydelse för gruppen.

Instagram bedömdes efter valet som en viktig källa till politisk information av 54 procent av förstagångsväljarna. Före valet låg siffran på 42 procent.

Tiktok uppgavs vara viktigt av 36 procent efter valet, jämfört med 32 procent tidigare under året.

Utvecklingen ligger i linje med den tydliga förskjutning mot sociala plattformar som redan syntes före valet. Hurbra har tidigare gått igenom Tiktoks roll i valet 2026 och hur stor del av de unga väljarna som mötte politiskt innehåll där.

Förstagångsväljarna var dessutom en stor väljargrupp. Totalt fanns 483 350 personer som hade möjlighet att rösta i ett riksdagsval för första gången 2026.

Valkompasser slog partiledardebatterna

Eftervalsmätningen visar också att vissa informationskällor fick mindre betydelse än väljarna själva hade väntat sig före valet.

Valkompasserna klarade sig relativt starkt.

Före valet trodde 50 procent att valkompasserna skulle bli viktiga för hur de röstade. Efter valet uppgav 44 procent att de faktiskt hade varit viktiga.

Partiledardebatterna tappade mer. Där sjönk siffran från 55 procent före valet till 38 procent efteråt.

Det innebär att valkompasserna i väljarnas egen efterhandsbedömning hamnade före partiledardebatterna.

Den som vill jämföra partiernas positioner i sakfrågor kan läsa Hurbra:s valkompass för valet 2026.

Även de traditionella medierna bedömdes i efterhand som mindre betydelsefulla än väljarna hade trott före valdagen. Tv gick från 80 till 66 procent, nyhetstidningar från 76 till 60 procent och radio från 60 till 42 procent.

Instagram större än Facebook för politisk information

När väljarna fick bedöma sociala medier efter valet hamnade Instagram högst.

18 procent av samtliga svarande uppgav att Instagram hade varit viktigt för deras politiska information. Facebook följde på 15 procent.

Skillnaderna mellan generationerna är stora. Bland förstagångsväljare uppgav alltså mer än hälften att Instagram varit viktigt och drygt var tredje pekade ut Tiktok.

Det betyder inte att sociala medier har ersatt traditionella nyhetskällor för hela väljarkåren. Tv och nyhetstidningar ligger fortfarande klart högre när samtliga åldersgrupper räknas samman.

Men bland de yngsta väljarna ser informationsmiljön annorlunda ut.

AI, Instagram och Tiktok spelar där en betydligt större roll än i befolkningen som helhet.

22 procent betyder inte att AI ändrade deras röst

Den kanske viktigaste reservationen i Internetstiftelsens siffror gäller frågan om påverkan.

När en väljare säger att AI hade stor betydelse för hur personen röstade är det en självrapporterad bedömning.

Undersökningen kan inte visa vad samma person hade röstat på utan AI. Den kan inte heller isolera AI:s betydelse från andra saker som personen mötte under valrörelsen, exempelvis nyheter, partiinformation, sociala medier, valkompasser, debatter eller samtal med andra människor.

Det går därför inte att dra slutsatsen att AI fick en viss andel väljare att byta parti eller att AI förändrade själva valresultatet.

Samma försiktighet behövs när väljare säger att en valkompass, en debatt eller en social plattform varit viktig. Siffrorna visar hur människor själva värderar betydelsen i efterhand, inte ett experimentellt bevis på vad som orsakade deras slutliga beslut.

Det gör ändå utvecklingen intressant.

På mindre än ett år har AI blivit en etablerad politisk informationskälla för en tydlig minoritet av väljarna, och ökningen är störst bland dem som just har fått rösta för första gången.