Nästan var tionde svensk riksdagsmotion under den senaste delen av riksdagsåret 2025–2026 innehöll text som forskare bedömer kan vara AI-genererad. Det motsvarar omkring 300 motioner. Samtidigt hittade forskarna ingen motion där användning av generativ AI redovisades. Resultatet visar en snabb förändring i hur politiska texter produceras – men också ett område där öppenheten fortfarande släpar efter.
Forskare från Chalmers och Edinburgh Napier University har undersökt tusentals svenska riksdagsmotioner för att försöka upptäcka text som har skapats med stora språkmodeller.
Resultatet är tydligt.
När motionerna analyserades stycke för stycke klassificerades 9,43 procent av motionerna från riksdagsåret 2025–2026 som innehållande minst ett AI-genererat stycke. När forskarna i stället analyserade hela motionen som en enda text blev andelen 6,47 procent.
Det innebär inte att forskarna kan bevisa att nästan var tionde motion är skriven av ChatGPT eller någon annan specifik tjänst. Men utvecklingen över tid är så kraftig att forskarna ser den som ett tydligt tecken på att generativ AI redan har blivit ett verktyg i det svenska parlamentariska arbetet.
AI-signalerna har ökat snabbt i riksdagen
Forskarna jämförde svenska riksdagsmotioner över flera år.
Skillnaden före och efter genombrottet för generativa AI-tjänster är stor.
| Riksdagsår | Motioner med minst ett AI-klassat stycke |
|---|---|
| 2021–2022 | 0,99 % |
| 2022–2023 | 1,66 % |
| 2023–2024 | 4,06 % |
| 2024–2025 | 7,99 % |
| 2025–2026 | 9,43 % |
För hela motioner ökade motsvarande andel från 0,03 procent 2021–2022 till 6,47 procent i det senaste materialet.
Det första året är särskilt viktigt för forskarnas kontroll. Motionerna skrevs före det breda genombrottet för ChatGPT och dagens generativa AI-verktyg. Om modellen hade klassificerat stora mängder av de äldre motionerna som AI-genererade hade resultatet varit betydligt svårare att lita på.
Så blev det inte.
När hela motioner från 2021–2022 analyserades felklassificerades bara en svensk text som AI-genererad.
Det stärker bilden av att den kraftiga ökningen under senare år faktiskt fångar en förändring i hur texterna produceras.
Studien omfattar samtidigt inte hela riksdagsåret 2025–2026. De svenska motionerna i forskningsmaterialet sträcker sig fram till den 13 april 2026.
Så försökte forskarna avslöja AI-språket
Att avgöra om en text är skriven av en människa eller en språkmodell är betydligt svårare än att leta efter några typiska formuleringar.
Forskarna använde därför inte bara en vanlig kommersiell AI-detektor.
I stället byggde de en särskild modell för att skilja mellan mänskligt skrivna och AI-genererade parlamentariska texter.
Utgångspunkten var äldre svenska riksdagsmotioner som skrevs innan dagens generativa AI-system fanns i bred användning. Forskarna använde 1 400 sådana texter och skapade sedan motsvarande AI-versioner.
En språkmodell fick först sammanfatta den ursprungliga motionen och därefter skriva en ny motion från sammanfattningen.
På det sättet fick forskarna två grupper där ursprunget var känt: verkliga människoskrivna riksdagsmotioner och artificiellt skapade motsvarigheter.
Utifrån materialet tränades den svenska detektorn.
På det separata testmaterialet nådde modellen drygt 97 procents träffsäkerhet.
Forskarna använde dessutom ett högt krav på säkerhet när enskilda stycken klassificerades. Stycken som inte nådde den fastställda konfidensnivån räknades inte som säkra träffar.
En AI-träff är inte samma sak som ett bevis
Det finns ändå en viktig gräns för vad resultaten kan säga.
En modell som klarar sig mycket bra på ett testmaterial där forskarna själva vet vilka texter som är AI-genererade får inte automatiskt samma säkerhet när den möter verkliga politiska dokument.
Studien kan därför inte slå fast att en viss motion faktiskt är skriven av AI.
Den kan heller inte säga om en ledamot exempelvis:
- fått ett helt utkast från en språkmodell
- använt AI för några stycken
- skrivit texten själv och därefter låtit AI bearbeta den
- fått hjälp av en medarbetare som i sin tur använt AI.
Forskarna pekar också på flera begränsningar.
Den svenska detektorn tränades på AI-texter skapade med en specifik språkmodell. Andra modeller kan skriva annorlunda.
En text som har redigerats kraftigt av en människa kan också bli svårare att identifiera. Detsamma gäller om en AI får skriva om en text flera gånger.
Det är därför mer korrekt att säga att motionerna innehåller språkliga signaler som är förenliga med AI-genererad text än att säga att forskarna har avslöjat hundratals motioner som definitivt skrivits av AI.
Inget parti sticker ut
Studien ger inte heller stöd för att göra frågan till en partipolitisk skandal.
Forskarna såg inga statistiskt tydliga skillnader mellan riksdagspartierna.
Det finns alltså inget stöd i studien för att exempelvis ett regeringsparti, ett oppositionsparti eller någon politisk sida systematiskt skulle använda mer generativ AI än andra.
Det gör resultatet bredare.
AI-assisterat motionsskrivande tycks snarare vara ett fenomen som förekommer över partigränserna.
Studien publicerar inte heller någon lista över enskilda svenska riksdagsledamöter eller motioner som modellen har klassificerat som AI-genererade.
Att peka ut en viss politiker som AI-användare skulle därför gå längre än vad forskningsresultaten tillåter.
En riksdagsmotion behöver dessutom inte i praktiken vara skriven från första till sista ordet av den ledamot som står som undertecknare. Politiska sekreterare, sakkunniga och andra medarbetare kan vara involverade i arbetet.
Ingen av motionerna redovisade AI-användning
Forskarna undersökte också om AI-hjälpen redovisades öppet i dokumenten.
De sökte efter hänvisningar till bland annat AI, ChatGPT, Gemini, Claude, Copilot, GPT, Grok, Llama och stora språkmodeller och kontrollerade träffarna manuellt.
Resultatet var att ingen av motionerna innehöll någon redovisning av att en språkmodell hade använts för att producera texten.
Det betyder inte nödvändigtvis att ingen riksdagsledamot någonsin har berättat offentligt att han eller hon använder AI.
Men i själva motionsmaterialet hittades ingen sådan märkning.
Det skapar en principiell fråga.
En motion är inte ett vanligt blogginlägg eller en intern promemoria. Det är ett formellt förslag från en eller flera folkvalda till Sveriges riksdag.
Väljaren kan läsa vad en ledamot föreslår och vem som står bakom förslaget. Däremot framgår inte om själva texten har skapats med omfattande hjälp av en språkmodell.
Riksdagen är inte ensam om problemet
AI i politiskt textarbete är i sig inte särskilt överraskande.
Språkmodeller kan snabbt sammanfatta rapporter, ta fram förslag på formuleringar, bygga dispositioner och omvandla anteckningar till färdig text. De verktygen används redan inom många andra kunskapsyrken.
Det finns heller ingenting i studien som visar att en motion blir sämre bara för att AI har använts.
En ledamot kan fortfarande själv stå bakom varje politisk ståndpunkt och kontrollera varje mening.
Men det finns en skillnad mellan ansvar och transparens.
Den folkvalde kan bära fullt ansvar för innehållet samtidigt som väljaren kan vilja veta om stora delar av texten först producerats av en maskin.
Den frågan blir mer relevant när användningen går från enstaka experiment till något som enligt studien kan förekomma i nära var tionde motion.
EU:s nya AI-regler förändrar spelplanen
Sedan den 2 augusti 2026 gäller nya transparensbestämmelser i EU:s AI-förordning.
Reglerna omfattar bland annat vissa former av AI-genererad eller AI-manipulerad text som publiceras för att informera allmänheten om frågor av allmänintresse.
Politik och demokratiska processer hör till de områden där öppenhet kring AI-material kan vara särskilt betydelsefull.
Men reglerna är inte så enkla som att varje mening som passerat en språkmodell automatiskt måste märkas.
Det finns ett viktigt undantag när AI-genererat material har genomgått verklig mänsklig granskning eller redaktionell kontroll och en fysisk eller juridisk person har redaktionellt ansvar för publiceringen.
Vanlig stavningskontroll räcker inte i sig för undantaget. Det handlar om en mer innehållslig mänsklig granskning.
De svenska motioner som forskarna analyserade fram till april 2026 skrevs dessutom före att de nya transparenskraven började tillämpas.
Studien visar därför inte att någon riksdagsledamot har brutit mot EU:s AI-förordning.
Den intressantare frågan är vad som händer framåt.
Bör riksdagen kräva mer än lagen?
Internationellt diskuteras redan tydligare regler för hur parlament ska använda AI.
Inter-Parliamentary Union har rekommenderat att parlament överväger märkning av AI-assisterade dokument och tydliga regler för när generativ AI får användas i dokumentproduktion.
Det skulle kunna innebära en högre transparensnivå än den miniminivå som följer av generell AI-lagstiftning.
Riksdagen skulle exempelvis kunna skilja mellan enklare språkstöd och mer omfattande textproduktion.
En språkmodell som rättar stavfel behöver knappast behandlas på samma sätt som en modell som producerar större delen av argumentationen och formuleringarna i en motion.
En enkel redovisning skulle kunna ange att generativ AI använts för exempelvis utkast, sammanfattning eller språklig bearbetning – utan att hela arbetsprocessen behöver offentliggöras.
Det skulle också göra det lättare att skilja mellan två frågor som annars lätt blandas ihop:
Vem ansvarar för politiken?
Och:
Vem eller vad skrev texten?
En folkvald kan rimligen fortfarande bära hundra procent av ansvaret för en motion även om en språkmodell varit ett arbetsverktyg.
Men när forskningen pekar på att AI-assisterat språk på bara några år kan ha gått från nästan obefintligt till att förekomma i omkring var tionde motion blir frånvaron av öppenhet svårare att bortse från.
Frågan är därför inte främst om politiker ska förbjudas att använda AI.
Den är om väljarna ska få veta när de gör det.
Den som vill läsa mer om hur generativ AI fungerar och vad som är viktigt att kontrollera kan läsa Hurbra-guiden Hur använder man AI? Snabbkursen som faktiskt gör dig bättre.
Forskningsrapporten bakom siffrorna finns publicerad som Detecting undisclosed LLM-generated content in parliamentary texts.